I väntan på Messias

I veckan funderade jag lite kring hur väl Patriots anpassar sig till förändringar i sin omgivning. Oavsett hur anpassningsbar ditt lag än är, finns det en situation som ofta förstör alla planer ifråga. För vad gör du om din QB blir skadad? Hur överlever vi tills dess att vår frälsare återvänder.

[quote_right]”You can’t sit and wait on Romo…He’s not Jesus, you know? …some games we could’ve easily won without him being there. So it’s our falt.”
Dallas D-line, Jeremy Mincey”[/quote_right]Dallas Cowboys har i grund och botten det mesta som behövs för att vara en titelaspirant. Visst försvagades laget med DeMarco Murrays uttåg, men det såg ändå genomförbart ut. Alla drömmar fick dock läggas på is en aning när Tony Romo skadade sig tidigt på säsongen. Sedan dess har det varit 6 raka förluster. Försvaret har gjort allt för att minimera skadan. Exempelvis spela man länge jämt med suveräna Patriots. Offensiven har dock inte klickat alls, och man kan onekligen fundera på hur svårt det är att hitta en QB som kan kasta en boll i NFL. Är sporten så svårspelad att de inte går att hitta mer än 32 killar som kan kasta boll? ((32 killar, lika med 1 per lag.)).

Prekär situation
Situationen är nu oerhört prekär. En förlust mot Tampa Bay idag och Dallas kan nog glömma den här säsongen. Det positiva är dock att det vid en vinst kan de ligga ”endast” 2 segrar bakom ettan i divisionen. Cowboys kan således räddas av NFC Easts uselhet. Som utomstående kan man dock ställa sig frågan hur lagen från divisionen skulle klara sig i ett slutspel överhuvudtaget? För Dallas del är det dock ett senare problem. Om den dagen infinner sig heter QB förmodligen Romo, dessutom måste dem börja med att vinna ikväll med Matt Cassels vid rodret.

Cassels tog vid efter att Brandon Weeden än en gång bevisade att han inte hör hemma i NFL. Cassels har visserligen inte heller rosat marknaden, men har åtminstone producerat någorlunda i NFL genom åren. Noterbart är faktiskt att han var bl.a ligans bättre QBs förra veckan om vi tittar på statistiken. 299 yards, 3 TD, 1 INT är helt OK. Hans QB-rating på 105 placerade honom på plats 7 av de QBs som äntrade planer under den veckan. Inte fy skam egentligen. Tyvärr blev det den gången förlust mot Eagles, vilket i slutändan är det enda som räknas. Idag gäller det för Cowboys att plocka hem segern. Nära räcker inte längre.

Rekordboken: Flest rushing yards (karriär)

Emmitt_Smith_Dallas_CowboysSom en del i fredagsstämningen började jag och en kollega (Denver Broncos-Peter) skicka små gåtor till varandra. Ämnet var NFL-statistik, och det slog mig ganska snabbt att det kanske kunde vara festligt att pröva på den här sidan. Dels för att gåtor kan vara lite kul, samt att många av rekorden bör man ha lite koll på.

Idag spanar vi in listan över personer med flest rushing yards under sin karriär. Etta på den här listan är Emmitt Smith som representerade både Dallas och Arizona under sina 15 år i ligan. Han är dock primärt känd för sina 13 år i Dallas där han vann 3 Super Bowls (Säsongerna 1992,93,95). Tillsammans med QB Troy Aikman och WR Michael Irwin bildade han ”The Triplets”. En klassisk trio. När han lade skorna på hyllan hade han samlat ihop 18.355 rushing yards.

Kan du nämna de andra på topp 5-listan?

Svaret finner du om du markerar härifrån….


1. Emmit Smith, 18.355 yards
2. Walter Payton, 16.726 yards
3. Barry Sanders, 15.269 yards
4. Curtis Martin, 14.101 yards
5. LaDanian Tomlinson, 13.684 yards

 

….till hit. Svaret är alltså skrivet med vit text.

 

3 frågor inför kvällen

Egentligen är det väl dumt att begränsa sig en afton som denna. Första omgången är naturligtvis fylld av frågor. Jag har dock valt att fokusera på 3 saker som kommer få mitt intresse.

19.00 – Packers @ Bears
Hur hanterar Green Bay avsaknaden av Jordy Nelson? Många, inklusive undertecknad, har ((Kan tänka mig att många ändrade sitt val efter att Nelson gick sönder.)) dem som förhandsfavoriter och då är frågan den primära kring laget. Spelarna som de flesta kommer hålla ögonen på ikväll är således Devota Adams & Ty Montgomery. Kan någon av dem axla manteln? McCarthy lär väl visserligen se till att sprida ut ansvaret på fler individer. Hur det går ser vi på Viasat ikväll.

22.30 – Ravens @ Broncos
Som gammal inbiten Manningfantast har det smärtat mig att se Broncos QB under träningsmatcherna. Har åldern till slut tagit ut sin rätt? Passen har sett lösa och ”wobbliga” ut. Var det bara ett temporärt olycksfall i arbete eller är karln inte bättre? Kan det vara så illa att vi redan ikväll kan skriva av en av favoriterna till titeln?

02.30 Giant @ Cowboys
Ett av off-seasons svårast beslut måste ha legat på Cowboys ledning. Behålla, eller inte behålla, DeMarco Murray? En ytterst skadebenägen runningback som precis avklarat sin bästa säsong någonsin. Samtidigt var det så att Murrays arbete utfördes ihop med ligans kanske bästa offensiva linje. För oss lekmän blir det ett tydligt och intressant test. Vad är viktigast? Lagets running back eller den offensiva linjen? Cowboys ledning satsade på det sistnämnda. Hur det går ser vi i kvällens nattmatch.

Greg Hardy, ett dilemma för arbetsgivare

Panthers f.d. defensive end Greg Hardy åker just nu runt och presenterar sig för olika lag. Med sig i bagaget har han anklagelser om misshandel och eventuella ytterligare disciplinära åtgärder från ligan.

Greg HardyVad hade du gjort om du var GM för ett lag i NFL? Det självklara valet borde vara att säga nej till en spelare med den här typen av förflutet. Misshandel i hemmet är självfallet inte något som bör uppmuntras.

Nu är dock inte livet som GM alltid såpass svartvitt. Ibland har man helt enkelt inte råd att sitta på höga hästar. Ett bra exempel på det här är Dallas Cowboys som inte direkt är kända för att hantera det där med löner och kontrakt på ett ekonomiskt sätt. Ett tillkortakommande som Jerry Jones ofta får bära hundhuvudet för. Deras situation i år, likt många andra år, är lite klurigt. Lönetaket är aningen för lågt, och behoven alldeles för stora. När då en spelare som Greg Hardy finns tillgänglig till, vem vet, ett bra pris, tar man sig självfallet en funderare. De har helt enkelt inte råd att låta moralen styra. Jerry Jones har dessutom tidigare uppvisat en vilja att chansa lite på den här typen av spelare som refuserats av andra lag. Många av er minns säkert karaktärer som ”Pacman” Jones och Terrell Owens som bidrog med en hel del vansinne under sina år i ligan. På gott och ont.

Greg Hardys situation är intressant på många sätt. Dels den ekonomiska biten vad berör vilket värde han har i ligan numera, men framför allt som rättesnöre vad gäller moralen hos de olika lagen. Många är de som deklarerat att de inte är intresserade, men få har stått upp och utvecklat sitt resonemang. Förkastar man hans misshandel, eller är man rädd för att han kanske kan bli avstängd ytterligare av ligan? Mark Davis i Oakland Raiders är en av de få som satt ner foten och sagt vad han tycker om den biten. Hans lag skall minsann inte husera några misshandlare. En mycket ädelt ställningstagande. Återstår dock att se om fler GM följer Davis exempel eller om någon tillslut inte kan motstå frestelsen.

Förödande förlust för Seattle

Veckans snackis är onekligen Dallas seger över Seattle. Mästarna blev utmanövrerade av ett disciplinerat Cowboys som vann med 20-27. Hur skall man då reagera på det här i Seattle? Jorden går visserligen inte under på grund av den här förlusten, och slutspelet är fortfarande en möjlighet för ett lag som Seattle. Det problem som förlusten kan leda till är dock det där med hemmaplan i slutspelet.

Som säkert många av er vet bestäms hemmaplan i slutspelet via vilket lag som har bäst resultat genom grundserien. Ett mästarlag som Seattle är inte nöjda med att ta sig till slutspel. De satsar självfallet på att vinna allt igen. I ett sådant läge är hemmaplan genom slutspelet en viktigt faktor. Framför för lag som Saints och Seattle som är oerhört tunga hemma.

Seattle har visserligen en match mindre spelad än t.ex. Dallas (som är 5-1), och kommer bara vara en match efter om de vinner sin ”hängmatch”. Kruxet här är dock att Dallas nu går in i en fas med många divisionsmatcher och kan mycket väl addera ytterligare segrar till sina redan 5. Att de nu t.ex. går 10-6 eller 11-5 är absolut ingen omöjlighet. Seattle får således ligga i för att försöka nå ”pole position” inför slutspelet. Om de ens når dit? Divisionen är stenhård och inte ens en förstaplats där är självklar.

Vad tror du? Hur kommer det gå för Seattle?

Dallas Cowboys draft 2014

Då är det alltså dags att tro och gissa lite kring NFC East och det är väl lika bra att ta tjuren i hornen direkt och ge sig på Jerry Jones Dallas Cowboys. Cowboys har draftat helt okej de sista åren men man saknar djup i sin trupp och med x antal för många runt 30-strecket med för stora lönekuvert så är det i draften och inte på marknaden som Dallas måste bygga upp sitt lag till nått annat än 8-8.

Förra året roterade det så många på den defensiva linjen att den mesta fokusen måste ligga både på DE och DT. Ikonen DE Demarcus Ware har lämnat, DT Ratliff och Hatcher är borta, DE Spencer  kommer troligtvis inte att vara Cowboys nästa år heller. Så tre d-line spelare minst i draften måste in, plus en del billiga spelare i FA för djup, Mincey och McVadhannuheter räcker inte. Även bakom defensiva linjen ser det tunt ut och man skulle absolut behöva minst en strongside linebacker men gärna två LB’s då suveräne Sean Lee har en tendens att dra på sig långa skador. Har svårt att se den gamle guarden Brian Waters komma tillbaka så behovet av minst en guard ska absolut läggas till. Man behöver en Strong Safety bredvid Church, J.J. Wilcox känns inte som lösningen här. RB-situationen ser bra ut när den är hel som den sällan är. Murray är skadad ofta, Dunbar är skadad ofta och förra årets rookie Randle gjorde det snällt sagt okej, så lite djup där skadar inte. Samma gäller på receiverpostionen då föga oväntat Miles Austin inte är en Cowboy längre. En receiver bakom Bryant och Williams är nog inte helt dumt.

Första valet är nummer 16 och kan man inte på nått sett välja en ny General Manager med valet så ser jag inget annat än en defensiv linjespelare.

Behov: DT, DE, OLB, ILB, SS, OG, RB, WR

1. DT Aaron Donald (PITT)
På alla håll och kantar pratas det om den relativt lille men blixsnabbe tacklen från Pittsburgh. Innan Senior Bowl skulle han vara ett fynd i andra rundan och efter Combine mitten av första och nu är frågan om han ens finns kvar när det är ’Boys tur. Om så, finns det inget att snacka om.

2. DE Trent Murphy (Stanford)
Muprhy och Skov var kungliga ihop som LB’s förra året i Stanford. I NFL ses Murphy mest som en DE vilket jag helt håller med om. Men inte dumt att veta att man skulle kunna använda honom som LB då Dallas verkligen behöver djup.

3. S Dion Bailey (USC) eller S Ahmad Dixon (Baylor)
Någon av dessa två bör finnas kvar här. Bailey spelade mest FS i Trojans men jag tror hans kulle kunna funka som strong med lite träning. Dixon är urtypen av en SS men har inte samma spetskvalitéer som Bailey. Med stor sannolikhet behöver inte ’Boys göra valet då en lär vara tagen.

4. OLB Jordan Zumwalt (UCLA)
Barr fick med all rätt galet mycket fokus på sig förra året i UCLA vilket ledde till att Zumwalt trots fint spel match efter match inte glömdes bort, men inte direkt fick rubriker för hans fina spel. Finns han kvar ska man ta honom här, annars vänta ett par rundor med LB-positionen.

5. DT Deandre Coleman (Cal) eller DE Brent Urban (Virginia)
Cal bjöd på en bedrövlig säsong både framåt och bakåt och jag ska inte säga att Coleman hade en grym säsong men han gjorde i varje fall en helt ok säsong och föll lite med ner i hålet med resten av Cal. Kommer man ihåg honom från 2012 så måste detta ses som ett fynd att plocka den store tackeln i femte. Beroende på hur linjen formar sig under free agency kanske en end skulle funka bättre och då bör Urban finnas kvar här som anpassade sig väldigt fint när Virginia bytte från 3-4 till 4-3 som Cowboys precis har gjort.

6. WR Cody Hoffman (BYU)
Den store receivern som missade en del av förra året rankas förvånansvärt lågt av de flesta och trots att han inte bjöd på de bästa resultaten under combine så är en receiver med hans storlek och hans fina 2012 och delar av 2013 värt att chansa på här nere.

7. OG Bronson Irwin (Oklahoma)
De flesta har inte Irwin på sina listor men i de sju Sooners matcher jag såg 2013 prickade jag i bra matcher i fyra av dem vilket är högt för att vara en guard. Så här bör Dallas kunna flyga under radarn och plocka en näst intill hemmason.

Boys Will be Boys: The Glory Days and Party Nights of the Dallas Cowboys Dynasty

Vet inte vad det är med böcker om NFL och långa undertitlar? Eller vad sägs om ”Boys Will be Boys: The Glory Days and Party Nights of the Dallas Cowboys Dynasty”. Jeff Pearlman heter dock författaren till den här boken som vi blivit tipsade om utav signaturen @drommarnaskaj. Vi tackar och bugar för tipset. Kommentera gärna om du har läst boken.

(Texten om boken är som vanligt snodd från Amazon.com)

In similar fashion to his New York Times bestseller The Bad Guys Won!, about the 1986 New York Mets, in Boys Will Be Boys, award-winning writer Jeff Pearlman chronicles the outrageous antics and dazzling talent of a team fueled by ego, sex, drugs—and unrivaled greatness. Rising from the ashes of a 1–15 season in 1989 to capture three Super Bowl trophies in four years, the Dallas Cowboys were guided by a swashbuckling, skirt-chasing, power-hungry owner, Jerry Jones, and his two eccentric, hard-living coaches, Jimmy Johnson and Barry Switzer. Together the three built a juggernaut that America loved and loathed.

But for a team that was so dominant on Sundays, the Cowboys were often a dysfunctional circus the rest of the week. Irvin, nicknamed ”The Playmaker,” battled dual addictions to drugs and women. Charles Haley, the defensive colossus, presided over the team’s infamous ”White House,” where the parties lasted late into the night and a steady stream of long-legged groupies came and went. And then there were Smith and Sanders, whose Texas-sized egos were eclipsed only by their record-breaking on-field perfomances.

With an unforgettable cast of characters and a narrative as hard-hitting and fast-paced as the team itself, Boys Will Be Boys immortalizes the most beloved—and despised—dynasty in NFL history.