49ers – Senast det begav sig…[video]

Eftersom Baltimore, i och med att Ray Lewis gör sin sista match, har fått sin beskärda del av uppmärksamhet tänkte jag lägga lite fokus på motståndarens historia. Enklast att göra det här är genom en liten ”trip down memory lane”.

Även om 49ers de senaste åren inte direkt överöst sina fans med framgångar, har de ändå en historia som är full av sådana. Framför allt tänker jag då på eran som startade med ”The catch”, och vars stora omslagspojke var Joe Montana. Kanske den största QBn genom alla tider. Hans monumentala status i 49ers gör att många andra duktiga spelare genom tiderna lätt faller i glömska. T.ex. var hans ersättare Steve Young ”fullt duglig” ((T.o.m. såpass duglig att han blev invald i Hall o fame han med)) han med. Senast 49ers vann Super Bowl var det just med honom som QB. Året var 1995 och Young stod för 6 TD-pass. 3 av dem till Jerry Rice.

Matchen mellan 49ers och Chargers spelades 29 januari 1995 på Joe Robbie Stadium i Florida. Efter Montanas nätta uppvisning slutade siffrorna 49-26.

http://www.youtube.com/watch?v=5j2lUeeeOPM

Ed Reed – Master of D universe

Det sägs ofta att försvar vinner mästerskap. Mycket av det som skrivs den här veckan kommer säkerligen handla om det, och flertalet av de artiklarna kommer säkerligen handla om Ray Lewis. ((Bortsett från ämnet som nämndes i ingressen kommer säkerligen flera skriva om Harbaugh-bröderna också, men som Deion Sanders påpekade, lite humoristiskt, i veckan är deras historia inte unik. Första gången två ”brothers” möttes i en Super Bowl var trots allt 06/07 då Tony Dungy & Lovie Smith stod på varsin sida. )) Vi väljer dock att fokusera lite på hans kollega lite längre bak på planen. Ravens smått legendariska safety Ed Reed

Tidigare under säsongen har vi bl.a bjudit på historien om ormen Law som gav en viss inblick i Ed Reeds bakgrund. Den incidenten, som f.ö. involverade hans rumskamrat Reggie Wayne ((Spelar numera WR för Indianapolis Colts)), inträffade när dessa två studerade/spelade för University of Miami. Tiden där var oerhört frmagångsrik och 2001 var Reed med och vann mästerskapet med Miami Hurricanes. Reed håller för örvrigt fortfarande skolaans rekord för interceptions (21 st), interception return yards (389) och interceptions returned for touchdowns (5). Förutom fotbollen var han även framgångsrik inom friidrott och då framför allt spjut.

Från och med 2002 och framåt har han dock tillhört Ravens organisation och har, mer eller mindre, från dag ett varit en betydande faktor på planen för sitt Baltimore. Han har genom åren gjort sig känd som en spelare som med oerhört stor spelförståelse, alltid tycks befinna sig där bollen hamnar. Hans förmåga att bryta/fånga pass har gjort att ligans QBs tänker sig för en extra gång innan det går på djupet mot Ravens. Deras oro är på intet sätt obefogad. I dagsläget står Ed Reed på 1541 interception yards (Rekord för NFL) fördelade på 61 interceptions (Bäst bland nu aktiva spelare) vilket talar sitt tydliga språk. Dessutom har ett svårslaget rekord på längsta interception som returnerats för en touchdown.

http://www.youtube.com/watch?v=bcsE21mJUYs

När Reed äntrar gräset på söndag är det på sätt och vis även en cirkel som sluts. Även om han i veckan deklarerat att han kommer fortsätta nästa säsong, så är det många som trots allt ställer sig tveksamma till att så blir fallet. Åtminstone som en del av Baltimore. Dels har hans kropp på senare tid visat att slutet (för idrottskarriären) är nära, och dels har Ravens kanske inte det löneutrymmet som krävs för att kontraktera honom för ytterligare en period. Ravens GM slängde härom dagen ut en annan livlina som kanske passar Reed. Nämligen möjligheten att bli en del av Ravens tränarstab. Visst vore det ett ganska vackert slut om han lyckades ta sin ring i New Orleans, endast 30 minuter ifrån området där han växte upp?

Bowls, Polls, and Tattered Souls

Efter alla böcker om NFL kanske det är dags för lite material för dig som vill botanisera i collegefotbollen. ”Bowls, Polls, and Tattered Souls: Tackling the Chaos and Controversy That Reign over College Football” av Stewart Mandel är dagens boktips. Tipset kommer ifrån signaturen @js_otf. Kommentera gärna om du vet eller tycker något om boken.

(Som vanligt är texten om boken snodd ifrån Amazon.com)

SI.com ”College Football Mailbag” author Stewart Mandel tackles the ten issues that confound college football fans–with a new chapter on the 2007 season

”An intricate tour through the ills of the college football world (and there are many), but still manages to take on a breezy, airy tone.”
—-The Quad, NYTimes.com

”Stewart Mandel writes about college football’s major controversies with a wit and depth of knowledge that will impress even the most obsessed fans. And because he’s both fair and objective, there is something in this book to infuriate nearly everyone.”
—-Warren St. John, author of the bestselling Rammer JammerYellow Hammer: A Road Trip into the Heart of Fan Mania

”In a book dripping with sarcasm, Stewart Mandel plays tour guide on an interesting ride through the college football nuthouse.”
—-Bruce Feldman, author of Meat Market and senior writer for ESPN the Magazine

”If you’re confused by the world of college football, particularly the BCS and how the present polls are conducted, then I will recommend to you Bowls, Polls & Tattered Souls.”
—-Football Outsiders

”Presents history and insights on all aspects of the sport, from recruiting to the bowl system to why certain teams play in certain conferences. A great read for fans with thirty days or thirty years of experience.”
—-Orlando Sentinel

If your heart beats faster on Saturday afternoons as your team takes the field, this book will give you new insight into the fanaticism and chaos that characterize college football today. Stewart Mandel takes a provocative, hard-hitting look at the hot-button issues: the controversial BCS; the polls and their largely arbitrary rankings; the ego-inflating recruiting craze; cheating and recent scandals; the huge pressures and salaries heaped on coaches; the Heisman hype-fest; the NFL draft; the clunky conference expansions; privileged Notre Dame, college football’s greatest juggernaut; and the proliferation of bowl games. You’ll get behind-the-scenes insights on how the issues evolved and why some are almost impossible to resolve in a book that’s as entertaining, passionate, and thought-provoking as the game itself.

Boys Will be Boys: The Glory Days and Party Nights of the Dallas Cowboys Dynasty

Vet inte vad det är med böcker om NFL och långa undertitlar? Eller vad sägs om ”Boys Will be Boys: The Glory Days and Party Nights of the Dallas Cowboys Dynasty”. Jeff Pearlman heter dock författaren till den här boken som vi blivit tipsade om utav signaturen @drommarnaskaj. Vi tackar och bugar för tipset. Kommentera gärna om du har läst boken.

(Texten om boken är som vanligt snodd från Amazon.com)

In similar fashion to his New York Times bestseller The Bad Guys Won!, about the 1986 New York Mets, in Boys Will Be Boys, award-winning writer Jeff Pearlman chronicles the outrageous antics and dazzling talent of a team fueled by ego, sex, drugs—and unrivaled greatness. Rising from the ashes of a 1–15 season in 1989 to capture three Super Bowl trophies in four years, the Dallas Cowboys were guided by a swashbuckling, skirt-chasing, power-hungry owner, Jerry Jones, and his two eccentric, hard-living coaches, Jimmy Johnson and Barry Switzer. Together the three built a juggernaut that America loved and loathed.

But for a team that was so dominant on Sundays, the Cowboys were often a dysfunctional circus the rest of the week. Irvin, nicknamed ”The Playmaker,” battled dual addictions to drugs and women. Charles Haley, the defensive colossus, presided over the team’s infamous ”White House,” where the parties lasted late into the night and a steady stream of long-legged groupies came and went. And then there were Smith and Sanders, whose Texas-sized egos were eclipsed only by their record-breaking on-field perfomances.

With an unforgettable cast of characters and a narrative as hard-hitting and fast-paced as the team itself, Boys Will Be Boys immortalizes the most beloved—and despised—dynasty in NFL history.

Superdome, inte bara Super Bowl och fest

I år bjuds vi på festen Super Bowl från feststaden som gärna kallas för ”the Big Easy”. New Orleans och framförallt kvarteren vid, och omkring, Bourbon Street bjuder i stort sett varje kväll upp till fest. Du hittar fortfarande riktigt svängig jazz runt om i staden och gillar du Gumbo hittar du antagligen landets bästa i huvudstaden för det världsberömda Creolköket. New Orleans är självklart en fantastisk stad med sina franska och spanska influenser men när jag har besökt staden så har det inte undgått mig vad som faktiskt var nära att förstöra hela staden, Katrina.

Orkanen Katrina slog alltså till mot New Orleans och Louisianas kust i augusti 2005 och utan att gå in på allt fruktansvärt denna naturkatastrof orsakade så tänkte jag i korta drag lägga mitt fokus på vilken roll samma scen som om snart en vecka ska vara värd för Super Bowl hade under Katrina.

Superdome användes som ett form av härberge för alla dom som behövde evakueras från sina rivna hem eller rent allmänt behövde skydd under katastrofen och inte hade någon stans att vända sig. Superdome har faktiskt vid två tidigare orkaner, 1998 och 2004, använts som skydd på samma sett men ingen av de tidigare gångerna var så tufft som detta. Superdome var alltså redan innan Katrina slog till förberedda på att ta ann folk, men myndigheterna hade gjort ett riktigt dåligt förarbete och det fanns väldigt lite vatten, mat och medicin på plats. Man hade bara ett par bränsle generatorer på plats och enligt en artikel från Times Magazine var detta på grund av att man ville att folk skulle lämna staden tidigare och inte göra det för bekvämt för folk i arenan, det skulle inte var något hotell. Ganska så sjukt aggerande redan där med tanke på att alla inte har chansen att hoppa in i sin bil och åka till Dallas och bo hos sin släkt.

Under natten Katrina slog till mot staden fanns ca 9000 personer tillsammans med 550 person från nationalgardet på plats i arenan. Under natten och morgonen fylldes arenan upp till 20000 personer när folk som behövde skydd efter det Katrina gjort togs dit. Superdome var byggd för att stå emot tuffa förhållanden och bara taket var satt att klara av vindstyrkor på 320 km/h, dessvärre kunde flodvågorna som nådde över 6 meter nå upp till andra våningen på arenan och sippra in vilket gjorde det hela osäkert. I efterhand har CNN visat att ingen undersökning faktiskt gjorts på arenan att den skulle klara de förhållanden som var sagt, så det var bara beräkningar från arkitekten. Så myndigheterna hade alltså flera gånger använts sig av ett skyddsrum som var helt oprövat vad det kunde klara av. Nu blev visserligen skadorna på taket inte katastrofala med bara två mindre hål som skador.

På morgonen kom rapporter at dagsljus samt kraftig regn strömmade in i den vanligtvis stängda domen. Dagen innan Katrina hade nationalgardet levererat tre lastbilar med vatten samt sju lastbilar med färdiga måltider (MRE; meals ready to eat) som skulle räcka för 15000 personer i tre dagar. Det fanns inget vattenreningsverk på plats, inga kemiska toaletter och inget antibiotika på plats. Det fanns ingen utbildad sjukhuspersonal på plats, borgmästaren hade till och med gått ut och sagt till folk att man inte fick ta med eget material eller proviant in.

När översvämningen kom den 30:e augusti började Superdome sakta fyllas med vatten och guvernören Blanco beordrade att hela New Orleans skulle evakueras och dagen efter bestämdes att folket inne i Superdome skulle evakueras till Astrodome i Houston, TX.
Utan vatten, hälsoartiklar, mat och mediciner var läget kritiskt inne i Superdome som helt började förfalla. Den 31:e augusti hade det redan tre personer dött inne i Superdome, ett självmord och två som saknade mediciner. Det rapporterades även om våldtäckter, överfall, knarkhandling, gängaktiviteter och allmän vandalism inne i arenan.

Förutom ett par akuta fall som man lyckats evakuera med helikopter så dröjde det fram tills den 31:e augusti, tre dagar efter Katrina slagit till, tills man lyckades smuggla ut ett 100 tals turister till en närliggande hall. Denna evakuering gjorde väldigt diskret så det inte skulle bli några upplopp på grund av vilka som fick evakueras. Dagen efter, fyra dagar efter, kon nationalgardet med 475 bussar för att plocka upp folket inne i Superdome samt 20000 ytterligare som i samma usla förhållanden hållit till i ett konventcenter. 13000 togs till Astrodome i Houston och den 4:e september, sju dagar efter Katrina slog till, kunde man evakuera den sista stora gruppen från Superdome.

Redan den 6:e september kom ett förslag att man skulle riva Superdome på grund av alla skador men New Orleans Saints valde att reparera den och vi kan snart se Ravens möta 49ers i samma arena.

"- Bill Callahan saboterade medvetet Super Bowl 2003"

En av veckans snackisar som inte berör virituella flickvänner är Raiders f.d. WR Tim Brown som valt att gå ut med ganska allvarliga anklagleser mot sin gamla coach Bill Callahan. Brown påstår nämligen att Callahan medvetet saboterade för laget att vinna Super Bowl 2003. Allt för att han hatade Raiders.

Det här påstådda sabotaget skall ha gått till så att Callahan ((Då huvudcoach för Oakland Raiders. Idag OC i Dallas Cowboys)) få fredagen innan Super Bowl ((mot Jon Grudens Tampa Bay)) valde att ändra lagets taktik från tungt springspel till att, mer eller mindre, passa 100%. Ett beslut som skall ha chockat laget och dessutom fått lagets center  Barrett Robbins att lämna laget. ((Robbins skulle visa sig ha flytt till Mexico för att kröka i tron att de redan vunnit Super Bowl. Sedermera kom de fram att Robins är bipolär och hans liv har tyvärr gått utför sedan dess.))

[quote_box]”We all called it sabotage…because Callahan and Gruden were good friends….And Callahan had a big problem with the Raiders, you know, hated the Raiders….He hated the Raiders so much that he would sabotage the Super Bowl so his friend can win the Super Bowl. That’s hard to say, because you can’t prove it…But the facts are what they are, that less than 36 hours before the game we changed our game plan. And we go into that game absolutely knowing that we have no shot. That the only shot we had if Tampa Bay didn’t show up.”[/quote_box]

Till historien hör att Jon Gruden inför säsongen hade lämnat Raiders för Tampa Bay. Kvar som coach blev hans kompis Bill Callahan som han själv rekryterat till Raiders under sin tid där. Därav anklagelserna om att Callahans vän skulle få vinna. Problemet med hela historien är att det finns aspekter som gör att man inte kan negligera historien, samtidigt som det verkar för otroligt att någon skulle sabotera sitt eget eftermäle till den grad som Tim Brown menar. Tänk bara själv på hur du ser på Jon Gruden (med en ring) och Bill Callahan (ingen ring) idag?

Vidare är inte Tim Brown heller någon Ochocinco som dalidags slänger ur sig dumheter. Vanligtvis brukar dessa historier dock dö ut när fler personer som medverkade får komma till tals. Så dock inte denna gång. När Jerry Rice fick uttala kunde inte han annat än konstatera vad Brown sagt:

[quote_box]”In a way, maybe because he didn’t like the Raiders, he decided to, ’Hey look, maybe we should sabotage a little bit and let Jon Gruden go out and win this one,’ ”[/quote_box]

Det finns dock de som skyddar Callahan. Lagets dåvarande QB, Rich Gannon, har också uttalat sig i ärendet men verkar oerhört mån om att inte trampa någon på tårna. Gannon nöjer sig nämligen med att konstatera att Callahan var en bra coach och att alla ville vinna. Tråkigt svar, men Gannon kanske helt enkelt är smart nog att inte hamna i skottlinjen för något som ändå aldrig går att bevisa. Det troliga med hela historien är trots allt att allt blåser över ganska kvickt. Nästa vecka finns det garanterat annat att skriva om för tidningarna.

Pro Bowl – Att vara eller inte vara

På söndag är det återigen dags för NFLs all-star match, eller Pro Bowl som den faktiskt heter. För spelarna är det ett hedersuppdrag och samtidigt en liten semester där de får chans att sola lite på Hawaii och umgås med andra spelare & fans. Matchen är, likt många andra all-star matcher, oftast inte någon större höjdare. Är det kanske dags att avskaffa jippot?

Ligans rektor/VD/chef/gud Roger Goodell meddelade redan den 6 februari förra året att det måste bli en ändring på spelarnas inställning till matchen, om tillställningen skall kunna leva kvar framöver. När spelarna härom dagen samlades på Hawaii passade Peyton Manning på att tala till de samlade, och ta upp vad Goodell påpekat.

[quote_box]”The past two years, the play in this game has been unacceptable…If it was a walkthrough, your coach would say it was a bad walkthrough. And that’s why (the league) could try to cancel this game.”[/quote_box]

Mannings lagkamrat Champ Bailey följde sedan upp ämnet när han pratade med media efteråt, och menade att det hela är ganska enkelt. Det gäller bara att spela som vi gör varje söndag. Bara fortsätta som vanligt.

Det bör kanske nämnas att Manning inte bara var seriös i sitt tal. Snarare tvärtom. Bl.a. sade han:

[quote_box]”…Peyton Manning holds the record with nine interceptions in the Pro Bowl. I want to thank PR for looking that up for me. I want to keep that record. So on Sunday, (Charles) Tillman, (Tim) Jennings, (Patrick) Peterson, look out; I’m going to throw it every time”[/quote_box]

Huruvida Manning och Baileys uttalanden är spel för galleriet, eller verkligen kommer ge effekt får vi se på söndag kväll. Förhoppningsvis kan spelarna åtminstone frambringa en nivå i sitt spel som inte får publiken att bua likt de gjorde förra året.

Falcons vs 49ers

Klockan 21.00 ((Notera de udda startiderna ikväll, match 1 börjar 21.00 medan den andra börjar börjar 00.30)) är det så dags för första semifinalen, eller NFC Conference Final som det kanske bör benämnas. Falcons tar emot 49ers hemma i Georgia Dome i slaget om konferenstitel och framför allt en plats i Super Bowl.

Ovanligt nog är det dock bortalaget som anses som favoriter, även om ganska knappa sådana. ((I skrivandets stund är 49ers favoriter med -4)) Med all rätt kanske. Insatsen mot Green Bay förra helgen var oerhört imponerande och 49ers känns kanske på pappret som den starkare parten. Dock skall det trots allt spelas om det.

49ers kännemärke är i grunden ett starkt försvar och ett rakt fysiskt springspel utan direkta ”krussiduller”. Bygger lite på devisen att ”försvar vinner mästerskap” och tanken om att det är svårare att tappa/förlora bollen om man springer med den. Dessa tankar var allra påtagligast under Alex Smith tid som QB, då de utnyttjade hans lite begränsade förmåga på ett bra sätt. Med Colin Kaepernick vid bollen har dock spelet fått lite fler dimensioner i och med att han, för det första, är snabb och mycket väl kan springa med bollen själv. Dessutom har han en stark arm som gjort att 49ers även kan hota i djupet. Något som saknades tidigare.

Det som kan ligga 49ers i fatet är möjligtvis att Kaepernick är tämligen oprövad. Hur kommer han hantera pressen i Georgia Dome? Är han tillräckligt jämn i sitt spel ännu för att ta 49ers hela vägen? Än har han inte visat några tecken på att svikta men oron finns ändå där. Lagom till match har dessutom WR Michael Crabtree hamnat i klammer med rättvisan för ett eventuellt ”sexuellt överfall”, vilket säkerligen kan påverka hans insats i matchen.

För Falcons del gäller det, som sagt, främst att stoppa Kaepernick och Gore utmed marken. Förra veckan hade dessa två oceaner av utrymme vilket var förödande för Packers. I matchen mot Seattle mötte dock Falcons en minst lika mobil QB (i Russell Wilson) och lyckades stoppa hans ”utflykter” mycket bra. Om Mike Nolan (Def.Cor) m.fl har samma framgång ikväll och får det här till att bli en mer passningsorienterad match har de goda chanser att ta sig vidare. För även om Crabtree o Co har blivit mer aktiva i och med Kaepernicks inträde, så kan de ändå inte mäta sig med Falcons grupp med mottagare som innehåller namn som Roddy White, Julio Jones och kommande Hall of fame-TE Tony Gonzales.

Personligen kommer jag gå emot oddsen ikväll och sätta mina pengar på Falcons, som med hemmafansens hjälp kommer besegra 49ers med 27-24. Tror även att det här kan vara matchen då Colin Kaepernick blir mänsklig igen och sjabblar till det några gånger.

Take your eye of the ball

Dagens tips kommer från undertecknad själv som vill dela med sig av boken ”Take your eye of the ball” av Pat Kirwan. En ytterligare rekommendation är att införskaffa den på E-bok ((Själv har jag den för Kindle på Ipad)). Anledningen till det här är att boken lämpar sig bra som återkommande referensbok. E-bokens format gör det då enkelt att hitta dina gamla favoritpartier etc.

Som vanlig har vi snott texten lite småfult från Amazon.com

Today’s NFL fans have more viewing options than ever before. Each and every week, football addicts plant themselves in front of big-screen, high-definition TVs and watch the game they love unfold via slow-motion replays and multiple camera angles, pausing and fast-forwarding the action on their DVRs as they please.

Yet while more and more football fans are watching the NFL each week, many of them don’t know exactly what they should be watching. What does the offense’s formation tell you about the play that’s about to be run? When a quarterback throws a pass toward the sideline and the wide receiver cuts inside, which player is to blame? Why does a defensive end look like a Hall of Famer one week and a candidate for the practice squad the next?…

…Take Your Eye Off the Ball is not a beginner’s introduction to football, nor is it a technical manual for only the most studious of fans. Instead, it clearly and simply explains the intricacies and nuances that affect the outcomes of every NFL game. No more passively watching the action unfold with only the TV analyst’s clichés to guide you, no more wondering why one player is on the field and not another. Take Your Eye Off the Ball:

* Explains the pros and cons of different personnel groups

* Tells you what to look for when projecting a college quarterback’s success in the NFL

* Gives fans a simple, easy-to-remember checklist to help them understand the action on the field

Boken finns att köpa på AdLibris