Varför alla dessa flaggor?

I vår lilla NFL-skola har vi idag kommit till en sak som kan vara lite förbryllande. Varför denna förkärlek för att kasta gula och röda flaggor till höger och vänster?

Det här är inte så jättekonstigt egentligen. Men vi tar det ifrån början


Den gula flaggan

Den gula flaggan kastas i samband med att domaren ifråga ser ett regelbrott. Efter spelet brukar domarna konferera och huvuddomaren meddelar i sin mikrofon vad som skett och vad bestraffning skall bli. Notera att en kastad flagga inte behöver betyda att ett straff kommer att utdelas. Dels kan domarna komma fram till att det inte var något regelbrott. Dvs att de ändrar sig. Dels kan det icke bestraffade laget neka till domslutet och istället låta det som skedde på spelet bestå. Exempel på detta är om utfallet av spelet helt enkelt var bättre än att det utfall domarnas dom skulle ge. Gör ditt lag en touchdown är du oftast inte intresserad av något annat scenario. ((Jämför med den ”vanliga” fotbollen då domaren ibland låter spelet gå eftersom laget fortfarande har fördel av boll.))

Vad innebär det om en keps kommer flygande? Om en domare ser ett andra regelbrott under spelet kan han välja att kasta sin keps också. Eftersom han redan kastat sin gula flagga får han helt enkelt ta vad han har.

Den röda flaggan
Kastas av coacherna som en signal för att det vill ha en videogranskning på föregående spel. Coacherna har två möjligheter att, på det här sättet, ”utmana” (”Challenge”) domsluten. Domarna kommer då videogranska föregående spel och om det har 100%-bevis på att de har haft fel, så reviderar de sitt domslut. Om domslutet inte ändras förlorar coachen/laget som kastade flaggan en timeout. Skulle däremot coachen/laget lyckas med båda sina röda flaggor tilldelas de en tredje ”utmaning” (”Challenge”)

Hur är det med det där blåa som kommer flygande?
Den blåa, som egentligen inte är en flagga utan något bönpåseliknande, är tillför att markera positionen av en händelse. Typexempel på när domaren känner ett behov att markera positioner på planen är t.ex. vid en fumble. Skulle man efter spelet revidera något domslut, kan man ”enkelt” gå tillbaka och placera bollen på rätt ställe.

(Den här artikel ingår i vår NFL-skola och dess grundkurs. Texten är ämnad för dig som precis upptäckt sporten och som vill förstå mer rörande vad det är som händer. Om du vill se alla tidigare publicerade artiklar i serien så återfinns de i menyn under NFL-skolan >> Grundkurs.)

Black monday

Så var då grundserien över och vi vet äntligen vilka lag som skall möta varandra i slutspelet. Den här dagen är också speciell av andra skäl. Det är nämligen idag man säger adjö till de delar av staben som man inte vill ha kvar i klubben. Välkommen till ”Black monday”.

Vilka coacher ryker först? I skrivandets stund har Jim Harbaugh och 49ers ”valt att gå skilda vägar”, medan Jets har gjort rent hus. Både coach och GM är utkastade. Även om vi inte vet vad som komma skall, väntar alla nu på exempelvis Chicago Bears. Kan de verkligen låta alla sitta kvar på sina platser?

Den här texten uppdateras löpande i takt med att klubbarna agerar.

[delete_list]

  • Jim Harbaugh, HC 49ers – Han och klubben har ”valt att gått skilda vägar”. Ny adress för Harbaugh blir Michigan (college).
  • Rex Ryan, HC Jets – Sparkad
  • John Idzik, GM Jets – Sparkad
  • Mike Smith, HC Falcons – Sparkad
  • Marc Trestman, HC Bears – Sparkad
  • Phil Emery, GM Bears – Sparkad

[/delete_list]

(p.s. Jobbet i Oakland är ledigt sedan tidigare då de endast har haft en tillfällig coach under slutet av säsongen)

Stängs fönstret för Seattle, eller…?

Ikväll avslutar Seattle grundserien hemma mot St louis Rams. Vid seger är konferensen deras, och hemmaplan genom slutspelet är säkrat. En imponerande insats som får oss att ställa frågan om där början på en era vi ser, eller slutet på ett fönster ((Benämningen fönster åsyftar ofta en kort tidsperiod då ett lag har som störst chans att vinna en Super Bowl. Kontrakt och spelares ålder/prestationer kan med tiden vara faktorer som gör det omöjligt att nå samma resultat på ett tag.)).

För att få svaret på den här frågan hoppar vi fram i tiden lite. Utgången av årets slutspel låter vi vara osagt, och istället fokuserar vi på Seattles framtid och de spelare som legat till grund för de framgångar vi sett de senaste åren. Efter fjolårets Super Bowl premierades Richard Sherman och Kam Chancellor för sina insatser genom att få nya kontrakt, och i år lär Russell Wilsons agents säkerligen börja påpeka att samma scenario känns relevant för hans klient. Wilsons kontrakt går visserligen inte ut förrän efter nästa säsong, men spelreglerna kring rookie-kontrakt stipulerar att kontrakt kan förnyas redan ett år tidigare.

Just rookie-kontrakten är en intressant aspekt av Seattles framgångssaga. Förr i tiden var det lukrativt att bli vald som etta i draften. Ofta fick lagen lägga ner både tid och pengar för att kontraktera sina draftval. Allt för spelare som inte hade spelat en minut i ligan. Många lag blev rejält blåsta på det här sättet ((Se bara på JaMarcus Russel och Ryan Leaf)) och när ”kollektivavtalet” förhandlades om standardiserades rookielöner stenhårt. Något som fick till följd att en rookie idag inte egentligen behöver ha en agent närvarande ((Ett fåtal spelare har t.o.m. insett den här möjligheten att spara pengar)) eftersom det ändå inte finns möjlighet till att påverka utgången av förhandlingen. ((Sista årskullen som kunde dra nytta av det gamla systemet var 2010 som toppades av Sam Bradford. Hans feta kontrakt kommer säkerligen också vara en ämne efter säsongen. Mer om det en annan gång dock)). Idag betalas rookies efter vad de har presterat i ligan. Vilken kan anses rättvist. I de fall där lagen hittar en guldklimp på en central position likt QB, t.ex. Russel Wilson, öppnas helt nya dörrar upp. Tänk dig själv hur Packers lag hade sett ut om den inte hade behövt betala nämnvärt för sin Aron Rodgers? Tänk vilka spelare de hade kunnat kontraktera.

Russel Wilson tjänar idag måttliga 817.000 USD i år. Motsvarande siffra för nämnda Aaron Rodgers är 17.550.000 USD!!. Det är således i det här fönstret som Seattle befinner sig just. Wilson har i år presterat extremt väl och kommer säkerligen behöva ges ett nytt kontrakt efter säsongen. Innebär då det här att Seattles chanser försvinner nästa år? Kanske, men samtidigt är en grym QB en förutsättning för att nå en Super Bowl. Hur utfallet blir hänger naturligtvis på hur förhandlingar av olika de slag löser sig under kommande ”off-season”. De troliga scenariot är att någon annan välbetald spelare kommer få lida för det. Personligen tror jag den personen är Marshwan Lynch. Han är visserligen en superstjärna och onekligen en unik spelare. Men killen fyller 29 (en ansenlig ålder i dessa kretsar) i april och kommer tjäna 8.500.000 USD nästa säsong. Hur skall Seattle hantera det här? Skall man omförhandla på något kreativt sätt? Eller skall man kanske byta bort honom medan de fortfarande kan få något för sin gamle runningback?

Seattles ”off-season” kommer bli oerhört intressant att följa. Rätt agerat har de ett lag för framtiden. Fel agerat så stängs fönstret efter den här säsongen.

Sista platsen i AFC

Förra helgen bjöd oss på några överraskningar som avgjorde mycket rörande vilka som kommer gå till slutspel. Jag tänker då primärt på förlusterna för Eagles, Broncos ch Bills. Även om de flesta av lagen nu är spikade så återstår det några att slåss om ((Samt rangordningen inför sutspelet)).

Det positioner som är öppna är divisionstiteln i NFC South, samt sista wildcard-platsen i AFC. Den platsen innehavs i nuläget av San Diego Chargers, men bakom de jagar en hungrig trio.

DET HÄR GÄLLER I AFC
Lagen går vidare vid följande scenarion:

SAN DIEGO CHARGERS
1) Vinst.
2) Oavgjort + Baltimore spelar oavgjort eller förlorar.

BALTIMORE RAVENS
1) Vinst + San Diego spelar oavgjort eller förlorar.
2) Oavgjort + San Diego förlorar.

KANSAS CITY CHIEFS
1) Vinst + Baltimore förlust + Houston förlorar eller spelar oavgjort.

HOUSTON TEXANS
1) Vinst + Baltimore förlust + San Diego förlust.

Slutsspelsextra

Detaljerna i helgens olika matcher får stiga åt sidan. Så här års handlar allt om statistik. Vilka går vidare? Hur går de vidare? Scenario efter scenario efter scenario behandlas i media. Här kommer dock vad du bör hålla koll på i helgen. I grova drag.

(Stora delar av texten förekom i torsdagens nyhetsbrev. Här tecknar du dig för det)

Som säkert många av er redan noterat spelades en del matcher redan igår kväll och inatt ((och en meningslös tillställning i torsdags)). Eftersom vi där fick se Redskins tvåla till Eagles och Chargers vända mot 49ers kan vi urskilja några vinnare och förlorare. Störst vinnare är Lions som vi redan nu kan välkomna till slutspelet. En annan vinnare var självfallet San Diego som håller sig kvar i racet om platserna i AFC. I övrigt ser det ut så här.

 

AFC

1. Patriots
2. Broncos
3. Colts
4. Bengals
5. Steelers
6. Ravens

Jagande lag: Chiefs, Chargers, Bills, Texans, Miami, Browns.

Kommentar:
Imponerande i AFC är, som vanligt, AFC North som fortfarande har med alla sina 4 lag i slutspelsracet, varav de just nu håller 3 platser.

[check_list]

  • Patriots säkrar hemmaplan genom slutspelet vid vinst, och Broncos samtidigt förlorar.
  • Steelers är slutspelsklara vid vinst i helgen.
  • Broncos säkrar vid vinst spelledigt första helgen i slutspelet.

[/check_list]

NFC

1. Cardinals
2. Lions
3. Cowboys
4. Saints
5. Seahawks
6. Packers

Jagande lag: Eagles, Panthers, Falcons.

Kommentar:
NFC här mycket tydligare och kommer förhoppningsvis inte bli alltför komplicerad att förstå. Allting kan egentligen grupperas i tre grupper av lag.

[check_list]

  • Cardinals och Lions är klara för slutspel. Cardinals kan dessutom säkra hemmaplan genom slutspelet vid seger i helgen.
  • NFC South med Panthers, Falcons och Saints slåss tillsammans om en (en plats för mycket kan många tycka) plats i slutspelet. Den som vinnare av NFC South. Saints säkrar platsen vid vinst mot Falcons, om Panthers samtidigt förlorar.
  • Resterande lag slåss om resterande 3 platser. I klartext innebär det att en ”tvåan” i någon av divisionerna North, West och East kommer få stryka på foten och missa slutspelet. Just nu är Eagles utanför. Deras förhoppning står nu primärt till att Cowboys inte vinner någon mer match i år.

[/check_list]

Holy Roller (1978) [video]

Var du också förbryllad över slutet i Bills – Packers igår. Här kommer förklaringen.

Stackarn fick inte avancera
Stackars Lacy finck inte avancera

Situationen var den att Aaron Rodgers och hans mannar startade sin sista drive med strax under två minuter kvar på klockan. Långt tillbakatryckta mot egen mållinje. På första spelet ”fumblar” Rodgers och Eddie Lacy fiskar upp bollen i målområdet och beger sig av. Domarnen blåser dock direkt av spelet.

Många, inklusive mig själv, var efter signalen lite lätt fundersamma över vad som skedde. Anledningen till det här är att reglerna för ”fumble” är annorlunda när det är mindre än två minuter kvar av matchen/halvleken ((alternativ om det rör sig om ett fjärde (o sista) försök av bollförande lag)). I det läget är bollen död så fort någon annan än den som tappar den (Rodgers) återvinner bollen. Om bollen har avancerats i banan, flyttas bollen tillbaka till positionen där spelaren tappade bollen. Om bollen har gått bakåt, och bollförande lag således tappat yards, placeras bollen där den återvinns. I det här fallet i endzone där Lacy plockar upp bollen.

Ursprunget till den här regeln är ett farsbetonat spel från 1978 där Raiders QB medvetet ”fumblar” bollen i brist på andra vettiga alternativ. Bollen sparkas och kastas sedan framåt innan en Raiders-spelare slutligen får grepp om den i motståndarnas endzone, med en matchavgörande TD som följd. Efter det här spelet beslutade ligan att, vad som hände i nedanstående klipp, aldrig skall kunna ske igen. Av den anledningen blåstes Packers helt regelrätt av igår. Händelsen mellan Raiders och Chargers, som stod för motståndet denna afton, fick namnet ”The Holy Roller” och hannar ideligen på listor över de konstigaste händelserna i NFLs historia.

Sista halmstråt för Dallas?

Dags för Eagles mot Cowboys igen. Allt såg så bra ut för Dallas, men när det nu bara återstår 3 matcher av säsongen är situationen aningen ansträngd. Seger mot Eagles är ett måste.

Dagens ”nattmatch” är Eagles hemma mot Cowboys. En rivalmatch som skapat feta kapitel i historieböckerna för. Förutsättningarna för matchen inatt är dem att Eagles har övertaget i slaget om divisionstiteln på grund av inbördes möten. Skulle dem dessutom slå Cowboys ikväll är de i praktiken två matcher före Dallas eftersom de även har ett trumkort i form av bättre resultat inom konferensen.

För Dallas del handlar det alltså om att vinna för att hålla sig vid liv i kampen om divisionen, och till viss del även för wild-card racet. I dagsläget har de nämligen regelboken emot sig eftersom de i nuläget rankas ”sämst” av de 3 tvåor (Lions och Seattle) som har 9 segrar. Faktorn som skiljer dem åt är resultat inom konferensen där Seattle och Lions ligger en bra bit före. Segern mot Seattle har de egentligen bara nytta av om de enbart delar en placering ihop med Seattle.

Förlusterna har således kommit mot helt fel lag. Framför allt förlusten mot Redskins. Reglerna kring hur man skiljer lag åt efter säsongen är krångliga, men bygger i grund och botten på att man inte skall förlora divisionsmatcher, utan ”hellre” torska mot lag i den andra konferensen. Där har Dallas misslyckats tyvärr. Något som kan stå dem dyrt när det är dags att summera säsongen. Ljuset i tunneln är dock vinsten mot Seattle som kan komma väl till pass när man skall summera säsongen.

Enklast är dock att helt enkelt vinna inatt.

Årets Heisman: Marcus Mariota [video]

Så var det då avgjort. Årets Heisman-vinnare blev, inte helt oväntat, Marcus Mariota från Oregon.

Marcus Mariota, bördig från Honolulu Hawaii, har lett sitt Oregon Ducks sedan 2012 (35-4) och producerat 10.125 yards via luften samtidigt som han sprungit för 2136 yards. Det rör sig återigen om en synnerligen mobil QB som kommer vara högvilt i vårens draft. Jag noterade exempelvis att en vän på Twitter kallade Jets-Titans för Mariota Bowl nu på morgonen, vilket är tämligen passande. Fans av lag som underpresterat drömmer alltid om det skall finna guld i vårens lotteri (draften). Vi minns exempelvis Colts härom året, som efter sina katastrofala säsong, fick möjligheten att välja Andrew Luck. Ett val som fallit väl ut.

De övriga spelarna i den slutliga omröstningen var Melvin Gordon (RB, Wisconsin) samt Amari Cooper (WR, Alabama). Fjolårets vinnare Jameis Winston har inte haft en oäven säsong, men räckte ändå inte till i omröstningen för årets utmärkelse. ((Hans problem vid sidan av banan har dessutom skapat envis ”fientlighet” mot hans person, vilket säkert inte hjälpte till.))

I videoklippet nedan kan du se ett litet axplock av vad mariota kan göra. Vill du se en match med killen kan du spana in ”semifinalen” i collegefotbollen på nyårsdagen. Mariotas Oregon möter där Florida State.

Joe Namath

När det är dags att sammanfatta NFLs historia finns det oftast två typer av personer: De som omnämns på grund av sin statistiska överlägsenhet (mest segrar etc) och de som omnämns på grund av sin unika roll i historieböckerna. Dagens huvudperson, Joe Namath, är av de senare slaget.

QB frågan verkar i nuläget olösbar i Jets. Bättre var det förr. ”Broadway” Joe Namath var New York Jets trogen större delen av sin karriär och är än idag deras mest ikoniske spelare genom alla tider. När tv-kanalen NFL skulle lista historiens 100 bästa spelare var Namath Jets enda bidrag på plats 96. Även om Namath lyckades vinna en Super Bowl var det dock inte enkom för det som han gick till historien. Namath var nämligen en av sportens första riktiga ”rockstjärnor”.

Namath spenderade sin collegetid i Alabama spelandes för klassiska Alabama Crimson Tide. Mellan 1962 till 1964 ledde han laget till 29 segrar (4 förluster), och allt kulminerade 1964 då man tog hem mästerskapet. Alabamas coach Paul ”Bear” Bryant beskrev som Namath som den bästa atlet han någonsin haft. ((I sammanhanget skall det då nämnas att Bryant är en ikon i branschen och bl.a. ledde Crimson tide i 24 år, så han har onekligen sett några adepter komma och gå.))

När det var dags för draften 1964 valdes Namath av St Louis Cardinals (NFL) och New York Jets (AFL). På den här tiden fanns det det två ligor ((Ligorna slogs några år senare ihop till det vi idga känner som NFL)) som slogs om alla adepter, och Namath valde tillslut att spela i New York för Jets ((Pengarna sades vara en av anledningarna till hans val)). Succén infann sig direkt, och Namath var egentligen en stjärna i AFL från dag ett. Någonstans vilade hela AFLs existensberättigande på att Namath var en sådan synnerligen god spelare. Relationen till storebror NFL var dock på bättringsvägen och 1967 började man spela en ren final mellan vinnarna av AFL och NFL. De första två åren hade man dock inte kommit på något ”klatschigt” namn på spektaklet, men vid tredje försöket var det något stjärnskott som kom på att Super Bowl lät ganska bra.

[quote_right]”We’re going to win Sunday. I guarantee it.”[/quote_right]I januari var det således dags för den tredje finalen ((Även om det på pappret var första gången de kallades för en Super Bowl, så har vi i efterhand döpt om den här finalen till Super Bowl III)) ligorna emellan. NFL representerades det här året av Balitimore Colts med ikonen Jonny Unitas som QB. Colts benämndes i dagspressen som ”det bästa laget genom alla tider”, och kommentarerna om Jets var ungefär det motsatta. Colts coach Norm Van Brocklin sa bland annat att matchen kunde bli kul för Namath eftersom det var hans första profesionella match ((Menandes att AFL var en amatörliga)). När väl mikrofonerna hamnande framför Namath kontrade denne med det numera klassiska orden: ”Vi vinner. Jag garanterar det”. Matchen slutade sedermera 16-7 till Jets och Namath valdes till matchens MVP. Den kvällen cementerade inte bara Namath sitt eget kapitel i historieböckerna, utan det var även en oerhört viktig seger för AFL som liga. Året därpå kom ligorna att slås ihop till det NFL vi har idag.

Namath – Rockstjärnan
Lika stort intryck som Namath gjorde på planen gjorde han även vid sidan om. Devisen ”vin, kvinnor och sång” passade onekligen in på New Yorks främsta guldgosse som snabbt gavs smeknamnet ”Broadway Joe” ((Jämför gärna Namaths leverne med Manziel och Gronkowski. Enda skillnaden är den att sociala medier likt Twitter inte spred ut hans eskapader på en sekund.)). Förutom ett rikt socialt liv syntes han ofta i olika TV-program och reklamfilmer vilket gjorde att det inte gick att undgå att veta vem Jets färgstarke QB var. Långt ifrån alla var dock förtjusta i Namaths framfart i nöjessvängen. När Namath lät meddela att han skulle öppna en serie nattklubbar under namnet ”Bachelor III”, gick NFLs dåvarande ”VD” Pete Rozelle i taket. Han gav Namath ett ultimatum, och bad honom välja mellan sporten och kroglivet. Namath svarade tämligen omgående (och kanske inte så genomtänkt) att han i så fall skulle dra sig tillbaka från idrotten. Efter många diskussioner övertalades Namath att lyssna på Rozelle och återvände sedermera till Jets lagom till säsongsstarten.

Livet i rampljuset har egentligen aldrig tagit slut för Namath. Karriären avslutades 1977 efter att knäna slutligen satte stopp för mer spel i NFL. Därefter har det blivit mängder av filmer och TV för Namath. Det hårda nattlivet fortsatte tyvärr, vilket slutligen ledde till alkoholism. Namath fick dock ett brutalt uppvaknande i samband med att han, live på TV, erbjöd sig att kyssa den kvinnliga reportern som intervjuade honom inför en match han besökte. Tämligen omgående efter incidenten bad han offentligt om ursäkt, och meddelade att han skulle söka hjälp med sitt missbruk.

Idag lever Namath ett något lugnare liv i Florida. Han är dock gärna i rampljuset när det erbjuds. För er som använder er av Twitter kan jag rekommendera att följa honom där. Framför allt om du är nyfiken på Jets insatser. Även om Joe Namath numera är över 70 år, är denne NFLs förste rockstjärna fortfarande tämligen underhållande.