Kategori: College – grunderna

Collegefotboll : Slutspelet

I helgen drar collegefotbollen igång och vi tänkte i den här tredje, och sista delen, om collegefotbollens upplägg fokusera på själva essensen. Vem vinner?

Ingen sport är särdeles intressant om det inte kröns en mästare vid säsongen slut. I collegefotbollen avgörs allt en i final som kallas BCS Championsship Game. Collegefotbollens Super Bowl. Tidigare år har deltagarna i finalen avgjorts av journalister och datorer, men i år har man valt att ta till lite nya drag. För det första införs ett slutspel med fyra lag, och dessutom kommer deltagarna i slutspelet plockas fram av en kommité på 13 personer. En jury helt enkelt.

— Jeff Long (Ordförande), Athletic director, Arkansas
— Barry Alvarez, Athletic director, Wisconsin.
— Lt. Gen. Mike Gould, f.d. ”superintendent” United States Air Force Academy.
— Pat Haden, Athletic director, Southern California.
— Tom Jernstedt, f.d. NCAA VP. (Basket)
— Oliver Luck, Athletic director, West Virginia. ((Förutom att han är far till Andrew Luck, QB i Colts, är han även en tidigare ”Rhodes Scholar”. Dvs mottagare av ett av de mest prestigefyllda stipendier som finns. Bland tidigare mottagare finns t.ex. Bill Clinton och Kris Kristoffersson. Googla gärna listan på mottagare genom åren. Imponerande.))
— Archie Manning, f.d. Mississippi quarterback. ((Pappa till Peyton och Eli. Även spelat i NFL. Hövdingen av amerikanska fotbollens egna ”kungliga” familj.))
— Tom Osborne, f.d. Nebraska coach.
— Dan Radakovich, Athletic director, Clemson.
— Condoleezza Rice, Stanford professor f.d. utrikesminister
— Mike Tranghese, f.d. commissioner i konferensen ”the Big East Conference”.
— Steve Wieberg, f.d. collegefotbolls-reporter, USA Today.
— Tyrone Willingham, f.d. Coach för Notre Dame, Stanford och Washington.

Oliver Luck, En av de 13 utvalda
Dessa 13 skall alltså försöka skipa rättvisa. Noterbart är naturligtvis att Condoleezza Rice dyker upp, samt att det finns representanter från basketen. Tanken med kopplingen till basketen bygger säkerligen på att basketen har ett liknande upplägg med en jury, och att personer som t.ex. Jernstedt har haft stor roll i utformningen av den. Förhoppningsvis kan de ta med sig sina lärdomar nu när fotbollen skall skapa sin egen jury. Just kopplingen till basketen var för övrigt något Oliver Luck pratade om när han medverkade på Colin Cowherds radioprogram ”The Herd” i veckan som gick.

Den stora frågan kring den här nya juryn är naturligtvis HUR de skall rangordna lagen. Tankarna här är väldigt många, men ett återkommande begrepp är ”Strength of schedule”, dvs hur svår lagens väg till slutspelet har varit. Det här innebär att lagen utanför de stora konferenserna kommer få det mycket svårt att ta sig till slutspel, vilket vållat en del diskussion. Chansen för ”Askungesagor” bland dessa lag var visserligen inte stor innan, man det nya systemet kommer troligtvis stänga alla dörrar för en liten skola att gå hela vägen till mästerskapet. Fokuset på hur svåra motståndare man möter, har även börjat påverka schemaläggningen, då vissa konferenser lagt in i sitt reglemente att icke-konferens matcher måste spelas mot lag från ”bra” konferenser. ((Att schemalägga matcher mot mediokert motstånd för att ”värma upp” inför tuffare motståndare kan således vara ett minne blott.))

Förutom slutspelsplatserna är juryn även ansvarig för att befolka flera av de olika andra finalerna (”Bowls”) som spelas. Kring dessa finns det vissa ”garantier” där vissa divisioner åtminstone får sin mästare i, endera slutspelet, eller någon av de andra finalerna ((Mästarlaget i Atlantic Coast, Big Ten, Big 12, Pac-12 och Southeastern konferensenerna är garanterade en plats i slutpselet eller en av de större finalerna. En plats är också garanterad till det högst rankade laget av mästarna i följande konferenser: the American, Conference USA, Mid-American, Mountain West och Sun Belt.))

Just nu är de flesta ganska nöjda med det nya upplägget. Juryn är vald, och collegefotbollen har äntligen fått sitt slutspel. Hur responsen blir den dag då de fyra slutspelslagen presenteras kommer bli mycket intressant. För vad händer om händer om slutspelslagen inte korrelerar med de fyra lag som ligger i topp enligt den gamla rankingen? Skulle du acceptera att ditt lag missade slutspelet, men var 2:a enligt det gamla sättet att räkna? Det primära i det här upplägget är dock att ett slutspel är i bruk. Framöver kanske det dessutom växer till 8 eller 12 lag, vilket säkert skulle göra det lättare för juryn att göra ”rätt” val.

Collegefotboll : Schemaläggning

I vår lilla miniserie om hur collegefotbollen fungerar har vi idag kommit till hur schemat läggs och varför. För er som missade vår första del om organisationen hittar ni den här.

Ni som följer NFL, och någonsin läst på om hur spelschemat, vet att amerikanerna sällan gör det enkelt för oss. Vad hände med den enkla lösningen med att möta alla i serien åtminstone 1 gång? I NFL och collegefotbollen är det naturligtvis en omöjlighet eftersom det är alldeles för många lag. Istället får vi nöja oss med att det blir aningen lurigt att lista ut spelschemat.

I NFL har de idag ett centralt styrt upplägg där lagen över tid ((På fyra års sikt har alla lagen mött varandra åtminstone en gång)) möter varandra åtminstone en gång. I collegefotbollen är de inte lika lätt. Där har varje konferens sitt eget upplägg. Det normala är dock att lagen spelar 8 eller 9 matcher internt i konferensen. I vissa fall tillämpas en logik som ser till att man över tid även här möter alla i konferensen, medan andra konferenser kan väva in andra element som grund för sin schemaläggning. Bl.a. kan man prioritera ”rivalmatcher”. PAC-12 har t.ex. ett spelschema baserat på 9 konferensmatcher per lag. Där här innebär att man inte hinner möta alla lagen varje år då konferensen består av 12 lag. Dock premierar dem rivalmöten på så vis att man ser till att de fyra skolorna från Kalifornien möter varandra varje år.

Eftersom säsongen är 12 matcher lång behöver varje lag fylla ut sitt schema med ytterligare 3-4 matcher. Det här görs genom att man försöker hitta någon bra motståndare utanför konferensen. Även här finns det allehanda upplägg. T.ex.:
[check_list]

  • Strykpojke: Vissa stora skolor betalar en liten skola en större summa pengar för att agera sparringpartners inför viktigare matcher. Oftast känner du igen dessa upplägg på att matchen slutar 70-3, eller något liknande.
  • Rivalmatcher: Två lag skriver kontrakt över många år och således möter varandra varje säsong. Även om de inte spelar i samma konferens. Matcher mot något av de neutrala lagen såsom Notre Dame är bl.a. typexempel på det här
  • Tvingande upplägg: Konferensen kan genom sitt regleverk tvinga att motståndaren skall vara från en ”bättre” konferens. Motståndets styrka är nämligen oerhört viktigt för att i slutändan bevisa hur mycket segern var ”värd”.

[/check_list]

Hur viktiga är då de här matcherna utanför konferensen? Förutom att de räknas in i tabellerna som vilken annan match som helst, har de även en viktig faktor för att reglera maktförhållandet mellan konferenserna. Det här innebär att fans av Oklahoma (medlem av Big 12) mycket väl kan hålla på konferensfienden Texas om dem möter ett lag från t.ex. Big 10. Vinner Texas innebär det ju trots allt Big 12 är bättre än Big 10, eller? ”Skryt-poäng” är alltså på spel. Något som är mycket viktigt för fansen sinsemellan. För hur avgör man egentligen vem som är bäst? Är alla segrar lika värda?

Frågan om vem som egentligen är bäst blir naturligtvis lite svår att avgöra med den här typen av upplägg. Är det bättre att vinna 9 matcher som medlem av Big 12 jämfört med att vinna 8 matcher som medlem av PAC-12? Vilka skall egentligen spela i den stora finalen om mästerskapstiteln? Tidigare har man t.ex låtit journalister rösta om vilket lag som är bäst. Därefter hittade man på ett system som byggde på både mänskliga röster och algoritmer i en dator. I år har man dock en två nya saker på gång för att kora ett mästarlag. För det första skall mästerskapet avgöras i ett slutspel med fyra lag. Vilka som skall medverka där skall dessutom avgöras av en jury.

Men nog om det för stunden. Det tar vi nästa gång.

(Vi har tidigare publicerat lite artiklar om hur collegefotbollen formerar sig, men inför årets säsong sker en del förändringar vilket gör att vi valt att uppdatera texterna en aning. För er som vill förkovra er ytterligare rekommenderar jag min kollega Lars blogg Third and long)

Collegefotboll : Organisation

Till helgen (eller egentligen redan imorgon onsdag) drar den kanske allra mest amerikanska idrotten igång. Collegefotbollen kanske inte får den uppmärksamhet den förtjänar här i Europa, men på hemmaplan är den på sina hål större än NFL. Frågan vi ställer oss idag är: Hur schemalägg och avgörs collegefotbollen egentligen? Vi börjar med hur de organiserar sig.

(Vi har tidigare publicerat lite artiklar om hur collegefotbollen formerar sig, men inför årets säsong sker en del förändringar vilket gör att vi valt att uppdatera texterna en aning. För er som vill förkovra er ytterligare rekommenderar jag min kollega Lars blogg Third and long)

Om du tycker att NFLs spelschema kräver alldeles för mycket tankekraft, är det inget mot vad collegefotbollen gör. Undertecknad skall dock gör a ett försök. Den stora skillnaden ligger i organisationen:

Storebror NFL är t.ex. en centraliserad liga (32 lag) där divisioner och konferenser mest är det sätt att organisera lagen och underlätta schemaläggning.

Collegefotbollen (NCAA) är decentraliserad och tjänar mer som en ”paraply”-organisation för sina medlemmar. De olika konferenserna har i tur varsin egen commisioner som sköter om allt. TV-kontrakt och dylikt förhandlas således inte av NCAA utan sköts på konferenserna själva som säljer rättigheterna för just sin konferens, och fördelar därefter ut pengarna bland lagen i konferensen.

Det här upplägget leder naturligtvis till att konferenserna utvecklas olika, med stora skillnader i pengar och makt som följd. De fem största konferenserna brukar till vardags kallas för ”The Big 5” och består utav:

ACC – 14 lag (Atlantic Coast Conference, lagen kommer från östkusten)
Big 10 – 14 lag (mestadels Midwest USA, typ Ohio, Michigan, Illinois, Iowa)
Big 12 – 10 lag (Södra- och centrala USA, typ Kansas, Oklahoma, Texas)
Pac 12 – 12 lag (Pacific Coast Conference, Runt västkusten)
SEC – 14 lag (South East Conference, lag från mestadels sydöstra USA)
TOTALT = 64 lag.

Utöver dessa konferenser finns det ytterligare fem till. Dessa står för ytterligare 60 lag. Slutligen finns det 4 lag som inte hör till någon konferens, utan är neutrala. Dessa lag är Notre Dame, BYU, Army and Navy. Tillsammans utgör dessa 128 lag ”division 1”. Den högsta nivån av collegefotboll.

Härnäst tar vi oss en titt på schemaläggning.