Undersökning: Hur skulle du hantera Rice och Peterson?

Vi tänkte att vi gör en liten undersökning igen. Frågan är ganska enkel. Hur skulle du göra om du var GM för valfritt lag i NFL?
(Om sidan är blank nedan. Prova att uppdatera sidan igen så skall förhoppningsvis undersökningen dyka upp)

Visa resultat

Powered by Typeform

ACL skador: Hur tänker sjukgymnasten?

Under fjolåret lärde vi oss vad ACL stod för. Aldrig har såpass många främre korsband skadats under en och samma säsong. Årets säsong har inte varit bättre den. ((Steven Ridley och Knowshon Moreno hör till de som drabbades senast i veckan.)) Vad beror det här på? Vi satte oss ner med Helen Eriksson. Leg. Sjukgymnast/Fysioterapeut på Liljeforstorgs VC i Uppsala. Examen i MDT och specialiserad mot idrottskador.

Ett klassiskt vänsterknä

Vad är den vanligaste orsaken till den här typen av skador?

– Det främre korsbandet (ACL) är beläget mitt i knäleden och kontrollerar rotation och rörelse framåt av skenbenet. Ofta sker främre korsbandsskador utan närkontakt som vid ex landning efter hopp och riktningsförändringar. Statistiken pekar även på att tidpunkt under säsong är avgörande. Vanligast i början eller i slutet på säsongen, och samtidigt mot slutet av matcher när tröttheten kommer smygande och personen i fråga inte orkar rekryterar tillräcklig muskelkraft att motstå biomekanisk belastning utan kraften ”tas ut” i passiva strukturer ((passiv struktur = korsband, menisk, ligament. Aktiv struktur = muskler)).

Främre korsbandet ”samarbetar” framförallt med lårets stora muskel som sitter på baksidan, dvs Hamstring. Här är män är generellt bättre på att aktivera muskeln jämfört med kvinnor. Bakre korsbandet (PCL) ”samarbetar” motsvarande med främre lårmuskeln, Quadriceps. Sen kan du även ha gener som talar emot dig, anatomiskt missgynnande vinklar, dålig försäsongsträning, mindre fokus på knästab övningar etc.

Det är självfallet inte bara vi fans som börjat undra. Ligan, NFL, har börjat utreda det här eftersom de i slutändan är arbetsgivaren till alla dessa skadade atleter. Den plötsliga ökningen i antalet skador kan visserligen vara en slump, men troligtvis finns det en mer logisk lösning på det hela. Vad tror du?

– Att tacklingar har blivit allt lägre ((Reds.anm. Genom hårdare regler har ligan försökt stävja tacklingar mot huvudet. Det här på grund av alla huvudskador och de rättsfall de lett till.)) är självfallet en given riskfaktor. Även skor kan vara något att titta på, samt kvalitén på mattan/gräset. Skruvdubb kan t.ex. leda till ”alltför bra” fäste. Foten fastnar i gräset samtidigt som kroppen fortsätter i annan riktning med skador som följd. Alpinister är ett tydligt exempel som ”sitter fast” i sin pjäxa samtidigt som de ramlar och kroppen får rotationskraft.


Ett mer cyniskt spår. Hur skulle ett hårdare dopingreglemente påverka den här typen av skada?

– Långvarigt intag, eller periodvis intag av otillåtna medel, misstänker flera forskare och idrottsläkare försämrar kvalitén på senor och ligament. Det behövs dock mer forskning. Här finns det självfallet vissa etiska hinder för att få ihop tillräckligt stort underlag med försökspersoner. En noterbar situation som man kan fundera kring är när elitidrottare kommer tillbaka efter oväntad kort rehabiliteringstid efter en omfattande skada. Att misstankar kring otillåtna medel då börjar florera är lätt att förstå. De inblandade (tränare, styrelsen, sponsorer) tittar kortsiktigt på den här nivån, eftersom idrotten genererar stora pengar. Atleten ifråga kanske är en av lagets nyckelspelare och har en viktig roll i ett ev slutspel. Hans/hennes medverkan för stunden är långt mycket viktigare än de långsiktiga konsekvenserna. Men det här är något jag vet för lite om som sagt…

Adrien Peterson ((En av de senaste årens bästa runningbacks. OBS! Artikeln skrevs innan Peterson hamnade i klammer med rättvisan.)) slet av sin ACL 24 dec 2011. I September 2012 var han med när ligan började igen och var sedermera 10 yards ifrån att att slå rekordet för sprugna meter under en säsong. Kommentar?

– Aha, Superman eller hjälp på traven?! Visst, pga rehabilitering blir många grundligare tränade. De lägger mer fokus på bla bålstabilitet och tyngre funktionell styrka. Detta i kombination med en längtan efter att komma tillbaka och att de nog gör allt i sin makt för att inte råka ut för samma skada en gång till. Det är oerhört psykiskt påfrestande att drabbas av en såpass omfattande knäskada, vilket resulterar i att många kommer säkert tillbaka med ett ökat mentalt fokus.

– Vilka är de långsiktiga konsekvenserna för ACL-skador?

Kom ihåg att allt är individuellt, men om vi tittar på ACL skador ur en negativ synvinkel:

– borta 1 år (i normalfallet) från din idrott
– risken ökar markant att du även drar andra sidan eller re-rupturerar ((rupturerar = skada, brista)) samma korsband igen.
– inom 10-15 år riskerar du att utveckla artros i leden
– efter 30 år kan du du ev. behöva protes.
– efter ytterligare 15 år kan du ev behöva re-operera leden.

Så ur en socioekonomisk synvinkel blir det stora kostnader för samhället.

Kan kroppar bli så stora o starka att ligament inte håller längre? Att vi blir så vältränade att kropparna inte ”hänger” med i utvecklingen.
– Inget jag känner till, ligament är passiva strukturer som finns runt leder för ytterligare stabilitet och bör ej förväxlas med ”släktingarna” ledband och korsband. En klassisk ligamentskada är stukade fötter. Har man en gång stukat sin fot och tänjt ut ligamentet eller även fått ligamentet helt avbrutet, riskerar man ju mångfalt att stuka sin fot igen vid belastning i ytterläge. Här blir det viktigt att träna upp sina aktiva strukturer, dvs musklerna, som får ”ta över” stor del av stabiliteten.

Teoretiskt tänker man att genom successivt stegrad träning så ska man ”vänja” senor, muskler och ledytor vid den nya belastningen. Att de också blir starkare. Men tidigare skador, för snabbt stegrad träning alt för tidig återgång till spel försämrar oddsen

 

[divider_thin]

Vad tror du som läsare om alla dessa skador? Ren slump? Dopning? Skor eller gräs? Några tankar? Om du har några följdfrågor till Helene så skall jag försöka framföra dem till henne. Skriv dem bara i kommentarfältet nedan, eller maila till redaktionen så löser vi det.

Vi som namngav regeln: Bronko Nagurski-rule

De flesta av oss vet att du inte får kasta bollen framåt om du passerat line of scrimmage. Så har de dock inte alltid varit. På den gamla goda tiden var reglerna annorlunda.

I vår serie om regeländringar som fått namn av spelarna backar vi idag bandet till ”titelmatchen” ((NFL Championship game. Super Bowl var ännu inte uppfunnen)) mellan Chicago Bears och Pourtsmouth Spartans ((Spartans bytte något år senare namn till Detroit Lions)). Ligan, som endast bestod av 8 lag, hade det här året råkat utför problemet med att Bears och Spartans delade förstaplatsen när alla matcher var spelade. Av den här anledningen blev ligan då tvungen att införa en avgörande match om titeln. Något som de också sedermera kom att behålla och utveckla till ett slutspel med fler lag involverade.

På grund av väderleken blev matchen tvungen att spelas inomhus vilket även det skapade en del problem. Då planen endast var 80 yards lång ((och dessutom 10 yards smalare än normalt)) blev man tvungen att flytta fram målstolparna till mållinjen för att få plats med dem. Även den här justeringen blev sedermera såpass ”lyckad” att man valde att behålla dem på mållinjen under de kommande åren.

På grund av det begränsade utrymmet blev spelet ganska torftigt och poängen lyste med sin frånvaro. I fjärde quartern valde dock Bears fullback Bronko Nagurski (underbart namn) att strunta i att springa med bollen och istället droppa bakåt för att passa en lagkamretn. Passen gick fram och Bears lyckade i och med det här avgöra matchen och vinna med totalt 9-0 ((Matchen innehäll även en Safety på slutet)).

Sparatans ledning var dock synnerligen missnöjda med domaren eftersom de tyckte att Nagurski inte backat de 5 yards bakom line of scrimmage som reglerna krävde för ett pass på den här tiden. Domarna stod dock på sig och domslutet ändrades därmed inte. Bears var mästare.

Inför säsongen 1933 valde dock NFL at titta vidare på det här med reglerna kring passsningar. Att spelarn var tvugna att backa 5 yards bakom line of scrimmage var tämligen luddigt och de beslöt istället att passningar skulle tillåtas överallt bakom line of scrimmage. Ett mycket smart beslut som inte bara öppnade upp spelet i sporten utan även gjorde livet mycket enklare för domarna. Regeln gavs namnet ”The Bronko Nagurski-rule” efter Bears fullback.

1932 års mästerskapsmatch gav oss således många stora ändringar. Förutom nända regeländringar kring pass och målstolpar gav det oss även ett slutspel. Dessutom markerade även dessa ändringar att man rörde sig ifrån college-fotbollens regelbok. NFL hade numera en egen.

Vi som namngav regeln: Boise Rule

Vem/Vad är då ”Boise” som gett namn åt regeln. Den här gången är det dock ingen person som fått ge sitt namn till regeln, utan en skola. Vad kan de ha hitta på för tokigt för att bli hedrade med en egen regel?

[quote_right]”The Blue Plastic Tundra”
Chris Berman[/quote_right]Dagens regel handlar om färgläggning av planer. Ni som följer collegefotbollen har nog redan räknat ut det hela i och med skolan i titeln. Boise States hemmaplan, Albertsons Stadium (f.d. Bronco Stadium), är alltså färgad blå. Då pratar vi inte om målområdena ((Som ofta färgläggs ”klatschigt”)) utan hela planen. Det här lilla påhittet iscensattes 1984 som ett sätt att sätta skolan på kartan. Något som det onekligen gjorde. Förutom sedvanliga påhopp, från alla håll och kanter, om att gräs borde vara grönt har den blåa färgen även givit upphov till en del myter.

[delete_list]

  • Albertsons Stadium har genom ett speciellt undantag i NCAAs regelebok fått tillåtelse att använda den avvikande gräsfärgen. FALSKT
  • Fåglar misstar ofta gräset för vatten och kraschar på planen. FALSKT
  • Hemmalagets blå uniformer tjänar som kamouflage mot den blåa mattan. FALSKT ((Problemet kan möjligtvis uppstå för oss TV-tittare eftersom vi ser matchen snett från ovan. Den vinkeln har inte spelarna eftersom de är på gräsmattan.))
  • Gräsmattans färg är ursprungligen ett PR-trick från en lokal näringsidkare. FALSKT ((Sanningen är att det är ett PR-trick från skolans sida. Skall man bränna en förmögenhet på en gräsmatta kan man lika gärna försöka få lite uppmärksamhet på köpet.))
  • Den blå färgen är svår att anpassa ögonen till. Någon som givit hemmalaget en klar fördel. FALSKT

[/delete_list]

Rörande reglementet finns det inget som säger något om färgen på gräset i NCAAs regelbok. Albertsons Stadium är faktiskt inte ens den enda planen i landet där man spelar på en icke-grön plan, och fram tills 2011 var det faktiskt även tillåtet för lagen i NFL att färga planens gräs i valfri färg. Numera är det här dock reglerat och en plan i NFL skall vara i en ”av ligan godkänd grön färg”. Lite tråkigt men sant. Regeln gavs namnet ”The Boise Rule”.

Nya tuffare regelbedömningar

Den andra omgången av årets försäsong är avklarad och en trend är redan väldigt tydlig. Domarnas gula flaggan kommer vi få se mycket av i år. När NFLs tävlingskommitté utvärderade förra årets säsong var de inte nöjda med vad de såg. Försvarare tog fördelar genom att på ett otillåtet sätt dra och ta tag i armar, händer och tröjor. Domarna var alldeles för snälla som tillät detta och nya skarpare riktlinjer kommunicerades till ligans 17 domarteam.

De förseelser som domarna ombetts titta extra noga efter är illegal contact – när försvararen avsiktligt rör anfallaren utanför 5-yards zonen från line of scrimmage, och defensive holding – när försvararen tar tag i armar, händer eller tröja för att hålla tillbaka anfallaren eller störa hans route. Efter 17 spelade matcher hade det slängs 27 flaggor för illegal contact. Det kanske inte låter som en jättestor siffra, men om det under förra årets grundsäsong, 256 matcher, slängdes 37 flaggor för samma förseelse så förstår ni att detta är en tydlig förändring i domarnas sätt att bedöma regeln.[quote_right]Det är ingen hemlighet att ligan går mot en offensivare typ av fotboll.[/quote_right]

De flesta har varit övertygande om att detta krafttag från ligan har varit en försäsongsföreteelse som skulle lugna ner sig när den riktiga säsongen börjar. Men där är man mycket tydlig från ligans håll, denna bedömning är här för att stanna, det är spelarna som får ändra sitt beteende.

Förra året slängdes den gula flaggan totalt 3254 gånger på 267 matcher. Det ger ett snitt på strax över 12 flaggor per match. I årets försäsongsmatch mellan Seahawks och Broncos skedde 25 regelförseelser. I matchen mellan New Orleans och Tennessee var den siffran 32 (varav två goal post-dunkar av Jimmy Graham). Det kan inte bli tydligare än såhär för spelarna och lagen, det är nya regler som gäller och ni måste anpassa er.

Varför sker då denna tydliga regelskärpning? Det är ingen hemlighet att ligan går mot en offensivare typ av fotboll. Den stora delen av fansen verkar gilla det och intresset fortsätter öka för ligan. Det är såklart spännande när man får se spelare som Drew Brees och Peyton Manning slå rekord på rekord. Så länge ligan ser en ökning av intresse och inkomst med denna typ av fotboll kommer trenden att fortsätta.

Andra regelförändringar och bedömningsskärpningar inför säsongen 2014:

• Inga mer händer i ansiktet, minsta beröring kommer leda till bestraffning.
• Clipping-regeln där ben tacklas undan är utökad
• Klockan kommer fortsätta ticka inom two-minute warning när en quarterback blir sackad
• Nolltolerans mot hån och fult språk, leder till 15 yards bestraffning för unsportsmanlike conduct
• Att fira en touchdown kommer också regleras hårdare. Man får ”spikea” bollen men exempelvis inte dunka över goal posten.
• Domarnas videogranskningar ska gå fortare, de ska även kunna ringa ligans domarledning för utlåtande
• Stolparna på målställningen har förlängts för ökad tydlighet vid field goals
• Man prövar också att flytta tillbaks extrapoängskicken till 15-yards linjen för att göra det lite svårare. Detta utvärderas innan säsongen börjar.

NFL lyssnar på kritiken

När Ray Rice endast fick 2 matchers avstängning efter att ha slagit sin flickvän, var det många som höjde sin röst och menade att det här var ett alldeles för lätt straff. NFL verkar nu ha lyssnat och överväger nu att sätta upp ett reglemente där reglerna kring händelser kring det här är tydligare.

NFL considering tougher penalties for future domestic violence cases, including possible one-year ban

En liga öppen för idéer

Offseason är inte bara tidpunkten för övergångar mellan lagen utan även tillfället då ligan tar sig en funderare på hur de kan göra sporten mer intressant. Alla förslag är välkomna och ingen idé är för dum. Eller?

En av de regeländringar vi kommer få se till nästa säsong handlar inte direkt om själva spelet, utan snarare spelplanen. Målställningens stolpar skall nämligen höjas för att göra det lättare för domarna att avgöra om en spark var inne eller ej. En smart tanke, som inte är särdeles svår att implementera.

Den här idéen är på intet sätt ny och vi har t.o.m. skrivit om den här på tenyards.se tidigare. Anledningen till det här är att komikern Adam Carolla haft det som sin mission i livet att få igenom den här regeln. Jag skall inte säga att han är upphovsman till tanken (för det vet jag inte), men hans högljuddhet har säkerligen hjälpt att sprida tanken om att målställningen borde vara högre.

I den här något lustiga historien om Carolla och hans målstolpar gömmer sig det dock en ganska intressant sak med NFL. De är ganska lyhörda för idéer kring att göra sporten bättre. ((Visserligen finns det många exempel på det rakt motsatta, men det är snarare ett föremål för andra artiklar. Se bara på diskussionen kring Redskins och deras omstridda namn som tyder på vilken dubbelmoral som råder ibland.)) Förutom målstolparna har de tagit även tagit sig en funderar kring PAT-sparken ((Sparken som ger ett extrapoäng efter touchdown)). Varför skall vi ha en sådan spark om alla lyckas med den jämt i alla fall? Kan man inte istället bara ge laget 1 poäng direkt? Grundtanken är god, även om den skulle omkullkasta historieböckerna en aning, och samtidigt negligera kickers pricksäkerhet.

Vad den diskussionen än mynnar ut i, är det ändå ett tecken på att ligan ständigt är lyhörd och tar till sig tankar som cirkulerar. Att NFL är en stängd liga inom ramarna för land hjälper naturligtvis till, men vad skulle hända om den ”europeiska” fotbollen skulle fungerade på samma sätt? Bara en sådan sak som att fotbollen knappt ((Engelska Premier league har dock numera ett system som avgör om bollen var inne.)) använder sig av modern teknik för att hjälpa domaren är egentligen helt galet. Som jag tidigare nämnde är inte NFL perfekta någonstans, men det är dock imponerande att se hur de tar till sig tankar och idéer och alltid värnar om spelet och produkten ”NFL”. En intresserat fan som Carolla kan genom sin yrkesplattform sprida ett budskap som NFL tar till sig. Till vilken grad han påverkade lämnar vi osagt, men ändå.

Slutligen kvarstår en sista fråga. Vad skall Carolla ”lobba” för härnäst. ((Verkar det intressant bör du kolla in Rich Eisens podcast där Carolla var gäst.)) Jo, enligt honom själv skall varje lag ha en egen ”Replay-gimp” ((Den här personens identitet skall hållas hemlig likt ”The Stig” i Top Gear)) som iförd läderkläder hålls inlåst i källaren under arenan, och som endast kommer upp när det blir dags att granska videorepriser. Den här ”Gimpen” skall då inte känna till beslutet som domarna på planen initialt tog, utan endast signalera med en tumme upp, eller ner, för att avgöra vad som skall hända. Den här idéen får väl ändå anses vara i sin linda, men vem vet. Kanske kan den också bli verklighet en dag. Under något omarbetade former kan tänkas.

Vi som namngav regeln: Rooney Rule

Vi har tidigare nämnt vissa personer som genom sitt agerande givit namn åt en regel. Lite som vi i Europa pratar om ”Bosman”-domar inom den, för oss, traditionella fotbollen. Idag skall vi fokusera på en regel som finns till för att förbättra möjligheten till anställning för minoriteter. The Rooney Rule.

Regeln bygger kort och gott på att lagen i NFL intervjuar en kandidat som tillhör någon minoritet när de skall anställa folk till de högre tjänsterna (t.ex. head coach). I klarspråk måste åtminstone en person vara något annat en vit man.

Regeln är uppkallad efter Dan Rooney som förutom ägare till Pittsburgh Steelers även är ordförande i ligans utskott för diversifiering. Steelers som organisation har sedan länge varit ett föredöme vad gäller att ge afro-amerikaner chansen. Det mest uppenbara exemplet är nuvarande coachen Mike Tomlin. Att på det här sättet kvotera in individer är självfallet kontroversiellt och många gånger kan det tyckas att sådana här reglementen inte skall behövas. Faktum kvarstår dock att antalet minoriteter i de ledande positioner har stigit markant sedan regeln infördes 2003. I skrivandets stund har vi inte den uppdaterade siffran, men antalet har ökat från 6% till >20%.

Baksidan av systemet är naturligtvis många. T.ex. kommer representanter inom minoritetsgrupper alltid ha det hängande över sig att det fick jobbet eftersom de kvoterades in, vilket naturligtvis inte känns bra det heller egentligen. Ligan i stort uppfattar dock systemet som framgångsrikt, det här har nu lett till att man nu funderar på att applicera reglementen på collegenivå där antalet coacher från minoritetsgrupper ligger runt 6%. Precis som NFL gjorde innan ”The Rooney Rule” infördes.

The Joe Horn Rule [video]

Det finns flera sätt att göra avtryck i historieböckerna. Du kan t.ex. slå rekord i flest passing yards som Drew Brees eller skriva feta kontrakt som Joe Flacco. Vidare finns det naturligtvis andra sköna sätt att gå till historien. T.ex. att få en regel uppkallad efter sig.

Joe Horn var WR för New Orleans Saints, Kansas City Chiefs samt Atlanta Falcons under åren 1996-2007. Karriären var på sin höjdpunkt under tidigt 2000-tal då han bl.a. lyckades att bli utvald till Pro Bowl fyra gånger. Vidare lyckades han också att ändra reglementet rörande hur du får fira en touchdown. Innan den här händelsen (som videon visar), var det inte tillåtet att ha någon rekvisita på sig, som senare kunde användas i ett TD-firande. Joe Horn var dock smartare än så. Han gömde en telefon vid målstolpen. Då hade han faktiskt aldrig rekvisitan på sig.

Regeln ändrades så att man numera inte får använda rekvisita överhuvudtaget.

The Barry Sanders Rule

Barry Sanders kommer naturligtvis bli ihågkommen som en av de allra största runningsbacks som ligan skådat. Bland alla utmärkelser väljer vi dock att fokusera på andra saker i hans digra CV. I tider av kontraktsskrivning har vi valt att titta lite på ”the Barry Sanders Rule”.

Sanders (f 1968) var alltså RB och spelade för Detroit Lions under hela sin framgångsrika karriär (1989-1998). Rekord slogs på löpande band ((Sanders är t.ex. 3:a genom alla tider om man räknar rushing yards)), och när experter skall summera historien brukar Sanders alltid hamna långt upp i listorna. T.ex. hamnade han på 17:e plats när historiens bästa spelare skulle listas på NFL.com härom året.

Det som dock saknas i hans digra resumé är framgångar för Detroit Lions under den här perioden. Något som tillslut skulle ta ut sin rätt. Sanders tröttnade helt enkelt på at spela i ett lag som var så dåligt som Lions, och i juli 1999 valde han att meddela att han drog sig tillbaka från sporten. Sanders var då endast 30 år gammal. Han hade helt enkelt tappat gnistan att spela.

Förutom att beslutet var lite chockerande i sig, var Lions ledning minst sagt irriterande. Det här eftersom det fanns ett litet ekonomiskt problem med att Sanders pensionerade sig lite ”för tidigt”. Två år tidigare hade nämligen Sanders skrivit ett nytt 6-årskontrakt som gav honom en sign-on bonus på 11 miljoner. Dessa pengar fick Sanders således tillgodo direkt vid kontraktskrivningen, och det var således förståligt att Lions i det här läget kände sig lite blåsta på dem. Således krävde de att Sanders skulle betala tillbaka 5,5 av dessa 11 miljoner, vilket dock huvudpersonen själv inte kände för.

Eftersom parterna inte var överens fick ärendet avgöras av en tredje part som tillslut dömde att Sanders skulle betala tillbaka 1,8 miljoner omgående medan resterande bonus skulle betalas tillbaka över kontraktets återstående tre år. Allt under förutsättningen att Sanders inte kom tillbaka till sporten. Sanders gjorde dock ett tappert försök till att bli kvitt Lions. Hans erbjudande gick ut på att han kunde tänka sig att betala tillbaka alla pengar direkt, om han blev bortbytt till ett annat lag (Sanders skulle då i det scenariot fortsätta att spela). Lions var dock inte så sugna på det utan valde en lång amorteringsplan, och en av tidernas bästa RB förblev således pensionerad.

Ligan (NFL) var naturligtvis inte helt nöjda med den här typen av publicitet. Efter incidenten med Sanders skrev de därför in i reglementet att klubbar hade rätt till viss kompensation om en spelare drog sig tillbaka mitt under ett kontrakt. Ett bra skydd för alla klubbar. Speciellt i dessa tider då sign-in bonusar har blivit allt större. Det här reglementet bär numera ”upphovsmannens” namn, och refereras således till som ”The Barry Sanders Rule”