I manegen med Rex Ryan

När New York Jets, 2010, medverkade i HBO`s ”Hard Knocks” ((Hard Knocks är en programserie där vi som fans får följa ett lag under försäsongsträningen. I år kommer serien fokusera på Miami Dolhins)) stod en man ut mer än de andra: coachen Rex Ryan. Med sin oerhörda karisma och buffliga stil blev han snabbt en vattendelare bland TV-tittarna. Själv älskade jag hans person men i ett land där användandet av ordet ”fuck” anses vara värre än en rattfylla, är naturligtvis Rex Ryan ingen ängel. Men vem vill du helst ha i ditt lag? J.R eller Cliff Barnes? ((Med risk för att ha droppat en lite daterad populärkulturreferens, kan det förklaras att personerna ifråga är hämtade från TV-serien ”Dallas”. J.R. var den framgånsrike men inte alltid så trevlige antihjälten, medan Cliff Barnes var seriens trevliga loser.))

Tiden efter HBO´s TV-serie var Rex Ryan onekligen en populär person. TV-serien var full av sköna infall och minnesvärda citat. Under inspelningen strejkade t.ex. lagets storstjärna Darrelle Revis (Cornerback) i förhoppning om ett bättre kontrakt. I ett spelarmöte hanterade Ryan den lite prikära situation med professionalism och ens stor dos humor:

http://www.youtube.com/watch?v=XuGqhZ9SnUg

Hur underbar Ryan än må vara, har populariteten fallnat en aning och folk har börjat ställa sig lite frågande till Jets. Känslan av att det är dags att backa upp alla stora ord med faktiska handlingar är överväldigande. Att Jets dessutom är ett lag som skapar kontroverser i media hjälper väl inte heller i Ryans fall. Fjolåret bjöd på en total härdsmälta där sammanhållningen i laget verkade totalt obefintlig. Quarterbacken Mark Sanchez kritiserades anonymt av de egna i media, och spelare som Santonio Holmes fick totala psykbryt under pågående matcher. Trots, eller tack vare, alla dessa tråkigheter har laget en charm som gör dem extremt intressanta att följa för oss som står utanför. [quote_right]”The Jets are the Kim Kardashian of the NFL. They live for attention. When they don’t get it, they create it.”[/quote_right]Linda Cohn (journalist, ESPN) sammanfattade Jets otroligt bra på ”Mike and Mike in the morning” härom dagen när hon beskrev dem som NFLs svar på Kim Kardashian. Får man inte uppmärksamhet den naturliga vägen så skapar man det.

Ny spelare och nya tankar
Som tur var tog säsongen slut och normalt sett hade uppehållet givit en välbehövlig vila från mediadrevet. Nu fungerar dock inte Jets på det viset, utan med buller och bång rekryterades hela USAs favoritgranne Tim Tebow. Inte heller den här manövern var helt okontroversiell. Hur ofta håller t.ex. en backup-QB en presskonferens, eller gudstjänst för den delen? I och med rekyteringen av Tebow och Tony Sparano (Off.koordinator, fr. Miami) kommer Jets anfall framöver kunna bjuda på udda spel i form av lite sköna wild cat-uppställningar. Sparano använde stundom uppställningen i Dolphins, och skapade trots allt lite huvudbry för många av motståndarna. Skillnaden mellan då och nu, menar Sparano är att de i Jets kommer ha större möjlighet att passa ur denna formation än vad som var brukligt i Dolphins.

I övrigt kännetecknas Jets främst av en stark defensiv, framför allt vad gäller anfall via luften. Förklaringen där ligger bl.a. i en bra uppsättning cornerbacks (t.ex. ovan nämnda Revis), som kan stå emot det bombardemang som allt fler av ligans QBs verkar kunna bjuda på nuförtiden. Jets svaghet ligger dock i anfallet, där de egentligen inte har några namn som skrämmer nämnvärt. Gamla Super-Bowl hjälten Santonio Holmes (WR) skapar mer oro hos den interna marknadsavdelningen än hos motståndarna och Mark Sanchez (QB) blandar och ger så det står härliga till.

Visst är det lätt att kritisera Jets, men faktum kvarstår att laget varit tämligen framgångsrikt under Ryans ledning. 2009 och 2010 nådde de trots allt konferensfinalen i AFC, och besegrade bl.a. Colts (Manning) och Patriots (Brady) på vägen. Många gånger är det, som sagt, inte det som sker på planen som ger rubriker, utan allt runt om. Den rådande situation på QB-sidan lär inte stilla oron heller, snarare tvärtom. Även om Ryan får ta en del kritik tror jag ändå att han rätt man för jobbet. I nämnda ”Hard knocks” framgick det t.ex. tydligt att Ryan och lagets GM Mike Tannenbaum verkar vara samma virke. Tillsammans leder de Jets som om det vore en cirkus. Aggressivt, spektakulärt, och framför allt underhållande för oss utomstående. De må vara annorlunda, men det är trots allt det sätt de tror gagnar klubben bäst.

Inte ens presidenten kan undgå att uttala sig
Den som jag tror kommer få bära ansvaret för eventuella tillkortakommanden framöver är nog tyvärr Mark Sanchez, som befinner sig i en synnerligen klurig situation. Som vi rapporterat om tidigare har kampen mellan de båda QB-profilerna (Sanchez & Tebow) t.o.m. engagerat president Obama. Nu tror jag inte att Sanchez bryr sig nämnvärt om vad Presidenten tycker, men Tim Tebow är inte bara en konkurrent på planen, utan även i mediavärlden. Han är trots allt allas älskling, och även om Sanchez är lite halvsöt, är det Tebow som sponsorerna älskar. Åtminstone för stunden. Om Sanchez vill behålla sin plats bör han skärpa till sig rejält och visa vart skåpet skall stå. För om båda parter spelar som de gjorde förra året tror jag att Tebow kommer gå vinnande ur striden. Droppen som kan få bägaren att rinna över kan dessutom mycket väl vara Tebows stjärnstatus sidan av planen. Att bli petad pga av en icke spelrelaterad faktor vore dessutom en manöver helt i Jets stil.

Vad tror du om Jets i år? Kommer Tebow medföra att ett sakralt lugn sprider sig över MetLife Stadium, eller kommer allt att rulla på som vanligt med skrik och turbulens?