Slutspel – Tenyards.se

Två matcher, två stilar, två generationer

Ikväll är det dags för andra halvan av ”kvartsfinalerna” i NFL. Agendan bjuder först på den unga genrationens svar på Brady/Manning medan kvällens andra match bjuder på två klassiska QBs.

Minns ni hur det såg ut för ett antal års sedan? Draften tycktes full av blivande QB-stjärnor och vårt och varannat lag gav upp alt de hade för att få tag på den sån där ”mobil QB” som skulle revolutionera sporten.

Så här i efterhand var kanske inte draften den självklara vägen till framgång som många tyckte. Men killar som Russell Wilson och Cam Newton visade att den moderne QBn kan vara både och. Klassisk ”pocket passer” när det behövs. Och flyfotad när tillfälle ges. Med talangen (dvs fötter) kommer dock ett stort ansvar att använda dem rätt. Utan ett intellekt bakom blir skaderisken lätt för stor. Newton och Wilson är dock smarta killar som sällan riskerar hälsan i sina utflykter.
I kvällens första match får vi således ett kärt återseende ifrån förra året i Panthers mot Seahawks. Den gången gick favoriten Seahawks segrande ur striden efter en fenomenal fjärde kvart. Sen dess har dock Panthers utvecklats i en snabbare takt, och när lagen möts idag är det dem som bär favoritskapet. Åtminstone om vi får tro oddssättarna. När allt kommer kring är dock Panthers fantastiska grundsäsong (15-1) inget värt om det förlorar idag. Det som saknas på herr Newtons CV är en rejäl framgång i slutspelet. Han kommer troligtvis få äran att kalla sig för årets MVP, men för att cementera sig bland de stora aktiva QB, måste han prestera även i slutspelet.

Kvällens andra holmgång är mellan Broncos och Steelers och handlar egentligen om två saker. Det första aspekten berör hemmalagets QB. Peyton Manning är en legend, men har inte spelat som en. Snarare tvärtom. Idag är han tillbaka men även om jag gärna vill se honom rida iväg i solnedgången med Lomarditrofén under armen, har jag svårt att se att så blir fallet. Vi skall dock ha med oss att Broncos inte är ett lag som är byggt kring Manning längre. Laget idag besitter ett av ligans bästa försvar, och kanske räcker det att Manning är lite erfaren och smart? Kanske behöver han inte producera 30 poäng för att lyckas.

Precis som den tidiga matchen är kvällens sista match ett återseende. På andra sidan står en legend till. Lika klassisk stil. Lika mobil. Dvs inte alls. Big Ben Roethlisberger fick dock duktigt med stryk i matchen mot Bengals förra helgen och sägs inte vara helt återställd, men hur illa är det? Tyvärr saknas även Antonio Brown, vilket är ett enormt avbräck.

Personligen tror jag att Broncos tar det här på grund av Steelers skadeläge, samt fördelen av hemmaplan. Vad jag vill se är dock två lag som visar upp att dem båda är goda nog att möte Patriots nästa vecka. Jag är inte så säker på det dock. Självfallet hoppas jag att båda aktörerna överbevisar mig.

Gäller att behålla kylan i slutspelet

När Vikings och Seahawks brakar samman kommer båda lagen kliva åt sidan för den verkliga huvudpersonen. Vädret.

Enligt Weather.com är det -22 C (-8 F) i skrivandes stund. Kallt som attan alltså. Ändå räcker det inte för att nå förstaplatsen på listan över kalla matcher i NFL, som innehas av klassiska ”Ice Bowl” ifrån 1967. Dagens match kommer dock slå sig in på 10-i-topp över kalla matcher. Frågan är bara var.

För att exemplifiera hur kallt det är och vilka konsekvenser det hela kan få, kan vi nämna att man inför matcherna bett folk att skriva ut biljetterna på gammalt hederligt papper. Anledningen till det här är att man befarar att mobiltelefoner inte kommer fungera i kylan, varvid ”E-biljetter” blir ett problem.

Vidare kan det nämnas att den här typen av matcher i Minneapolis snart är ett minne blott. Anledningen till det här är att man bygger en ny fin arena som skall stå klar till sommaren om allt går vägen. På den arenan finns ett tak vilket gör att det framöver blir inomhus som gäller för Vikings. Ett varmare och mysigare alternativ naturligtvis, men jag kommer sakna dessa extremvädersmatcher lite.

[poll id=”3″]

Snabb summering av lördagens matcher

Söndag lunch och vi är nu halvvägs genom wild-card helgen. Gårdagen bjud på allt möjligt. Om vi skulle vara tidseffektivt skulle man kunna sägas att gårdagens två matcher färgades starkt av de förlorande lagen.

Skepp ´o Hoyer
(Chiefs @ Texans 30-0)

För oss neutrala öppnade matchen på sämsta tänkbara sätt då favoriten Chiefs returnerade avsparken till en TD. 11 sekunder tog det spelet, och på den vägen fortsatte det sedan. Texans anfall kom egentligen ingen vart, och framför allt var Hoyer urusel och kastade bort 4 bollar. Visst, slumpen ställer till det ibland, men så var inte fallet här utan det kunde lätt varit fler bollar som hamnat i Chiefs händer om det bara varit lite mer alerta emellanåt. Hoyer slutade på en QBR på 1,7 vilket får anses som uruselt.

Jag är visserligen ingen fan av Brandon Weeden och jag tycker, normalt sett, att Hoyer brukar sköta sig tämligen OK. Men när en spelare hamnar i den här typen av negativ spiral måste coachen göra något. Vem var det som anställde Weeden om nu coach O´Brien uppenbarligen har noll tilltro till honom?

Chiefs skall dock ha en eloge för en fint genomförd match. Stabilt försvar och Alex Smith såg lugn och kontrollerad ut. Sprang med bollen när tillfälle gavs, men riskerade inte något nämnvärt. Om jag skall komma med någon kritik till Chiefs skulle det vara att de borde utnyttjat Texans misstag än mer.

Noterbart i övrigt var att WR Maclin skadade knät och riskerar att missa resten av slutspelet.

Shazier mot Burfict
(Steelers @ Bengals, 18-16)

Kvällens absolut bästa match var mötet mellan divisionsrivalerna Steelers och Bengals. Redan under uppvärmningen kunde man ana vad som skulle komma då domarna radade upp sig på mittlinjen för att undvika konfrontationer mellan spelarna.

När väl matchen var igång fick vi se ett klassiskt AFC North möte, med lite poäng och starka försvar. ((Steelers och Ravens har flertalet gånger spelat liknande matcher som tillslut slutar 9-6 eller någon liknande.)) Första halvlek kan ske inte var det mest spännande jag sett i mina dagar, vilket vi säkerligen kan beskylla allt regn för. Förhållandena var inte direkt idealiska och speciellt McCarron såg ut att ha stora problem med att få grepp om bollen.

Allt ändrade sig dock i slutet av tredje då Shazier tacklade Bernard medvetslös. Även om hjälm-mot-hjälm anses ok om bollförande spelare ej är ”försvarslös” ((Dvs springer med bollen i rätt riktning. Dvs framåt)) tycker jag fortfarande att Shaziers tackling var aningen för tuff. ((Jag har lite svårt att acceptera att skadan på Bernard bara skall ses som ett olycksfall i arbetet. Många andra sporter t.ex. fotboll och hockey brukar prata om att spelaren har ett visst ansvar för höga sparkar/klubbor, oavsett om det var meningen eller ej. En tanke som jag stundom kan tycka att NFL borde fundera på.)) Tacklingen var dock inom rådande regelverk vilket piskade upp stämningen enormt. Både bland spelare och publik.

Händelsen fick dock en konstig effekt på matchen för Bengals vaknade till liv, och gjorde 16 raka poäng. Burfict var överallt och skadade bl.a Big Ben (ärlig sack) och plockade en passning från Jones. I det läget såg han ut som kvällens stora vinnare, men på Steelers sista drive gick det hela överstyr då Burfict sänkte Antonio Brown med en ful tackling. I tumultet efteråt drog dessutom Adam Jones på sig ytterligare ett personligt straff varvid Steelers kicker knappt behövde sikta för att avgöra matchen till Pittsburgh fördel.

Matchen lämnar oss dock med en bitter eftersmak och många tråkiga frågor som kommer ältas i media idag:
– Borde Burfict fått lämna planen tidigare. Varför fick han vara kvar efter tacklingen på Brown.
– Adam Jones, i slutet drog han på sig en flagga efter att han käftat med en Steelers-coach som var inne på planen. Varför var denne coach på planen?
– Shaziers tackling?
– Skadorna. Big Ben, men framför allt, Antonio Browns skada. Hur illa är det?
– Marvin Lewis är nu ensam coach om att förlora sina 7 första slutspelsmatcher. Sparken?

De två sista platserna

Många lag är redan slutspelsklara, men ett fåtal platser återstår faktiskt att slåss om i den sista omgången. Vidare finns det även massvis med andra intressanta aspekter ikväll, men låt oss ta ett titt på frågan om de två sista platserna.

NFC är redan avgjord på så vis att vi vet vilka lag som kommer att gå till slutspel. De lediga slutspelsplatserna återfinns i AFC. Det rör sig då om den sista ”wild-card”-platsen, samt platsen som mästare i AFC South.

Wild Card-platsen

De två lag som slåss om den här platsen är New York Jets samt en av årets förhandsfavoriter, Pittsburgh Steelers. Jets sitter på trumkortet i den här kampen och är vidare till slutspel om de vinner, eller spelar oavgjort, mot Buffalo Bills ikväll. En intressant aspekt är alltså att deras gamle coach Rex Ryan stoppa deras slutspelsdrömmar.

Steelers möter ikväll Cleveland Browns och bör ta en enkel seger där. Däremot kommer de hela tiden behöva hålla ett öga på resultattavlan eftersom Jets måste förlora för att de skall kunna ta sig vidare.

Segrare av AFC South

Vissa menar att systemet där divisionsvinnaren automatisk tar en plats i slutspelet är aningen orättvist. Det är visserligen svårt att argumentera emot just den aspekten, för så är det. Däremot ger systemet oss ”levande divisioner”. Utan den regeln hade AFC Souths lag kunnat gå på semester för länge sedan. Nu är inte så fallet utan Indianapolis och Houston slåss om den sista platsen.

Allt talar dock för att Houston tar det. Colts måste, vid seger, förlita sig på att Texans förlorar samt att Baltimore, Buffalo, Atlanta, Denver, Miami, Pittsburgh och Oakland också vinner. Det kan således vara bra att ha en matematiker i närheten om du håller på Colts.

Slutligen skall det sägas att det finns en massa andra aspekter att hålla ögonen på ikväll. De slutspelsklara lagen slåss nämligen dessutom om hur de skall positionera sig inom slutspelet. Kommer Patriots eller Broncos ta AFC och därmed ha hemmaplan genom slutspelet? Vinner Packers eller Vikings NFC North?

Colts tar sig an Chiefs

Wild-card helgen inleds i Indianapolis med ett möte mellan Colts och Chiefs. Två lag som möttes för två veckor sedan. Den gången vann Colts.

Den gången spelades matchen i Kansas City, och vägen till framgång för Colts var ett gediget [quote_right]”Find Waldo and tackel him!!!”
Robert Mathis, Colts ((Waldo åsyftar Jamaal Charles. ”Finding Waldo” är för övrigt en lek där man skall hitta den tecknade figuren, i ett myller av andra tecknade figurer. Ofta på stora affischer.)) [/quote_right]försvarspel och en Donald Brown (RB) som gjorde mycket nytta. Mycket kring Colls handlar i normalfallet om Andrew Luck, men den sista tiden har faktiskt försvaret varit den stora skillnaden för dem i matcherna. På de senaste tre matcherna har de stått för 12 sacks och 8 turnovers. Senast mot Chiefs tryckte de upp sina safeties högt i banan och stängde till rejält i mitten, vilket märktes på Chiefs normalt sett starka springspel. Chiefs storstjärna Jamaal Charles (RB) hade visserligen ingen dålig afton (106 yards), men fick alltför sällan bollar att arbeta med, och de gånger han sprang var det synnerligen tjockt i mitten av banan. Ikväll blir det således intressant att se huruvida Colts upprepar samma plan, eller om de har nya överraskningar i bakfickan?

Om nu Colts lag oftast associeras med Luck som person, är Chiefs den raka motsatsen. Under Andy Reids ledning har gruppen i sin helhet blivit deras signum. Framför allt på försvarsidan där mer eller mindre varje spelare är Pro Bowl-värdiga. Självfallet finns det dock några som sticker ut. Bland dem är Justin Houston (LB) och Tampa Hali (LB). Båda har varit skadade på sistone med skall förhoppningsvis vara tillgängliga för spel idag.

För att lyckas idag behöver Chiefs försvar kliva upp och vara såpass dominant som det kan vara. Exempelvis behöver de göra ett bättre arbete att med att stoppa Colts RB Donald Brown som hade en bra afton senast mot dem. ((En 33-yards pass TD, 51 yards run TD)) Offensivt behöver självfallet Jamal Charles sättas i arbete. För att Chiefs skall gå långt behöver han visa upp sin fulla potential. Samtidigt öppnar hans storhet dörrarna för de andra (lagets WR,TE) som möjligtvis kan få lite mer utrymme. Michael Irwin ((Tidigare WR i Cowboys, numera expert på NFL Network.)) pratade precis om den problematiken/möjligheten på NFL Network. Han menade att det är ett problem om Jamaal Charles är den primära måltavlan i passpelet också. Dessa killar måste visa framfötterna för att ta laget vidare.

Personligen tror jag att hemmaplanen kommer vara avgörande idag. Colts har bra form och Andrew Luck är en man för slutspelet. Förra året var det visserligen sorti direkt mot Ravens, men den förlusten var inte Lucks fel, då hans medspelare tappade allt som kom i deras väg. Jag tippar 27-21 till Colts. Vad tror du?

Läget inför sista omgången

Så var vi då slutligen i vecka 17. Att nu prata om vilka vi skall hålla ögonen, eller vilka som är skadade lämnar vi därhän idag. Istället tittar vi på det enda som betyder något. Förutsättningarna. Vilka går vidare i vilket läge?

Tabellen åsyftar då om lagen går vidare vid vinst, vid förlust och eventuella omständigheter. Den berömda OM-faktorn.

NFC

Lag:	Vinst:	Förlust:	Om….
Seattle	Ja	Ja	Kommer vara seedad #1 vid vinst
San Fransisco	Ja	Ja	Kan bli seedad #1 om de vinner och Panthers och Seahawks förlorar.
Carolina	Ja	Ja	Kan vinna divisionen vid seger eller om Saints förlorar. Kan även blir seedad #1 om Seahawks förlorar och 49ers vinner. Men då blir det akademiskt.
New Orleans	Ja	Kanske	Saints kommer ha en jobbig kväll. Kan bli etta i divisionen vid vinst och om Carolina förlorar. Vid förlust kan de hamna utanför slutspelet om Arizona vinner.
Arizona	Kanske	Nej	Behöver en vinst och att Saints förlorar.
Philadelphia	Ja	Nej	NFLs geniala schemaläggning bjuder på matcher med ren vinna eller försvinna-känsla. NFC East är en sådan. Eagles är vidare vid vinst över Cowboys.
Dallas	Ja	Nej	Samma som ovan
Green Bay	Ja	Nej	Samma som Eagles och Cowboys. Måste slå Bears. Ren final
Chicago	Ja	Nej	Måste vinna, eller spela oavgjort, mot Green Bay.

AFC

Lag:	Vinst:	Förlust:	Om….
Denver	Ja	Ja	Kommer vara seedad #1 vid vinst, eller vid förlust för New England
New England	Ja	Ja	Kan bli seedad #1 om de vinner och Denver förlorar. Om de förlorar och Bengals eller Indianapolis vinner förlorar de sin andraplats i konferensen, och spelledigheten första veckan av slutspelet.
Cincinatti	Ja	Ja	Kan få spelledigt första veckan om de vinner och Patriots förlorar.
Indianapolis	Ja	Ja	Behöver en vinst samt att både Patriots och Bengals förlorar för att få spelledigt första veckan.
Kansas City	Ja	Ja	Kan inte förändra sin position på något sätt. Kan således vila folk utan att det påverkar något alls.
Baltimore	Kanske	Nej	Går till slutspel vid vinst och en utav Chargers och Dolphins förlorar. Ravens går då vidare på grund utav inbördes möten. (se vidare under Dolphins). Ravens går även vidare om dem själva, Miami, Steelers och Chargers förlorar. Då hamnar 4 lag på samma antal vinster, och konferensresultat talar till Ravens fördel. ((Jämfört med Miamis sits så är det 4 lag i den här ekvationen. Jets slår då ut Dolphins på grund av resultat i divisionen. De tre kvarvarande (Jets, Ravens, Chargers) jämförs på konferensnivå, där Ravens är bäst))
San Diego	Kanske	Nej	Går vidare vid vinst och om både Ravens och Dolphins förlorar.
Miami	Kanske	Nej	Går vidare vid vinst och att Ravens förlorar. Alternativt kan de gå vidare om dem, Chargers och Ravens alla vinner. Då avgör resultaten i konferensen, vilka avgör till Miamis fördel.
Pittsburgh	Kanske	Nej	Går vidare vid vinst och Ravens, Dolphins samt Chargers förlorar.

Jakten på årets "sleeper-team"

Så här års brukar man alltid kunna urskilja det där laget som prickat formen alldeles perfekt till slutspelet. Oftast har de inte presterat särdeles bra i början av säsongen, utan ”wildcard”-plasterna är ofta vägen till slutspelet. Frågan vi allar ställer oss, är självfallet. Vilket lag är det i år?

Typexemplet på den här typen av lag är New York Giants som med nöd och näppe tog sig till slutspel 2008 (och även 2012), men väl där tog hem hela mästerskapet. Vad har vi då för tänkbara kandidater i årets upplaga av NFL? Om vi använder mediatid som en värdemätare är självfallet Carolina Panters en kandidat. De har fått upp ångan fantastiskt bra, och har faktiskt goda chanser att till och med ta hem sin division. Då krävs visserligen seger mot Saints ikväll. Matchen mellan dem startar 02.30 och lär bli en mycket intressant historia.

En annan kandidat skulle kunna vara Baltimore Ravens som ikväll möter Minnesota Vikings. Laget har på intet sätt imponerat i år, men de är ändå de regerande mästarna, och har en fantastisk defensiv när det väl klickar. Framåt handlar det självfallet om Ray Rice och Joe Flacco, samt nu även TE Dennis Pitta (tillbaka från skada) som var en sådan succé under fjolåret. Ingen av de nämnda är i samma storform just nu, men laget har kämpat sig framåt och befinner sig nu på en slutspelsplats. Väl där, tror jag många gärna undviker mästarna från Baltimore.

Faktorn med skador på nyckelspelare har varit oerhört påtagligt i år. Stundom har det känns som skadorna har förstört säsongen eftersom vi har blivit bestulna på så många fina spelare. När grundserien har börjat gå mot sitt slut har vi fått se spelare återvända. Spelare som t.ex. ovan nämnda Pitta eller Seahawks Percy Harvin. En annan som återvänder är 49ers Michael Crabtree som därmed ger lagets passningsspel ett djup som de stundom saknat. Att kalla San Francisco 49ers ett ”sleeper”-lag är kanske att ta i eftersom de var titelfavoriter när vi började säsongen. Men verkligheten har varit en annan, och 8 segrar efter 12 spelade matcher är trots lite i underkant av vad vi förväntade oss. Kanske kan Crabtree vara nyckeln till att de får ordning på sitt lag lagom till slutspelet. Kvällens motstånd kunde dock inte vara tuffare. 22.25 startar matchen mot divisionsrivalen Seattle Seahawks.

Vilket lag tror du kan överraska i slutspelet?

Inför Super Bowl

Att på förhand analysera sig fram till vilka som vinner i år är ungefär som att singla slant. Allt är lika. Båda har starka försvar, båda har starka runningbacks, båda lagen har starka receivers. Coachsidan gör det dessutom inte enklare då huvudcoacherna t.o.m. är bröder.

Ser man till historien brukar dock QBs vara ett bra område att titta på i dessa sammanhang. Flacco är en lite mer rutinerad spelare som har djupa pass som sitt specialvapen, medan Kaepernick är den unge orutinerade som är ett oerhört hot till fots. En seger för 49ers skulle på något sätt vara ett bra sätt att summera säsongen. För det som vi säkert kommer minnas från den här säsongen är den ”nya” typen av QB som dykt upp. De som genom sina snabba fötter ställer helt nya frågor till ligans försvar. Kaepernick i all ära, men här tänker jag här främst på RGIII och Russell Wilson som gjort fantastiska insatser i år.

Deras framfart har naturligtvis satt sitt avtryck på ligan och skulle titeln gå till 49ers kommer säkert flyfotade QBs vara hett villebråd för en lång tid framöver. Alla experter är dock inte lika begeistrade. Brian Billick, som för övrigt coachade Ravens när de vann SB 00/01, menade härom dagen att vi kanske skall vänta med att dra några slutsatser ännu. Ingen har trots allt vunnit en Super Bowl utanför ”pocket” och än är det definitivt för tidigt att kalla denna spelstil för ”framtiden”. Misstänker att Kaepernick gärna hjälper honom en aning i beslutsfattandet där.

På andra sidan planen möts vi av en annan typ av QB. Även om Joe Flacco inte är en orörlig bjässe likt Steelers Big Ben, är han ändå mer traditionell i sin spelstil. Bra arm och huvud, och formad av en skola som säger just att matcher vinns i ”pocket” och inte springandes utan på kanterna. Sådana utflykter slutar ändå oftast på ett operationsbord någonstans. Visserligen finns det än mer talande exempel på en ”pocket-QB”, men någonstans är det i traditionen Flacco står förankrad. Kanske är det just där den stora skillnaden mellan lagen ligger. Tid.

För när 49ers står för något nytt ((Undantaget som möjligen bekräftar regeln är att de är ett ”springa först”-lag vilket är ganska retro i sig.)) i sin QB, och ett lag som synnerligen har framtiden fär sig, står Ravens för något mer traditionellt & rutinerat. Du kan t.ex. inte slå upp en hemsida om Super Bowl utan att mötas av en ”Sista natten med gänget?”-rubrik med en Baltimorespelare i förgrunden. För Ray Lewis har varje match i slutspelet visserligen haft den karaktären, och hans ledarskap kommer säkerligen sätta sin prägel på även den här matchen.

När konfettin väl virvlar runt på arenan framåt 4-5 tiden inatt tror jag att det är Ravens rutin och en bättre QB som har fällt avgörandet. När Joe Flacco i början av säsongen gick ut i media och hävdade att han var ”elite” skrattade alla mest åt honom. Grundserien gjorde egentligen inget för att motbevisa hans belackare, men faktum är dock att i slutspelet har karln visat var skåpet skall stå. Största skillnaden mellan då och nu i hans spel är turnovers. Den kanske viktigaste statistiken som finns. Där talar siffrorna sitt tydliga språk. Tidigare slutspelsår har kolumnerna där varit överfulla för Flacco. I år är han säker nöjd med endast ett streck i kolumnen för Fumbles. Mitt tips är således Ravens, även om det är knappt. På annat håll har jag dessutom tippat att Boldin skall bli hjälte så varför inte att han avgör i slutsekunderna? 27-23 till Ravens.

Falcons vs 49ers

Klockan 21.00 ((Notera de udda startiderna ikväll, match 1 börjar 21.00 medan den andra börjar börjar 00.30)) är det så dags för första semifinalen, eller NFC Conference Final som det kanske bör benämnas. Falcons tar emot 49ers hemma i Georgia Dome i slaget om konferenstitel och framför allt en plats i Super Bowl.

Ovanligt nog är det dock bortalaget som anses som favoriter, även om ganska knappa sådana. ((I skrivandets stund är 49ers favoriter med -4)) Med all rätt kanske. Insatsen mot Green Bay förra helgen var oerhört imponerande och 49ers känns kanske på pappret som den starkare parten. Dock skall det trots allt spelas om det.

49ers kännemärke är i grunden ett starkt försvar och ett rakt fysiskt springspel utan direkta ”krussiduller”. Bygger lite på devisen att ”försvar vinner mästerskap” och tanken om att det är svårare att tappa/förlora bollen om man springer med den. Dessa tankar var allra påtagligast under Alex Smith tid som QB, då de utnyttjade hans lite begränsade förmåga på ett bra sätt. Med Colin Kaepernick vid bollen har dock spelet fått lite fler dimensioner i och med att han, för det första, är snabb och mycket väl kan springa med bollen själv. Dessutom har han en stark arm som gjort att 49ers även kan hota i djupet. Något som saknades tidigare.

Det som kan ligga 49ers i fatet är möjligtvis att Kaepernick är tämligen oprövad. Hur kommer han hantera pressen i Georgia Dome? Är han tillräckligt jämn i sitt spel ännu för att ta 49ers hela vägen? Än har han inte visat några tecken på att svikta men oron finns ändå där. Lagom till match har dessutom WR Michael Crabtree hamnat i klammer med rättvisan för ett eventuellt ”sexuellt överfall”, vilket säkerligen kan påverka hans insats i matchen.

För Falcons del gäller det, som sagt, främst att stoppa Kaepernick och Gore utmed marken. Förra veckan hade dessa två oceaner av utrymme vilket var förödande för Packers. I matchen mot Seattle mötte dock Falcons en minst lika mobil QB (i Russell Wilson) och lyckades stoppa hans ”utflykter” mycket bra. Om Mike Nolan (Def.Cor) m.fl har samma framgång ikväll och får det här till att bli en mer passningsorienterad match har de goda chanser att ta sig vidare. För även om Crabtree o Co har blivit mer aktiva i och med Kaepernicks inträde, så kan de ändå inte mäta sig med Falcons grupp med mottagare som innehåller namn som Roddy White, Julio Jones och kommande Hall of fame-TE Tony Gonzales.

Personligen kommer jag gå emot oddsen ikväll och sätta mina pengar på Falcons, som med hemmafansens hjälp kommer besegra 49ers med 27-24. Tror även att det här kan vara matchen då Colin Kaepernick blir mänsklig igen och sjabblar till det några gånger.

Dags att ta ett sista kliv för Matt Ryan

Slutspelet i NFL handlar inte bara om vilket lag som vinner. För många finns det en egen agenda, som visserligen inte går före laget, men som kan vara nog viktig ändå. QBs som Tom Brady jagar ringar för att kunna mäta sig med de största genom tiderna. Andra vill bara prestera väl för att ens kunna få nämnas ihop med Brady. De som brukar nämnas som ”elite”. Ikväll är det dags för att Matt Ryan i Falcons att ta det där klivet. Att prestera i slutspelet.

Även om Falcons har varit oerhört bra, har snacket inför slutspelet knappast handlat om dem. De skrivs nästan kriminellt lite om dem. Visserligen gick de 2-2 de sista fyra matcherna, men samtidigt kan man ana att det kanske slog av på takten när de kände sig säkra för slutspel. Deras QB Matt Ryan har varit kanon i år, och kan snart mäta sig med de stora i ligan. Återstår gör bara lite framgång i slutspelet. Lite som Aaron Rodgers gjorde när han tog klivet upp till elitnivån.

[quote_right]”If Russell Wilson is a better quarterback than Matt Ryan, then I don’t know nothing about football.”
Roddy White, Falcons [/quote_right]Ryans stora problem har dock varit just slutspel. Sedan han äntrade ligan 2008 har han tagit sitt Falcons till slutspel tre gånger. Samtliga försök har slutat med sorti direkt. Under denna period har dessutom ligan fyllts på QBs som gått rakt in i ligan och dominerat från dag ett. Spelare som Cam Newton, Andrew Luck, RGIII eller varför inte dagens motståndare Russel Wilson? Ryan fyller 28 i år och riskerar att bli omkörd av alla ungtuppar. Visserligen är han inte direkt i farozonen för att förlora sitt jobb, men pressen kan komma krypande. Tankar om att han kanske ”borde” tagit laget längre åtminstone något år? Självfallet är inte ett lags misslyckande, en mans problem, men samtidigt är det oftast QBn som media sedan lastar. Fråga bara Tony Romo i Dallas.

Matchen spelas i Georgia, Atlanta med avspark kl.19.00. Tv10. Framemot tio ikväll vet vi om Matt Ryan har tagit steget, eller om han som Peyton Manning får fortsätta leva med kritiken att de inte kan lyckas i slutspelet.