Veckans fan: Karl och hans Saints

Själv brukar jag säga att jag håller på Cowboys som lag, Peyton Manning som spelare och Saints som logga. Här är en kille som är något mer dedikerad till det sistnämnda gänget. Veckans fan, Karl Marchiafava, är Saints-supporter och bördig från orten ifråga. Modern är dock svensk, vilket gjorde att han en dag för länge sedan bestämde sig för att flytta till Sverige.  

IMG_1965-11. Vilket är ditt lag

New Orleans Saints

2. Hur kommer det sig att det blev just Saints?

Först och främst för att jag föddes i New Orleans och har en starkt emotionellt band till den underbara staden. Jag kommer ihåg när jag var ung och föjlde min farfar på hans runder till olika fastigheter han ägde runt New Orleans när han skulle fixa nåt eller hämta hyran. En fastighet var en ”neighborhood bar” som hade massor av Saints prylar överallt. En gång var det en kvinna bakom baren som frågade mig vilket som var mitt favoritlag. Jag svarade ”Saints”…även om jag inte kunde någonting om laget. Sen frågade hon mig vem som var min favoritspelare. Jag kände till Tom Dempsey, killen som har/hade längsta field goals. Det här var var sent 70-tal,  sen kommer jag ihåg 1980. Saints var det sämsta lag typ, en dag satte jag på radion när Saints spelade mot Jets. Saints vann. Jag var såld och där borjade min Saints resa. Då bodde jag i Houston och LUV YA BLUE was the rage och jag gillade inte det. Där satt jag som Saints fan i en Oilers galen värld! Jag bliv så rörd när Saints nästan fick sin första vinnande säsong, men de förlorade sista matchen mot LA Rams i sista sekunden. Jag var helt såld! Totalt. Riktiga kämpar. Jag var sååå glad att vi fick Tom Benson som ägare. Våran förste ägare var hemskt och kunde ingenting om football…but thats another story!

3. Ditt bästa minne?

Hela känslan av den där Superbowl season! Med prick på Superbowlen och Tracy Porters INT!! Kanske mer den än punt recoveryn.
Sen måste jag säga att förste ggn jag såg Saints live i superdomen på 2000-talet var mäktig! De vann dessutom.

4. Nämn 3 viktiga fakta (spelare, ledare, händelser etc) som du tycker vi bör ha koll på

Jag älskar home grown talent, så nämner jag Bobby Hebert. Han kommer inte in  NFL Hall of Fame, men han var den qb som förde oss till vinnande seasons och även till play offs flera ggr på 80 och 90 talet. Jag tror han hade haft mycket mer häftiga statistik hade han inte haft en konservitivt coach i Jim Mora. Louisiana born, the ragin cajun!

Deuce McAllister, kanske våran bästa RB någonsin. Han var helt otrolig att titta på, sprang geneom defences like a hot knife though butter. Tyvärr så skadade han sig lite för tidigt i karriären.  Vi har haft en hel del fina rb geneom åren faktiskt. Ricky Williams, George Rogers, Chuck muncie, home grown Dalton Hillard, mm

Russell Erxleben– punter. Jag namnger den här mannen inte på grund av hur bra han var, men pga att för mig är han en symbol för hur dålig hela Saints organasation var under förste ägaren John W. Mecom, Jr. Russell var en punter drafted in the first round!!! Vi var dålig pga denna mannen och office. Det känndes att ingen kunde någonting om football. Så dåliga draft choices utöver några. inte en kännsla för talang och spel…usch!!

5. Vad skall vi hålla ögonen på framöver rörande ditt lag?

Hur kommer Saints fortsätta denna season!? Det kan går precis hur som helst, ett lag med många nya och unga spelare. jag verkligen hoppas att de fixar ett play off plats, och jag tror absolut att de har talangen, därimot det är svårt för ett så pass ung D och hyfsat nya vapen för Brees att fixa alla hål i första sasongen. Bara för att det går dåligt för dem denna säsong betyder det inte att det är dåligt coachat eller dåliga spelare. It takes at least one season for the team to gel togther. Jag har stor förtrorande för coach Payton och Company och derras val av spelare…talent scouting. jag hoppas att de har ett plan för att ersätta Brees därimot , om 2-3 år.

Hur tänker New Orleans Saints?

Det nya året är bara några dagar gammalt, men redan har vi fått svar på många av de frågor som vi ställde oss inför säsongen. Vi är dock inte i mål ännu. På twitter spånar fansen fritt kring vad som komma skall. Ett av de mer intressanta lagen än så länge har varit New Orleans Saints.

Allt började med att Saints tradade bort Jimmy Graham till Seattle, för att sedan fortsätta med namn som t.ex. Kenny Stills (WR). In under veckan har t.ex. Max Unger ((Jimmy Graham-traden)) och C.J Spiller kommit, vilket någonstans signalerar ett klart skifte i lagets filosofi. Lagets som kanske allra mest personifierat dagens offensiva, passningsoreienterade, fotboll de senaste åren, tänker börja springa med bollen i större utsträcning. Saints-fans, som antagligen fortfarande är chockade över Graham-traden, har redan börjat spekulera att den här filosofin inte kommer inkludera Drew Brees. Kan det vara så att han är näst på tur att bytas bort?

Personligen tror jag dock att alla fans kan vara lugna. Visst pågår det en det rejäl omstrukturering av laget just, men att det skulle gå så långt att de offrar sin husgud Brees känns inte troligt ((Dessutom är det rent ekonomiskt lite krångligt att dumpa honom)). Däremot kan det arbete som pågår ses som ett tecken på att de dock förbereder sig på en dag utan Brees. Brees fyllde 36 nu i januari och precis som Manning och Brady är pensionen inte särdeles långt borta. Således måste Saints börja kratta manegen för vad som komma skall. Förändringar som görs nu behöver inte heller betyda att passningsspelet är ett minne blott. Laget kanske bara vill vara aningen mer balanserat, och faktiskt ge sina runningbacks möjligheten att bidra. Att enbart förlita sig på att Brees skall kasta TD-pass efter TD-pass är trots allt en aningen ensidig strategi.

Det som bör poängteras är att laget trots allt inte skänkt bort något den här veckan. I traden med Seattle fick de t.ex. Max Unger (All-Pro C) samt Seattles val i första rundan. De är inte kattpiss direkt. Saints kommer ha 8 val i årets draft ((ev 9 beroende på lite andra omständigheter)) och kan fylla upp väl med talang slutet av april. Även om det kom som en chock för oss alla känns det, med några dagars, andrum, som en relativt bra affär. Jimmy Graham är visserligen en väldigt bra spelare, men han är samtidigt väldigt dyr och har dessutom uppvisat tendenser att inte riktigt vara den där spelaren som stiger fram när det behövs som mest. Enda abret i sammanhanget är att de just skickade iväg honom till Seattle. Är man ett lag med ambitioner, bör man kanske inte stärka konferensens mästare.

Hur som helst blir det oerhört intressant att se hur året fortskrider för Saints. Vad gör de härnäst? Vad gör de med alla draftval? Det blir onekligen en spännande vår för alla Saints-fans.

New Orleans Saints draft 2014

Jag är fortfarande överraskad att det gick så bra för Saints som det gjorde förra året. 2012 var lagets försvar så uselt att sämst i ligan när det kom till försvarsspel inte alls var en överdrift. Men med Sean Payton tillbaka som HC och en eldiga Rob Ryan som DC så såg både offensiven och defensiven elegant ut. Många gapade om att Andy Reid skulle ha priset som årets coach men jag står fast vid att Sean Payton var årets coach. 11-5 förra året och jag har svårt att tro att man ska repetera det i år. Man är på tok för beroende av hemmafördelen och man har tre bra lag i sin division att fightas med.

Saints väljer som nummer 27 i draften och jag tycker väl man bör välja en defensiv spelare här. Efter att man cuttade Greer så är behovet av en corner stort kanske till och med två om man vill bygga djup för framtiden, Champ Bailey är absolut inte för framtiden, knappt för nuet. På DE positionen har man den unge och duktige Cameron Jordan tillsammans med kanadensaren Hicks, känns som en pass rusher av elitklass skulle göra susen på motsatt sida av Jordan här. Väljer man inte en pass-rusher här utan kör på tyngd i sin tre-front, som väl känns logiskt, så tycker jag absolut man ska plocka in en OLB då Butler och Galette väger lite lätt. Så drafta en pass rusher helt enkelt, står det DE eller OLB på papperet spelar väl mindre roll. Även en ILB hade varit fint då Hawthorne inte var alls det man trodde. Colston, Stills och Graham känns som en spännande receiver trio men skulle gärna sett en till WR som kan rotera om andra positionen bakom Colston och sätta lite eld i röven på just Colston som inte hade sin bästa säsong förra året, Meachem är tillbaka men efter hans pinsamma sejour i Chargers är det inte mycket att räkna med. Med De La Puente, härligt namn, borta så måste man även få in en ny center i en annars fin o-line. Kan gärna se att man plockar in en guard med ett lägre val för att få in lite djup dock. Efter att ha tradat bort Sproles så är det firma Thomas och Ingram kvar. Kanske man ska leta efter en ny Sproles i draften?

Behov: DE, OLB, ILB, CB, WR, C, OG, RB

1. DE Kony Ealy (Missouri) eller DE Dee Ford (Auburn)
Mizzou var grymt effektiva i sin pass-rush förra året och an hade det bästa pass-rush paret i SEC med Ealey och Sam på varsin sida. Ealeys spin-move är bland de snabbaste jag sett i college och har en förmåga att riva ur bollen från QB’s och RB’s händer. Inte riktigt där en när det kommer till springspelet, utan det känns lite pass-rsuh eller ingenting. Finns inte Ealy kvar här så tycker jag man ska lägga fokus på Dee Ford som även han var en grym pass-rusher i SEC förra året. Hade lite problem att finna motivation i de lite mindre matcherna vilket gjorde att han bjöd på en hög högsta nivå och en låg lägsta nivå. Personligen håller jag Ford och även Murphy, Crichton och Jeffcoat högre än Ealy som jag tror kan bli en bust.

2. WR Jarvis Landry (LSU) eller Donte Moncreif (Ole Miss)
Att ge Brees så många mål som möjligt är nog inte en dum idé. Kollar man inom staten Lousiana så är det bara att ta Interstate 10 i nordvästlig riktning till Baton Rouge där vi finner Landry. Spektakulär receiver som visade hur jäkla atletiskt han är förra året med helt omöjliga catchs. Behöver dock bli jämnare och tuffare. Åker du nordöst på 55:an istället kommer du till Oxford där du hittar Moncreif som är ett gott alternativ om Jarvis är tagen. Har de mesta, bra händer, rätt storlek och bra i sina rutter. Saknar dock farten.

3. RB Ka’Deem Carey (Arizona) eller C Bryan Stork (Florida State)

Är väl tveksamt om Carey finns kvar här men om han gör det passar han verkligen in som ersättare till Sproles som en pass fångande RB som kan stapla upp yards. Har slått ett gäng rekord i college efter alla sina yards. Annars så kan man plocka en RB längre ner och lösa center-problemet med Stork från FSU som spelet tryggt och säkert och egentligen aldrig bjudit på en dålig match för Seminoles.

4. CB Louchiez Purifoy (Florida)
Var jäkligt mycket snack om Purifoy innan förra säsongen som en av de bästa på sin position. Tyvärr så bjöd Gators på en riktig skitsäsong och offensiven fixade inte nått. Defensiven gjorde vad man kunde men drabbades av skador i varje match, även Purifoy. Han gjorde inte så mycket för att förstärka sina odds i combine men jag tycker absolut man ska ge honom en chans då han verkligen har potential. Känns som att Saints kan plocka en corner högre upp, men annars känns det som ett bra val.

5. ILB Preston Brown (Louisville) eller Max Bullough (Michigan State)
Brown har dalat i folks listor det sista och chansen finns att han faktiskt kan finnas kvar här, om än liten. Gör han det tror jag han skulle passa bra in hos Saints och göra nytta direkt. Lite liten för sin position men spelar tufft och läser spelet väldigt fint, känns jämnbra mot både spring och pass. En helt okej combine följdes upp av en mindre bra Pro Day. Finns han inte ska man satsa på rivjärnet Bullough från Spartans som spelar med en enormt fin inställning och kan bli en framtida ledare i NFL.

5. OG Charles Leno (Boise State)
Leno är inte den största guarden, bud på för liten. Men i det moderna NFL har ju den lite mindre och snabbare guarden börjat användas mer och mer och där passar Leno bra in. Man såg dock förra året att han hade problem när de tyngre bull-rushade honom. Ledare på och utanför planen uppe i Boise.

6. OLB Derrell Johnson (East Carolina)
Såg bara två matcher med piraterna förra året men jag kom ihåg Johnson redan från 2012. Stor och tuff LB som kom spela både på insidan och utsidan och bör passa perfekt i Ryans 3-4 försvar. En stark spelare är väl den bästa beskrivningen. Johnsons bull-rush var i varje fall i college grym att se. Visserligen mot lite sämre spelare än lagen i SEC. Problemet är väl kanske att han är för stor och skulle kanske behöva bränna ett par kilos för att bidra med mer än bara på tredje och kort.

Jimmy Graham – Sanitetskonsult?

Jakten på rätt titel på visitkortet är inte bara viktigt för oss i verkliga livet, utan även självfallet i NFL. Speciellt om titeln direkt innebär en, nästintill, dubbelt så stor lön.

NFL system med s.k. franchise-tag är i grund och botten ett bra system, även om det inte direkt är en älskad företeelse bland spelarna. En som riskerar att rabbas av det här är New Orleans Saints Jimmy Graham. Skulle Saints ledning sätta en ”tagg” på honom skulle det innebära att hans lön nästa år sätts i jämförelse med de bästa betalada killarna på hans position i ligan. Postionen ifråga är TE, om du fråga Saints. Graham själv tycker dock att han används mest som WR. Bagatell? Inte om det gör en skillnad på 4 miljoner USD i ditt lönekuvert.

Det luriga här är att Saints troligtvis har bra koll på hur de använt sig av sin stjärna, för under grundserien användes Graham som TE i mer än 50% av de tillfällen som han äntrade planen. Det är visserligen inte med bred marginal, men så länge siffran är större än 50% är han en TE. Eller hur var det nu? Grahams advokater lär nämligen ha räknat med slutspelsmatcherna. I dem användes han som WR i nästan 70% av spelen. Räknar vi in dessa två slutspelsmatcher (i hans total) har han plötsligt spelat fler gånger som WR. Klurigt? Räkna med en lång diskussion mellan Saints om Graham om vad det skall står på visitkortet.

Kampen om rätt titel på viskortet behöver inte vara så påtaglig som i Grahams fall. Många spelare brottas självfallet med en mer inofficiell benämning. Broncos Eric Decker är exempelvis också en Free Agent i år. Där råder det inget tvivel om att han är WR. Problemet här är snarare vart man står i den interna rankingen i laget. Broncos förste man är t.ex. Demaryius Thomas, och det lär troligtvis inte förändras inför nästa säsong. Om Decker däremot ger sig ut på marknaden, kanske det finns ett lag därute som skulle kunna tänka sig att betala honom för att vara deras nummer ett? Dumsnålt, kanske du tänker? Visst är det bättre att stanna i Broncos och hänga på Peyton Manning så länge det går? Nja, vem vet. Peyton Mannings karriär kan vara över när som helst, och att spela kvar i Denver om QBn heter Osweiler kanske inte heller är så festligt? Dessutom bör det understrykas att en NFL-spelares karriär är, i snitt, väldigt kort. Det gäller att tjäna det pengar du kan, så fort som möjligt. Det finns absolut ingen garanti för att du kan hålla på i 10 år och långsamt bygga upp en rejäl förmögenhet.

Det gäller således för alla parter att veta sitt värde när förhandlingarna börjar. Vem är jag? Vad är jag värd för mitt nuvarande lag? Vad är jag värd för ett annat lag? Diskussionerna om det här ämnet har bara börjat. I mars börjar den nya säsongen på riktigt.

 

Nya skalv på gång i Seattle?

I slutspelet 2010-11 gav sig Saints iväg till Seattle som favoriter. Seahawks var egentligen bara ett ett hinder som skulle passeras på vägen mot större uppdrag. Efter en stormatch av Seattle, under ledning av gamlingen Matt Hasselbeck, slutade det dock i sorti för Saints. I år möts dem igen och den här gången är rollerna ombytta. Nu är Seahawks mångas favorit till Super Bowl-titeln, och Saints är uppstickaren.

Chocken har troligtvis lagt sig bland Saints-fansen numera, men faktum är att marken i Seattle troligtvis kommer skälva rätt rejält oavsett utgången i kvällens fight. Seattles fans, ”the 12th man”, har gjort avtryck på sin omgivning förut. T.o.m. till den grad att siesmologer noterat skakningar precis som om det vore små jordskalv som pågick. Förutom oss fotbollsfans är det således en del forskare som är intresserade av matchen. Pacific Northwest Seismic Network, eller PNSN som vi ofta kallar dem på redaktionen, har installerat två starka rörelsedetektorer på Century Link Field i Seattle som skall mäta vad som egentligen händer när ”den tolfte mannen” drar igång. PNSN avslutat för övrigt sin pressrelease med att de hoppas på att Seahawks vinner, även om en jämn match troligtvis skapar kraftigare skakningar.

Nu är dock Saints tämligen vana vid hög ljudnivå då deras publik inte heller brukar vara direkt tysta. ((Googla t.ex. bara Brett Favres uttalanden efter Vikings slutspelsförlust 2010)) Deras största hinder är fortfarande de elva blåklädda män som står på andra sidan bollen. Seahawks är självklara favoriter ikväll, och med all rätt. Laget har gjort en fin säsong och är mer eller mindre ett komplett lag. Lagets storstjärnor hittar vi främst i lagets runningback Marshawn Lynch ((Ligans bäste RB?)), QB Russell Wilson, och ett extremt bra försvar. Lagets var t.ex. överlägset bäst i ligan i år på tillåtna passing yards, vilket säkerligen kan bli en nöt att knäcka för Saints. Något som dock ofta glöms bort i den här diskussionen är att Saints är tvåa på den här listan.

Skall vi titta på en akilleshäl ((Känns taskigt att prata om akilleshälar i lag som Seahawks)) för Seahawks är det att det saknas lite i kåren av mottagare. På så vis påminner de om 49ers förra året. Percy Harvin rekryterades från Vikings inför säsongen för att förbättra det området. Tyvärr har skador satt käppar i hjulet för honom. Han sägs dock vara spelduglig inför kvällen, men än så länge har han inte riktigt kommit upp i sin fulla potential den här säsongen.

Drew BreesFör Saints del handlar det primärt om en oerhörd offensiv, med många potentiella mottagare och mycket rörelse. QB Drew Brees är det självklara navet, och även om han och Russel Wilson påminner om varandra i storlek ((Ligans två kortaste QB)), handlar Brees spelstil till mångt och mycket om hans fantastiska arm. Saints möjligheter ikväll ligger i att deras starka offensiv visar upp sig och producerar yards i den takt den kan i sina bästa stunder. ((New Orleans var näst bäst i ligan med sin 4918 passning yards. Denver var bäst med 5444 passing yards)).

Bakåt gäller det för Saints att bromsa upp Marshawn Lynch och se till att han åsamkar så lite skada som möjligt. Försvaret har dock inte varit speciellt starka med ((Saints placerade sig på 19 plats i ligan vad gäller rush defence)) att försvara sig utmed marken. Skall de gå vidare ikväll kommer det dock vara ett måste. Vad gäller lagets passförsvar är säkerligen många Saints-fans glada över att se Keenan Lewis (CB, tillbaka efter hjärnskakning) i laguppställningen ikväll. Rookie-safety Kenny Vaccaro kommer dock inte medverka.

Om vi då slutligen skall tippa utgången i den här matchen kommer det handla om lagets svagare delar. Vilket är bäst av Seattles offensiv och Saints defensiv? Seahawks har trots allt producerat aningen färre poäng på slutet av säsongen, än vad de gjorde i början. Saints försvar har säkerligen med sig ett visst stukat självförtroende från förra mötet lagen emellan. Vem vinner?. Personligen sätter jag en slant på Seattle. Laget är helt enkelt mer komplett än sin motståndare. Att de dessutom har hemmaplan, och Saints framför allt har bortaplan, gör att det mesta talar för Seattle i min mening.

Ryan Bowl, Jets vs Saints

I kvällens första TV-sända match möte New York Jets och New Orleans Saints. Ett möte mellan två lag som även har varsin tvilling i ledarstaben. De lätt högljudda bröderna Ryan.

Börderna Rex och Rob Ryan möts alltså ikväll, där Saints defensive koordinator Rob får anses vara favorit. Personligen hade jag inte alltför stora förväntningar på honom inför den här säsongen efter en tämligen medioker period i Dallas. Tiden i Saints har dock varit bra, vilket antagligen säger allra mest om Dallas som arbetsmiljö. Med Rob har dock Saints fått tillbaka lite av den aggressiva defensiv som gjorde dem (ö)kända för några år sedan.

Broderns Rex behöver väl inte någon egentlig presentation. Som headcoach för Jets har han onekligen gjort ett stort intryck på alla som följt NFL de senaste åren. Hans ”bördiga” och kaxiga stil, i kombination med ett synnerligen ovårdat språk, har retat många men också givit honom många fans. För oss inte skräms av hans ordval är hans raka kommunsikationssätt onekligen en frisk fläkt, jämfört med alla andra coacher som ofta ger ett tämligen likgiltigt intryck.

Ser vi till kvällens match bör det vara en tämligen ensidig historia där New Orleans bör stå som det det segrande laget framemot ”tiosnåret” ikväll. Jets har visserligen ett i grunden ett försvar och har vissa dessutom vissa backar som mycket väl kan ta hand om en eller två starka mottagare. Problemet är väl dock att Drew Brees, likt t.ex. Peyton Manning, har en arsenal av goda mottagare som skall bevakas. Troligtvis kommer vi få se Cromartie (CB, Jets) markera Saints TE-supertstjärna Jimmy Graham, vilket kan öppna vägar för andra mottagare som t.ex. Kenny Stills ((193 yards samt 3 TD de senaste matcherna)) som gjort bra mycket ifrån sig på sistone.

För Jets del gäller det till mångt och mycket att se till att den här matchen inte blir någon ”shoot-out”. Att försöka matcha Brees genom att spela likadant som honom lär inte fungera. Där kommer Jets garanterat till korta. Däremot kan jag tänka mig att Jets satsar på ett mer klassiskt ”ground and pound”, som långsamt äter upp yards, och snabbt äter upp klockan. Likt många stora QBs är Brees tämligen ofarlig så länge han sitter på bänken. Anfallsvapnet nummer 1 kommer i så fall heta Bilal Powell. Jets runningback har visserligen inte rosat marknaden, men mot ett Saintsförsvar som släppt till ganska frikostigt utmed marken kan han mycket väl vara vägen fram. Powell siffror har dessutom varit på uppåtgående.

För Saints del handlar det mest om att trumma på som vanligt. Deras anfallsspel bygger självfallet mycket på Drew Brees passningsspel. Förvänta er många gubbar i rörelse före snapsen och ett passningsspel som sprids över hela banan och många olika mottagare. Håll dock gärna ett ett extra öga på, ovan nämnda, Jimmy Graham, och deras lille energiknippe Darren Sproles som är ca tre äpplen hög.

Matchen spelas på Metlife Stadium, New Jersey, och börjar klockan 19.00 på Viasat Sport.

Inför Saints – Patriots

Veckans stora match är i mina ögon självklar. Söndagkvällens möte mellan Patriots och Saints har allt för att bli en riktig höjdare.

Säsongen har visserligen inte varit sig riktigt lik för Tom Brady och hans gäng. Även om laget är 4-1 i detta nu, har resan dit varit lite mer annorlunda, än vad som är brukligt för mästarlaget. Normalt sett brukar grundserien enbart vara en transportsträcka på vägen mot slutspelet. Spelare har försvunnit på olika sätt, och skadorna på dem som finns kvar har varit påtagliga. Tom Brady har mer eller mindre fått lära upp ett helt nytt gäng med mottagare, som dock börjar komma in i lagets spelsätt allt mer.

Kvällen motståndare New Orleans Saints presterar nästan över förväntan i år. Efter ett mediokert fjolår är äntligen coachen Sean Payton tillbaka på sidlinjen. ((Payton var avständ under fjolår pga ”Bounty-gate”-skandalen.)) Med hans återkomst verkar allt ha fallit på plats med en gång. Med ”allt” åsyftas då ett aggressivt försvar, men framför allt en frejdig offensiv under ledning av Drew Brees. Matchen innehåller innehåller en hel del intressanta bitar som kan vara intressanta att hålla ögon på.

”Hjärnornas kamp”
Bägge coacherna är oerhört högt aktade i ligan även om Bill Belichick (61 år) står i en klass för sig. Med ett imponerande CV brukar han oftast rankas som den allra största av de nu aktiva coacherna. Hans tid i New England har varit fantastiskt framgångsrik. Motståndaren Sean Payton (49 år) är en fascinerande coach han med ((Spana in ”Ambush”)). Hans resumé innehåller visserligen en Super Bowl-vinst men har inte riktigt samma tyngd som kvällens antagonists. Intressant att notera är att båda coachern är ”arvtagare” till legenden Bill Parcells som valdes in i Hall of Fame tidigare i år, samt att de båda är kända för att ibland göra lite ovanliga val i sitt coachande. Saints onside kick när de vann Super Bowl senast var ett t.ex. ett bra exempel på det.

För Belichick finns det även en annan intressant aspekt på matchen, då vägen till Super Bowl (i AFC) för dem riskerar att gå via Denver som det ser ut nu. I New Orleans Saints har de en bra ”träningsmatch”, eftersom de får möta ett anfall som till vissa delar påminner om Mannings Broncos. Tungt passningsorienterat och många duktiga måltavlor för QBn. Bli inte förvånade om Patriots håller bollen på marken idag och gärna tar all tid i världen på sig mellan spelen. Allt för att låta Brees och Co få sitta på bänken så mycket som möjligt.

Tom Brady vs Drew Brees
Matchen bjuder även på två av ligans bästa QBs. En närmare presentation är väl tämligen överflödig av dessa. Även om de fysiskt sett är olika, har de vissa saker gemensamt. Båda startade t.ex sin karriör som en slags andrasortering. Brady draftades t.ex. som #199 medan Brees hade en brokig start på karriären i San Diego där han slogs om startplatsen med sin gamle idol Doug Flutie. Brees dumpades sedan av till Saints innan karriären tog fart. Idag är det inga som direkt tvekar rörande dessa killar.

Det som är påtagligt inför kvällens möte är att Saints har en imponerande uppsättning i mottagare. Allt från lille Darren Sproles till de fysiska praktexemplaret Jimmy Graham. Rörande den sistnämnde kommer det bli oerhört intressant att se hur Patriots hanterar honom. Graham leder just nu lligan i antalet yards vilket ingen TE har gjort innan. En tanke är att deras duktige CB Talib sätts på att ta hand om honom. Patriots uppsättning av mottagare och runningbacks är mer sargad. Spelare som Gronkowski, Amendola och Ridley är tveksamma till spel, vilket gör att vi troligern får se ganska mycket av de mer orutinerade spelarna. Bland dessa har dock Kembrell Thomkins börjat att sticka ut som ett långsiktigt alternativ i startuppställningen. I matchen mot Bengals senast var de mycket tappade bollar från dessa nya rekryter. Skall Patriots slå Saints får de allt försöka hålla i dem idag.

Personligen tror jag att Saints kommer gå ut som vinnare ur den här drabbningen. Oddssättarna verkar dock inte dela den uppfattningen, vilket gör matchen till ett intressant spelobjekt. Saints+8,5 gav igår 1,35 och Saints som segrare gav 2,20. Två mycket intressant spelobjekt. Matchen spelas i Foxborough, Massachusetts med start klockan 22.25.

3 matcher att hålla ögonen på

Dags för vecka fem och en massa intressanta möten att fundera kring. Några lag ((Minnesota, Pittsburgh, Tampa Bay, Washington)) har, som ni säkert vet, spelledigt (”Bye Week”), men resten är i elden med start klockan 19.00 ikväll. Förutom den match som TV10 visar (Green Bay – Detroit), kan det vara värt att hålla ögonen på någon av dessa som startar samtidigt..

Eagles @ Giants – ”Desperation Bowl”
Lagens insats, så här långt, har visserligen inte varit bra, men samtidigt är dem båda en del av NFC East. Divisionen med enbart gamla storlag, som totalt i år har lyckats med att skrapa ihop 4 segrar. Matchen har i amerikansk media kallas för ”Desperation Bowl”, vilket säkerligen är en bra beskrivning på hur de lagen känner sig. Däremot är det ganska missvisande för läget. Eftersom divisionen är såpass medioker för stunden, kommer segraren i det här mötet antingen dela ledningen, eller enbart ligga en seger efter toppen. Det här eftersom ledande Dallas Cowboys tar sig an Denver Broncos vilket troligtvis bara kan sluta på ett sätt. Förlust. Både Giants och Eagles lider egentligen av en massa olika problem. Skall man dock försöka plocka fram en sak i vardera laget är det att Giants offensiva linje måste hålla emot, och genom det ge Eli Maninng den tid han behöver. För Eagles del gäller det att deras försvar (primärt deras secondary) skärper till sig och börjar täppa till bakåt.

Saints @ Bears
En av de mest intressanta av de matcher som spelas klockan 19.00 idag. Både Bears (3-1) och Saints (4-0) toppar sina respektive divisioner, och båda ser onekligen bra ut i år. Saints uppryckning efter fjolårets mediokra säsong är anmärkningsvärd och kan säkerligen tillskrivas att coachen Sean Payton är tillbaka efter avstängning. Bears kommer från en förlust i förra omgången mot Detroit med 40-32. Det påtagliga minnet från den var Chicagos problem turnovers samt att de inte lyckades stoppa den allsidige Reggie Bush. I normalfallet har annars Bears ett mycket bra försvar vilket kan behövas mot Saints potenta offensiv. Där finns det hot på alla håll och kanter, dock har det ingen ”Reggie” att tillgå. Darren Sproles har visserligen inte samma fysik, men skulle kanske med sin allsidighet skapa liknade problem.

Patriots @ Bengals
[quote_right]”To say we’ll miss him is an understatement”
Tom Brady, QB[/quote_right]Alla matcher som inkluderar ett lag som är 4-0 är självfallet intressanta. Tom Brady o Co har gjort ett fantastiskt arbete med alla nya receivers, som gått från odrägliga till intressanta. Speciellt Kembrell Thompkins som presterade väl när Patriots besegrade Falcons i förra omgången. Ikväll kommer dock inte det största fokuset vara på dem som är med, utan snarare han som inte är med. Patriots nose tackle Vince Wilfork slet av sin hälsena i förra matchen och kommer inte kunna spela mer den här säsongen. Ett gigantiskt avbräck för deras försvar. Frågan är hur det här kommer att yttra sig? Ser vi bakåt i historien har Patriots släppt till i snitt 4 yards/rush när Wilfork är på banan, och 5,2 när han inte är med. Kanske är det skönt för dem att börja tiden utan honom mot ett Bengals som inte är direkt effektiva utmed marken?

The Joe Horn Rule [video]

Det finns flera sätt att göra avtryck i historieböckerna. Du kan t.ex. slå rekord i flest passing yards som Drew Brees eller skriva feta kontrakt som Joe Flacco. Vidare finns det naturligtvis andra sköna sätt att gå till historien. T.ex. att få en regel uppkallad efter sig.

Joe Horn var WR för New Orleans Saints, Kansas City Chiefs samt Atlanta Falcons under åren 1996-2007. Karriären var på sin höjdpunkt under tidigt 2000-tal då han bl.a. lyckades att bli utvald till Pro Bowl fyra gånger. Vidare lyckades han också att ändra reglementet rörande hur du får fira en touchdown. Innan den här händelsen (som videon visar), var det inte tillåtet att ha någon rekvisita på sig, som senare kunde användas i ett TD-firande. Joe Horn var dock smartare än så. Han gömde en telefon vid målstolpen. Då hade han faktiskt aldrig rekvisitan på sig.

Regeln ändrades så att man numera inte får använda rekvisita överhuvudtaget.

NFC South: Lagens behov

Vi börjar närma oss slutet på vår genomgång av divisionerna. Turen har nu kommit till de södra, och vi börjar sm vanligt i NFC.

Carolina Panthers
Passing Offense: 16 Rushing Offense: 9 Passing defence: 13 Rushing defense 14

Can Newton-eran fortsatte inte rikligt med samma tempo under fjolåret, som under QBs första år. Visserligen blev det ett ytterligare streck segerkolumnen, men förhoppningarna är dock högre på unge herr Newton. Precis som t.ex. Indianapolis Colts, har det dock en bra grund i sin QB, men det är ändå en bit kvar i lagbygget. Framåt handlar mycket om Newton och hans WR Steve Smith. Bakom Smith har de dock tidigare gapat tomt. Nu har dock Domenik Hixon inhämtast från New York Giants, men säkerligen kommer Panthers bygga vidare på sina mottagare. På TE-sidan har de dock ganska bra täckning i och med Gerg Olsen som gjorde sin bästa säsong hittills förra året.

Utmed med marken är det dock lite trängre om utrymmet i och med att laget har en såpass mobil QB som Newton. Stewart och Williams heter killarna som fått se sin QB sno ca. 700 yards från deras statistik. Måste onekligen försätta dem i en lite udda, men intressant situation. Skulle inte bli helt förvånad om Panthers gör någon typ av förändring här. Williams är t.ex. 29 och bär en ganska stor lön.

Bakåt sett har två stycken sack-glada ((Åsyftar här att det gillar att slå ner QBs. Inget annat.)) herrar i Hardy och Johnson (båda DE). Tittar vi dock på pojkarna innanför dem eller gruppen av Linebackers kommer vi säkert få se lite nytilskott på den fronten. Fjolårets draft var annars en riktig lyckoträff då den fick in Luke Kuelchy (LB) som sedermera kom att bli Defensive Rookie of the year. Bra man att bygga ett försvar kring de kommande åren.

Likt många andra lag kommer säkerligen Panthers också vara nyfikna på vad det finns för cornerbacks att tillgå, och även safety för den delen. Panthers är väl i det stora hela ett lag som fortfarande har många hål att att fylla, men som har gjort det oerhört bra hittills de senaste åren. Val som Newton och Kuelchy tyder förhoppningsvis på att de har hyfsat bra kunskaper när de kommer till draften. Fortsätter det så i år har de möjligheten att rå på divisionens jättar i Saints och Falcons.

– – –

Tampa Bay Buccaneers
Passing Offense: 10 Rushing Offense: 15 Passing Defense: 32 (SIST!) Rushing Defense: 1

Buccaneers har precis som Panthers en QB som är lovande. Josh Freeman är visserligen lite äldre och kanske är det därför man börjar ställa lite högre krav på honom. Jag har svårt att se att han på något sätt riskerar förlora sin plats, men det har varit alldeles för mycket snack under offseason för att tro att Buccaneers är helt nöjda.

Vidare i offensiven ser det hyggligt ut. Utmed marken har de bra täckning i och med fjolårets rookie-RB Doug Martin som var ett riktigt fynd. Problemet ligger möjligtvis i bredden på mottagarkåren, framför allt vad det gäller Tight Ends. Dallas Clark var valet under fjolåret, men man har inte kontrakterat honom ännu för ytterligare ett år. Oavsett är Clark ganska gammal, och Buccaneers bör väl fundera på vem som skall ta över en dag.

Tittar vi på siffrorna ovan är dock inte offensiven deras största problem, utan i defensiven. Lagets var alltså sist i ligan gentemot passningsspel. Något som gjort att lagets secondary varit ett givet samtalsämne. Bl.a. har det talats om att Buccaneers skulle göra ett försök att sno åt sig Revis (CB) från Jets. Den situationen ser dock inte ut att vara lösbar. Åtminstone ger Jets skenet av att det inte kommer bli någon affär. Lagets secondary har dock fått sig en rejäl ansiktslyftning i och med att lagets införskaffade en ny safety i Dashon Goldson från 49ers.

Som vi rapporterat om här på Tenyards tidigare skulle det säkerligen vara önskvärt med en viss uppgradering när det kommer till DE och DT. Lagets hamnade t.ex långt ner i sacks-statistiken, och en gubbe som kan komplettera Michael Bennett (9 sacks) vore onekligen trevligt. Med ett sådant tillskot kanske man kunde ha fler lag än bara Oakland och Jacksonville bakom sig.

– – –

Atlanta Falcons
Passing Offense: 6 Rushing offense: 29 Passing Defense: 23 Rushing Defense: 21

När det gäller Falcons tänkte vi prata med ett fans om hur det ligger till med hans lag. August Köpberg är ett Falconsfan av stora mått. Hans utbrott/glädjefnatt på twitter efer en match är omacthbara av någon av oss andra svneska NFL fans. Men vad tycker då August om i kära Atlanta?

[quote_box]”De självklara needsen är en No2 CB, Asante (Samuel) funkar som första och Robert McClain var riktigt bra förra året så han bör hålla i sloten.” [/quote_box]

Att spelare som Michael Turner och John Abraham har lämnat ser han snarare som ett steg framåt, då ersättarna som kom in nu under FA är än bättre.
[quote_box]”Riktigt bra signing i så väl Umenyiora och Jackson. Jackson som kan tillföra ett springspel och Umenyiora skulle jag ta före en gammal Abraham.”[/quote_box]

Viss oro finns dock för de stora herrarna på andra sidan line of scrimmage.

[quote_box]Offensiva linjen kommer nog ha hål efter McClure och Clabos ((Todd McClure är numera pensionerad medan Clabos släpttes av klubben)). RG positionen var sådär förra året med Konz, men han ska nog flytta in till center och jag tror inte att vi har egen tillräcklig talang för att täcka RG och RT[/quote_box]

Självfallet adresserar även August det uppenbara i att Gonzales spelar en säsong till. Luckan efter honom måste fyllas på något sätt. I skrivandets stund rapporterar legendaren Peter King att Falcons har börjat försöka röra sig uppåt i draften. Dvs försöka byta till sig en position så att de kan få välja tidigare. Ett av de tänkbara mål som King misstänker är just behovet av en ny TE ((Vår vän Herr Köpberg tillägger att RG eller RT kan vara något som man eventuellt går upp för i draften. Eller rent av en DE för att ha en massiv passrush.)) Kanske kan man få en nu som kan vara med och ”se och lära” av en av tidens största Tight Ends.

– – –

New Orleans Saints
Passing Offense: 1 Rushing Offense: 25 Passing Defense: 31!!! Rushing Defence: 32!!!

Notera statistiken ovan. Saints försvar var i stort sett absolut sämst om vi utgår från endast det här underlaget. Vad hjälper det då om man framåt har en fantastisk QB? Drew Brees fick helt enkelt slita i motvind konstant. Vad gör man åt det här då? Inledningsvis har man införskaffat Rob Ryan från Dallas som defensiv koordinator. Ett inte helt självklart val. Ryan var tänkt att gära Cowboys försvar till ett monster. Så blev dock inte fallet, men för Saints skull får vi hoppas att killen har lite flax den här gången. Till råga på allt väljer Saints dessutom att byta från 4-3 till 3-4 i försvaret vilket gör att de är mycket som det skall ändras på.

Tittar vi på de främre pojkarna så finns det många behov. En nose tackle, defensive end, linebackers av olika slag. Egentligen är varenda position under luppen. Precis som Lars skrev om härom dagen är dock det största behovet kanske en pass-rusher. Vidare behövs säkerligen rejäla uppgraderingar i lagets secondary. Det troliga här är väl att laget kommer prioritera en cornerback.

Anfallet i Saints tror jag dock inte är några större problem. Visst skulle det kanske behövas någon mer för Brees att kasta till, men jag ser det inte som något jättebehov. Möjligen skulle den offensiva lagdelen kunna behöva en tackle till efter att Jerome Bushrod lämnade för Bears. Även om många har åsikter om huruvida det var bra eller inte att släppa honom, så återstår ändå det faktum att det nu saknas en gubbe på den positionen.

Saints draft är lite av en omöjlig upppgift. ”Bounty Gate” ledde till att antalet draft-picks är aningen begränsat och behoven är som sagt många. Det faktum att Sean Payton var avstängd under fjolårssäsongen gjorde säkert att laget underpresterade kraftigt. Även om behoven verkar vara många, finns det säkerligen några gubbar som kan ”skärpa till sig” nu när Payton är tillbaka i kontroll.