Vi som namngav regeln: Bronko Nagurski-rule

De flesta av oss vet att du inte får kasta bollen framåt om du passerat line of scrimmage. Så har de dock inte alltid varit. På den gamla goda tiden var reglerna annorlunda.

I vår serie om regeländringar som fått namn av spelarna backar vi idag bandet till ”titelmatchen” ((NFL Championship game. Super Bowl var ännu inte uppfunnen)) mellan Chicago Bears och Pourtsmouth Spartans ((Spartans bytte något år senare namn till Detroit Lions)). Ligan, som endast bestod av 8 lag, hade det här året råkat utför problemet med att Bears och Spartans delade förstaplatsen när alla matcher var spelade. Av den här anledningen blev ligan då tvungen att införa en avgörande match om titeln. Något som de också sedermera kom att behålla och utveckla till ett slutspel med fler lag involverade.

På grund av väderleken blev matchen tvungen att spelas inomhus vilket även det skapade en del problem. Då planen endast var 80 yards lång ((och dessutom 10 yards smalare än normalt)) blev man tvungen att flytta fram målstolparna till mållinjen för att få plats med dem. Även den här justeringen blev sedermera såpass ”lyckad” att man valde att behålla dem på mållinjen under de kommande åren.

På grund av det begränsade utrymmet blev spelet ganska torftigt och poängen lyste med sin frånvaro. I fjärde quartern valde dock Bears fullback Bronko Nagurski (underbart namn) att strunta i att springa med bollen och istället droppa bakåt för att passa en lagkamretn. Passen gick fram och Bears lyckade i och med det här avgöra matchen och vinna med totalt 9-0 ((Matchen innehäll även en Safety på slutet)).

Sparatans ledning var dock synnerligen missnöjda med domaren eftersom de tyckte att Nagurski inte backat de 5 yards bakom line of scrimmage som reglerna krävde för ett pass på den här tiden. Domarna stod dock på sig och domslutet ändrades därmed inte. Bears var mästare.

Inför säsongen 1933 valde dock NFL at titta vidare på det här med reglerna kring passsningar. Att spelarn var tvugna att backa 5 yards bakom line of scrimmage var tämligen luddigt och de beslöt istället att passningar skulle tillåtas överallt bakom line of scrimmage. Ett mycket smart beslut som inte bara öppnade upp spelet i sporten utan även gjorde livet mycket enklare för domarna. Regeln gavs namnet ”The Bronko Nagurski-rule” efter Bears fullback.

1932 års mästerskapsmatch gav oss således många stora ändringar. Förutom nända regeländringar kring pass och målstolpar gav det oss även ett slutspel. Dessutom markerade även dessa ändringar att man rörde sig ifrån college-fotbollens regelbok. NFL hade numera en egen.

Chicago Bears draft 2014

Bears kändes heta förra året och känns heta även i år. Från att vara en av de starkaste försvarsmaskinerna i ligan blev man helt plötsligt det där sexiga laget på den osexiga arenan som hivade bollar till Jeffrey och Marshall och sprang med Forte och Bush. Linjen såg bättre ut en på länge och högersidan med två rookies såg hur stabil ut som helst, stundtals i varje fall. Bakåt var det dock ett Bears som såg allt annat än bra ut och det måste svida en del i de inbitna fansen som med all rätt finner stolthet i ett imponerande försvarsspel sen Ditka’s dagar. Trots sin heta offensiv kan man kanske säga att det var tillslut lagets oheta defensiv som slarvade bort en slutspelsplats som egentligen bara var att ta.

Det har hänt en jäkla massa kring Bears i marknaden så ska se om jag klarar mig igenom detta utan några större snedsteg. Safety-positionen behöver ses över och trots att man signat både Mundy och Jennings så känns den inte helt hundra, Conte gjorde ju ingen jättesäsong förra året om man ska uttrycka sig milt, FS eller SS nått måste in. Henry Melton är förlorad till Dallas och jag har svårt att se Ratliff lösa några problem. Någon annan in bredvid Paea hade jag gärna sett, gillar Collins, men inte så mycket. LB-positionen ser bra ut på pappret med Briggs och Bostic men med Briggs skadad titt som tätt och Bostic fortfarande ojämn vill jag se Bears stärka upp här, positionen har ju länge varit lagets flaggskepp och spelare som Senn, Wilson och Williams håller inte. Man re-signade Tillman och har fått in Hayden, men Tillman är gammal och lite djup på cornerback positionen skadar inte alls. Man har tappat Peppers men lyckats få in tre riktigt bra DE’s i Houston, Young och Allen men jag skulle ändå kanske vilja få in ytterligare lite djup i draften, kanske slå ihop behovet som ett i form av den defensiva linjen. Vet att många är heta på Bennett som TE men han har aldrig varit bra i mer än en säsong för ett lag så räkna inte med honom, man har re-signat Rosario bakom som inte heller känns het, jag hade satsat på en TE. Skulle kunna tänka mig djup i den offensiva linjen, högersidan är ung och Cutler behövs hel, en OG eller en OT. En RB bakom Forte hade suttit fint också. På tal om Cutler behövs en back up nu när McCown lämnat för Bucs.

Behov: SS, FS, D-line, LB, CB, OT, RB, QB

1. FS HaHa Clinton-Dix (Alabama) eller Calvin Pryor (Louisville)
Chansen finns att båda finns kvar här och då kör Bears på det säkraste kortet Clinton-Dix som redan nu känns som ett säkert val. I annat fall är Pryor ett fullgott andra alternativ som jag också ser som ett säkert kort.

2. DT Will Sutton (Arizona State)
Kan verkligen se Sutton framför mig i en Bears uniform. En personlig favorit som framförallt 2012 var bland de bästa i landet på sin position och trots att man hade hoppas på lite mer utveckling 2013 ser jag honom som en framtida NFL-stjärna. Explosivt första steg men kanske lite mer tveksamt flås för NFL.

3. ILB Shayne Skov (Stanford)
Skov har jag med i var och varannan mock draft och känns som jag knappast behöver lyfta fram en av mina favoriter mer. En spelare som har dominerat i stort sett hela 2012 och hela 2013. Mosley är hetast på denna position men jag tycker inte Skov är långt efter.

4. CB Phillip Gaines (Rice) eller Ricardo Allen (Purdue)
Två corners som har hamnat I skymundan då de spelar för program som inte direkt skördat framgång på nationell tv det sista. Gaines har dominerat de matcher jag sett med Rice de senaste åren och Allen från närliggande Purdue hade gått högre om inte Indianapolis skolan underpresterat de senaste åren, snabb och aggressiv som måste biffa upp sig under off-season.

5. RB Storm Johnson (UCF)

Bara namnet gör det ju värt det, att ha en storm som backar upp Forte känns helt klart poetiskt. Inte bara Bortles och ett fint försvar som låg bakom UCF’s fina säsong, Storm gjorde det mesta rätt i varje match. Inte så snabb och stark men har utmärkt tålamod och fightas verkligen för de sista yardsen, bra komplement till Forte alltså.

6. QB Brett Smith (Wyoming)
Ganska mycket hype hela året kring Smith trots att han spelar in lite mindre Wyoming. Efter säsongen och Combine pratades det inte så mycket om honom mer, kanske för att han inte deltog? Gillade annars vad jag såg under säsongen, bra fötter i fickan, bra storlek och läser spelet bra innan snap. Kan bli lite väl vågad i sitt spel ibland och saknar väl egentligen den där fina pass-tekniken.

6. OT Cornelius Lucas (Kansas State)
Bara 18 år och stor som ett hus. Syntes väldigt tydligt hos Wildcats förra året av förklarliga skäl. Dominerade ofta pass rushern men hade svårare i springspelet. Som sagt, bara 18 och en massa potential.

Analys av Cutlers deal

Gårdagen var onekligen en bra dag för er som undrat vad endast en liten penna kan skapa. Chris Kluwe tog bladet från munnen och skakade om Vikings organisation med en artikel, och Jay Cutler satte sin penna på ett kontrakt som Bears lagt fram. Vi tänkte ta oss en funderare på det sistnämnda. Var det en bra deal för Bears?

När jag igår såg rubriken om att Jay Cutler skrivit på ett 7-årskontrakt som skall vara värt ca 126 miljoner USD blev jag onekligen lite lätt förvånad. Framför allt med tanke på den kritik som Cutler fått från fans och media, hade jag ändå trott att Bears skulle komma undan med lite modestare siffror. Men icke. Av reaktioner att döma var jag inte ensam, utan folkstormen på twitter var ganska massiv. När nu krutröken har lagt sig och fler uppgifter kommit fram om kontraktet kan jag inte undgår att tycka att det kanske var en ganska bra deal i alla fall. Även om Cutlers genom det här kontraktet hamnar aningen högt på listan över quarterbacks och deras löner. ((Personligen hade jag varit mer nöjd om han hade fått en miljon eller två mindre om året.))

Kontraktet är på 7 år och ca 126 miljoner, med 54 miljoner garanterade. Dessa 54 fördelas ut på de kommande tre åren vilket gör att kontraktet är väldigt framtungt. Rent praktiskt innebär det här, och att kontraktet inte sägs ha någon sign-on bonus, att Bears skapat sig en situation där man låst upp Cutler för 3 år, och att man därefter i 4 år kan fundera på när Jay Cutlers skall avverkas/pensioneras/kickas, utan att några hemska ekonomiska konsekvenser uppstår gentemot lönetaket. Dvs, de stressar inte utan ”nöjer” sig med Cutler tills att den ”rätte” nye QBn dyker upp på marknaden (vilket troligtvis är genom draften).

Är Cutler värd alla dessa pengar. Nej, men samma problem gäller, i stort sett, alla kontrakt som skrivits med QBs de senaste året. QB är en bistvara ((Vilket vi onekligen märkt i år)) och jämfört med fantasy fotboll går det inte bara att ge sig ut och hämta en ny dagen efter ens ordinarie QB slitet av sitt korsband. Jay Cutler är inte bland det bästa QBs, och inte heller bland de mest sympatiska, men han är full duglig. Söndagens förlust mot Green Bay var t.ex. inte Cutlers fel. När han klev av ledde laget, och försvaret skulle ”bara” stoppa Packers offensiv en sista gång. Något de brutalt misslyckades med, då Packers lyckades hålla matchen vid liv trots flertalet ”4th and short” innan allt var över. Cutler är tillräckligt bra för att Bears skall kunna vinna en titel. Senaste Bears var i Super Bowl hade de Rex Grossman som QB, så utvecklingen har ändå gått framåt. ((Har fått kritik för den här meningen. Det är absolut inte min mening att försöka framställa Rex Grossman som en god QB. Kontentan är att Bears har tagit sig till SB med en sämre QB än Cutler.))

Vad tror du? Var det här en dum idé. Skulle Bears ledning kanske dumpat både Cutler och McCown och börjat om från början redan idag. Eller är det kanske så här att Det till och med är en ganska bra affär, för alla parter?

Inför Chicago Bears @ Cleveland Browns

En av dagens matcher bjuder på et återkomst av en person som fått mycket mediatid den senaste veckan. Onödigt mycket sådan, om han själv får välja.

Frågan om huruvida Bears skall spela Josh McCown eller Jay Cutler har varit flitigt debatterad i media, i och med att reserven har gjort ett fantastiskt jobb i Cutlers frånvaro. McCown leder till exempel ligan i med 85.7 (Ett mått på QBs effektivitet). Bears ledning har dock varit tydliga med att Cutler skall spela så fort det är möjligt, vilket säkerligen måste kännas skönt för Cutler, men förutsättningarna är tuffa. En seger idag och laget ligger bra till inför slutspelet. En förlust och diskussionerna kring Cutlers vara eller icke vara i Chicago lär ta ny fart.

Chicago har i år varit hyfsat förskonade från skador ((Cutler har visserligen varit skadad men reserven McCown har som sagt hållit god kvalité)) på den offensiva sidan av spelet, vilket också märkts på statistiken. Laget rankas t.ex som femma i passing yards, vilket också kan tillskrivas att det äntligen hittat ett komplement till Brandon Marshall i form av Alshon Jeffrys. I de senaste två matcherna har han t.ex. stått för 333 yards. Tillsammans med nyss nämnda Marshall är dem kanske ligans absolut bästa WR-kombos just nu.

I Browns handlar det mycket om QB Jason Campbell och WR Josh Gordon som blommat ut rejält den här säsongen. Etta i ligan med 1400 yards är synnerligen imponerande. Speciellt med tanke på att det talades om att laget försökte byta bort honom tidigare under säsongen när laget hade sin stora ”utförsäljning”. Från att att då ha varit totalt uträknade har de dock hämtat sig väl. Browns styrka ligger annars i ett mycket bra försvar med spelare som D´Qwell Jackson, Paul Kruger ((Mästare med Ravens i våras)), Barkevious Mingo etc. Förra veckans avslutning mot Patriots lämnar dock en hel del övrigt att önska av försvaret, som säkerligen är hungriga på revansch idag.

Bears stora akilleshäl för närvarande är försvaret utmed marken, där man i dagsläget rankas sist i ligan. I matchen mot Dallas senast läckte det återigen rejält den vägen, men Dallas hade (som tur var för Bears) stora problem ((Bra lag hittar alltid ett sätt att vinna en match, dåliga lag hittar alltid ett sätt att förlora en match.)) att kapitalisera på de här övertaget. Skall Browns ta en seger ikväll måste de utnyttja den här svagheten i sin motståndare. Enda problemet är att de har en ganska ensidig offensiv, och att springspelet inte alls är deras styrka. Det gäller dock att försöka. Det negativa är som sagt att de är dåliga på det. Det positiva är att motståndaren är sämre ((på att försvara sig mot springspel)).

För Bears är det Matt Forté som skall stå för springspelet. Forté har redan passerat 1000 yards markeringen för säsongen, men Browns skall nog även hålla ett öga på hans förmåga att fånga bollar. Med 518 receiving yards är nämligen Forté en av de bästa RBs i ligan inom det gebitet också. Endast Chargers Danny Woodhead är bättre, men han har också spelat en match mer i och med att de var i elden redan i torsdags. Just pass till ”icke-recievers” har varit ett problem för Browns försvar den här säsongen. Skall bli intressant att se om Bears utnyttjar den här svagheten.

Kvällens match spelas i Cleveland och startar klockan 19.00 svensk tid. Oavsett vad man tycker, och har sina sympatier, kommer ett stort fokus vara på Jay Cutler, och frågan huruvida han är Bears framtid.

McCown eller Cutler till nästa säsong

Olika faller ödets lotter. Medan fansen i Green Bay längtar efter den dagen Aaron Rodgers leder laget igen, är läget i Chicago aningen annorlunda. Där har många börjat vänja sig vid Josh McCown och imponerats av hans spel. Där ställer dem sig således frågan. Är Bears framtid McCown eller Cutler?

Anledningen till att disksusionen kring de båda överhudutaget uppstått är dels de faktum att McCown presterat synnerligen väl. I matchen mot Dallas måndag kväll var den absolut ingen som saknade Jay Cutler. McCown passade för 348 yards, 4 TD, och och sprang till och med för en ”Elway-aktig” TD själv.

Härom veckan öppnade radiokanalen ESPN Chicago upp sina telefonlinjerna för att höra vad fansen tyckte om situationen. Frågan var enkel. Vad skall Bears göra åt sin QB-sitaution? Fansen var inte direkt på Cutlers sida. Många var nämligen dem som var irriterade över alla de pengar som betalats ut till Cutler ((Cutler är på sista året av ett kontrakt på 5 år och ca 50 miljoner USD)) och inte som givit laget någon nämnvärd framgång alls.

Även om det är många fans som säkert föredrar den billigare lösningen ((McCown tjänar ungefär en tiondel av Cutlers lön)) finns det självfallet vissa saker som pekar för Cutler. För det första är Cutler, 31 år, den yngre av dem två. McCown kommer vara 35 år gammal när säsongen drar igång nästa år vilket inte direkt gör honom till en framtidslösning. McCown har visserligen presterat fins siffror i år, men mot vilket motstånd? Medan Cutler spelade sina matcher i början av säsongen mot friska, ordinarie, motståndarlag, kom McCown in i ett läge då säsongen hade börjat sätta sina spår i laguppställningarna. Exempelvis saknade Packers Clay Matthews och Brad Jones när de mötte Bears, och liknade skadeproblem fanns i de andra lagen som gått upp mot Beras med McCown som QB. ((Skadeläget i lagen vid möte mot Bears i år: Ravens (Ngata, Dumervil, Bynes) Rams (Cortland Finegan), Vikings (Harrison Smith, Erin Henderson och Josh Robinson)).

Bears ledning har redan nu signalerat att Cutler är den ordinarie QB så fort han är frisk nog. Troligtvis är han det också när säsongen drar igång nästa år. Bears ledning lär dock nämna vilka framsteg McCown gjort när det börjar bli dags för förhandlingar. McCown själv borde dock ha goda förutsättningar att se om sitt hus efter säsongen. Hans insatser under hösten borde intressera flertalet lag.

Vad tycker du? Skall verkligen Bears fortsätta med Cutler som QB? Eller är det läge att gå skilda vägar och låta McCown ta över i några år, och samtidigt utbilda en ny ung adept?

4 frågor inför kvällens matcher.

Ikväll startar då NFL på riktigt. Torsdagens smakbit var visserligen fruktansvärt underhållande, men det är ändå idag de flesta lagen går i elden. På vägen tänkte jag dela med mig av tre frågor som jag har i åtanke inför kvällens bataljer.

– Hur mycket stryk kommer han få?
Ett av lagen som listas bland favoriterna är Green Bay Packers. Självfallet mycket tack vare Aaron Rodgers. För Packers del handlar det dock primärt om att hålla Rodgers upprätt. Om säsongen skall gå deras väg, kan inte han ligga i gräset såpass ofta som han gjorde under fjolåret.

Dåliga offensiva linjer är ett återkommande tema i NFC North, och Packers konkurrenter i Chicago lider av en liknande problematik. Skillnaden där är möjligen att fler gärna ser den QBn få stryk.

– Vem kommer fånga bollen?
För 49ers del är frågan en annan. Laget är i sig mer eller mindre komplett, men viss oro finns ändå för vilka som skall fånga bollarna. Michael Crabtrees säsong tog slut innan den ens startat och Mario Manningham är inte tillbaka i spel förrän tidigast vecka 6. Ansvaret ligger nu primärt på spelare som Boldin/Williams/Quinton Patton m.fl.

Samma problematik, om än värre, återfinns även i Patriots som har haft sin beskärda del av motgångar under off-season. I väntan på Gronkowski är trycket på att Danny Amendola lyckas stort. Likaså lär Kenbrell Thompkins få ta ett stort ansvar. De har dock Tom Brady bakom sig, så förutsättningarna finns där.

– Kommer han få vara hel?
Robert Griffin III förväntas återvända i spel och med honom följer hela debatten om hans skadaRörande de förstnämnda finns det självfallet en viss oro att RGIII inte är i såpass bra skick som han själv anser. Hans coach har varit mer försiktig i sina uttalanden och RGIII´s läkare har även de uppvisat en viss oro. Att alla med den här typen av av skador skall återvända i lika gott slag som Adrian Peterson gjorde förra året kanske är lite för mycket att förvänta.

– Anfall är bästa försvar?
Första matchen i svensk TV ikväll är rivalmötet mellan Falcons – Saints där Sean Payton gör comeback på Saints sidlinje. Två offensivt potenta lag, men där försvaret har varit synnerligen varierande. Falcons fick visserligen sitt att fungera hyfsat förra året, även om det gav ett lite ad-hoc mässigt intryck ibland. Saints var dock bara genuint usla. Mest skrämmande är att de har tagit i Rob Ryan som mannen som skall ställa det tillrätta igen. Har inget jätteförtroende för den mannen, men jag hoppas hoppas han motbevisar mig där. Saints, och Drew Brees, vore kul att ha med länge i år.

NFC North: Lagens behov

Green Bay Packers
Pass Offense: 7 Run Offense: 20 Pass Defence: 11 Run Defence: 17

Behov: Green Bay är ett lag som primärt har förlitat sig på sina goda offensiv under Aaron Rodgers som gav en Super Bowl-vinst härom året. Sedan dess har de dock inte lyckats följa upp framgångarna riktigt. Vid föregående års draft sattes fokus extremt mycket på att förbättra försvaret. En linje som det säkerligen kommer fortsätta fila på i år. Primärt fokus kommmer dock säkerligen ligga på att skydda Aaron Rodgers. Den offensiva linjen har i år inte lyckats skydda honom alls från allehanda överfall. Något som gjorde att arbetsron aldrig infann sig hos Rodgers. Rodgers var för övrigt den QB som fick bita i gräset mest av alla.

Sekundärt kan även uppsättningen av mottagare (WR,TE) vara på agendan eftersom det finns stora frågetecken efter några namn. Det här kanske låter överflödigt för ett lag som Packers, men Donald Driver ((Har redan meddelat att han lägger av)), Greg Jennings & Jermichael Finley är som sagt osäkra till nästa säsong av olika skäl.

– – –

Detroit Lions
Pass Offense: 2 Run Offense: 23 Pass Defence: 14 Run Defence: 16

Behov: Lions har ett år av besvikelse bakom sig. Det var trots allt i år som de skulle ta det där klivet och bli den där store utmanaren. Tittar vi på siffrorna är passoffensiven oerhört imponerande även om mycket handlar om Stafford till Calvin Johnsson. ((Megatron stod trots allt för 1964 yards själv vilket i sig var nytt rekord))

Lions akilleshäl ligger dock i försvaret, och då primärt lagets cornerbacks som håller alledeles för låg standard. Sekundärt kommer kan säkerligen även ta sig en titt efter lite mer DE/LB.

Sen kan jag avslutningsvis tycka att det vore kul med en bra runningback. Samtidigt hamnar nuvarande personal i skymundan av Staffords arm. Ett tydligare hot utmed marken vore i alla fall önskvärt.
OBS! I samband med publicering av den här artikeln signade Lions Reggie Bush (RB)

– – –

Chicago Bears
Pass Offense: 29 Run Offense: 10 Pass Defence: 8 Run Defence: 8

Behov: Bears primära behov skulle kunna vara en trevlig QB, men jag har svårt att se att det kommer vara en hög prioritet i årets draft. Det troliga hos Bears är att laget prioriterar den offensiva linjen som släppte igenom det mesta i år. Cutler intog en femteplats på listan över mest ”sackade” QB, och ser säkerligen gärna sittt namn lägre ner efter nästa säsong.

I övrigt skulle jag vilja se mottagare av olika slag. Brandon Marshall är idag det enda hotet i luften, vilket gör anfallet lite förutsägbart. Problemet adresserades tämligen omgående under Free Agency då en ny TE plockades in.

– – –

Minnesota Vikings
Pass Offense: 31 Run Offense: 10 Pass Defence: 24 Run Defence: 11

Behov: Ett av årets överaskningslag var Minnesota Vikings som överträffade alla förväntningar ((Laget var för övrigt de lag som, efter 49ers hade flest killar i Pro Bowl av NFC-lagen)). Framför allt tack vare Adrian Peterson som var nära att slå rekordet för flest (running-)yards under en säsong. Tyvärr fattades det ett fåtal när det var dags att summera säsongen. Anfallet i övrigt är påfallande svagt. Dels är inte QB Christian Ponder särdeles imponerande, och efter att Percy Harvin lämnade är det helt tomt på WR. Förslagsvis skulle den här biten vara värd att slänga ett öga på. Rörande QBs lär de trots allt finnas några på ”andrahandsmarknaden” som kanske kan göra ett dugligt jobb.

På försvarsidan bör man ta sig en funderare på varför man är såpass dåliga att försvara i luften? Är det lagets secondary som gör ett dåligt jobb, eller är det någon annanstans det inte klickar?

Soldier Field

Soldier Field i Chicago är ligans äldsta arena. Designen ritades såpass tidigt som 1919 och uppfördes i en gregisk-romerskt stil, vilket accentueras allra mest av de pelare som finns på utsidan. Några år senare stod allt klart och arenan invigdes den 9 oktober 1924. Namnet var initialt Municipal Grant park Stadium, men döptes efter några år om till Soldier Field för att tjäna som minnesmärke för amerikanska soldater.

Även om arenan från första början nyttjades till allehanda sporteveneamng var det först 1971 som Chicago Bears flyttade dit. Bears hade tidigare spelat på ”baseball-arenan” Wrigley Field ((Normal sett tjänar Wrigley Field som hemmaplan för baseballlaget Chicago Cubs)). I avtalet, som löpte på 20 år, ingick även planer på en renovering av Soldier Field. Något som kom att bli kontroversiellt, för när tiden för nya förhandlingar började närma sig i slutet av 80-talet kom naturligtvis tankar på renovering upp. Idén älskades knapp av någon för att uttrycka det milt, och laget funderade även på andra lösningar såsom att bygga helt nytt eller till och med byta stad.

Efter mycket om och men lyckades man enas om att Soldier Field skulle renoveras och att Bears även framöver skulle vara dess hyresgäst. Problemet som kvarstod var att staden var benhård på att de ville behålla Soldier Field i dess nuvarande utseende. Arenan var trots allt, mer eller mindre, K-märkt och att riva eller modifiera den alltför mycket var inte på tal.

[quote_right]
”…the project is the most jarring union of youth and age since Anna Nicole Smith married an 89-year-old billionaire.”
– Steve Chapman, Chicago Tribune [/quote_right]
Lösningen, som i dagpressen beskrevs som den vidrigaste föreningen mellan nytt och gammalt sedan Anna Nicole Smith gifte sig, var att bygga en ny arena innanför skalet av den gamla. En annan vitsig lokalreporter beskrev det som att det såg ut som att någon landat med ett rymdskepp i den gamla arenan.
Lösningen ((Nya Soldier Field stod klart 2003)) var, som säkerligen framgått, inte den mest ideala men det är något man har fått leva med i Chicago. Invärtes är arenan idag modern, och fullgör ändå sin plikt. Även om man visserligen fått göra avkall på viss estetik och antalet platser i arenan. Soldier Field är nämligen den minsta arenan i NFL med sina blott 61.500 platser.

Arenan ligger dock oerhört fint vid vattnet i Chicago i en park som heter Burnham Park. Uppkallad efter en av stadens stora arkitekter. Området innehåller även några av de förnämsta museumen i Amerika samt även ett akvarium och planetarium. Ni som kan er populärkulurhistoria kanske känner igen namnet på arkitekten. Daniel Burnham levde i slutet av 1800-talet och var den store fadern bakom världsutställningen 1893. Hans liv har på senare tid skildrats i boken ”Devil in the white city” av Erik Larsen. Boken skildrar två parallella personer i dåtidens Chicago i form av Burnham och USAs förste massmördare HH Holmes. ((Leonardo DiCaprio sitter för övrigt på filmrättigheterna till Larsens bok)) Mycket läsvärd även om de inte nuddar vid ämnet NFL ett uns.

[check_list]

  • Kapacitet: 61.500
  • Öppnad: 9 Oktober 1924
  • Plats: Chicago, Illinois
  • Underlag: Konstgräs
  • Ölpris: 8.50$ (ca 50 cl)

[/check_list]

Inför Chicago – Seattle

I torsdag natts match hade New Orleans återigen chansen att greppa ett halmstrå i kampen om en slutspelsplats. Tyvärr (för dem) tog de inte den chansen, vilket istället ger lag som Vikings, Packers, Buccaneers och Seattle chansen att ta ett kliv närmre slutspelet. På söndag, i TV10s första match, spelar just de sistnämnda mot NFCs nuvarande ledare Chicago. Ett spännande möte som vi dock inte skall förvänta oss mycket poäng i.

Lag likt Seahawks och Bears får sällan den uppskattning de många gånger förtjänar. Att de trots allt presterat bra går ofta obemärkt förbi då fans och media gärna fokuserar på vad de stora quarterbacksen, och deras lag, gör. Visserligen kan de vara underhållande att se Drew Brees kasta för flera tusen yards, men ett starkt försvar kan självfallet vinna matcher det med. Något som Bears och Seahawks bevisat väldigt väl den här säsongen. Tittar man på statistik såsom passing yards ligger lagen sist (Bears) och näst sist (Seahawks). I kombination med vetskapen om att de båda ligger i toppen av försvara sig mot passspel är det lätt att tro att matchen inte kommer att avgöras i luften.

Utmed backen har nämligen lagen bra kvalité. Framför allt Seahawks som här stoltserar med Marshawn Lynch som är en av de bättre runningbacksen i ligan. Chicagos Matt Forte är också ett aktat namn, men har tyvärr inte riktigt presterat de siffror som sin motsvarighet i Seahawks har gjort.

[quote_right]”I’m impressed about their swagger…I’m excited about the matchup and getting this opportunity to compete against them.”
– Marshall, om att möta Browner & Sherman[/quote_right]I övrigt finns det lite andra intressanta ”match-ups” som kan vara intressanta att hålla ögonen på. Seattles cornerbacks Brandon Browner och Richard Sherman ((Browner och Marshall har för övrigt nyligen testats positivt för dopning, men har ännu ej blivit avstängda av ligan. Skulle så bli fallet är det ett oerhört avbräck för Seahawks framöver. )) ställs bl.a. mot Chicagos stjärnreciever Brandon Marshall. Samtliga parter håller hög klass inom sitt gebit, och noterbart är också att Sherman och Browner är synnerligen långa pojkar (över 190 cm båda två) vilket gör att de även rent fysisk kan mäta sig med Marshall. ((Marshall har i år stått för över 1000 yards))

Slutligen bör jag även nämna Seattles QB Russell Wilson som gjort en bra första säsong i NFL. Även om han inte riktigt kan bräcka den succé som t.ex. RGIII och Luck har gjort i år, så har ändå bevisat att Seattle har hittat sin kille för framtiden. Sportjournalisten Bill Simmons har till och med stuckit ut hakan och sagt att Wilson kommer ta Seahawks till Super Bowl. Ett bra tips på den vägen kan i så fall vara att ta det lite varligt med bollen. Chicagos försvar, med spelare som t.ex. Tillman och Jennings, slår alla möjliga rekord i att norpa bollen från folk.

Personligen tror jag Chicagos fördel av hemmaplan kommer avgöra. Seattle är nämligen ett påtagligt bättre lag hemma i Seatle än vad de är på resande fot, och mot ett starkt Chicago tror jag de får svårt att hävda sig. Som jag nämnde i inledningen tror jag dock att de kommer bli en ganska poängsnål tillställning. Skall vi gissa på 17-10 till Chicago? Vad tror du?

Packers vs Bears – Slagsmål, frisparkar och ett kylskåp

Inatt är det dags för ett av de största hatmötena i NFL. Bears och Packers går tillbaka långt i tiden och historien är full av bråk och andra minnesvärda (?) incidenter.

Vad vore ett möte mellan bittra rivaler utan några riktiga slagsmål. Packers och Bears har inte direkt legat på latsidan där. T.ex lyckades 1924, Bears Frank Hanny och Packers Walter Voss bli de första som fick matchstraff pga slagsmål i NFL. Finns således många sätt att hamna i historieböckerna på.

Andra minnesvärda händelser inkluderar ”the Free kick game” från septemeber 1964 där Packers coach Vince Lombardi åberopade den mycket ovanliga ”Fair catch kick rule”. Regeln går ut på att om inte väljer att returnera (Dvs man bara fångar bollen och sätter ner ett knä, ”fair catch”) motståndarens punt, så har man rätt att gör ett fiel goal försök direkt därefter. Regeln är inte automatisk utan coachen måste åberopa den. Anledningen till att den inte syns så ofta är att lagen sällan är inom field goal-avstånd efter en punt. Dessutom skall laget vara i tidsnöd på något sätt. I det nämnda fallet var just Packers det och påkallade regel strax innan halvtidspausen. Packers satte field goal-försöket och matchen blev ihågkommen som ”The Free kick game”.

1985 tjänade mötet mellan lagen som en plattform för att introducera en ny jätte till idrottens fans. Personen ifråga var legenden William ”The Refrigerator” Perry som fått sitt smeknamn på grund av sin nätta kroppshydda på 158 kg (350 lbs). De speciella med den här matchen var att Bears coach Mike Ditka hade kommit på att det kunde vara en bra idé att använda ”The Fridge” som fullback i goalline-situationer. Idén var lysande och Perry plöjde vägen för Walter Peyton (RB) med lättthet. I andra halvlek fick han till och med glädjen att springa in med bollen själv. Matchen slutade med segern till Bears, och ”The Fridge” var namnet på allas läppar dagen därpå.

Ikväll kanske vi inte kan räkna med att allt de gör kommer hamna i historieböckerna, men matchen har alla förutsättningar för att bli riktigt bra. Packers har onekligen pressen på sig efter förlusten mot 49ers i första matchen. Att starta säsongen 0-2 skulle vara katastrof för Rodgers mannar.
Själv tror jag på Packers (den här veckan med), av den enkla anledning att jag borde få rätt någon gång. Hur tror du det slutar?