Draften, tävlingsbalans och nya stjärnor

Snart är det dags för ett av de största sportspektaklen inom den amerikanska idrotten. Draften till NFL. Vad är det för något och vad tjänar det egentligen för syfte?

Enkelt förklarat är draften en proffsigare variant på ”förste väljar-systemet” som ägde rum på skolgårdar när man var liten. Ett fåtal personer turas om att välja bland en hög med människor för att i slutändan bilda sig ett lag. De som valde på skolgården är här utbytta mot de 32 lagen i NFL, och resterande klasskamrater är utbytta mot collegestudenter som är redo att gå vidare i sin karriär. Precis som när man var liten är det meriterande att vald först, samtidigt som det är aningen pinsamt att bli vald sist.

Tävlingsbalans
Förutom att det är ett sätt att fylla på alla lag med nya rekryter så fyller draften en viktig funktion som NFL håller oerhört högt. Nämligen att bibehålla tävlingsbalansen. Det här begreppet är ett mått på hur jämn (eller ojämn) en liga är. Den bild NFL som vill leverera till sina fans/kunder är att alla lag kan vinna. Varje söndag är lika viktig och vi har mer eller mindre ingen aning om vilka som kommer lyfta pokalen förrän konfettin virvlar i luften efter Super Bowl. Tanken är att ett lag aldrig skall vara mer än en säsong från att vara mästare. Se bara på den resa 49ers gjorde i år, även om det inte räckte hela vägen.

För att bibehålla den här balansen har NFL upprättat 3 grundpelare som skall reglera detta: Lönetak(& golv), att dela intäkter samt draften. Det sistnämndas bidrag till balansen bygger på att lagen väljer spelare baserat på hur de slutade förra säsongen. I år är alltså Indianapolis först ut, medan mästarna New York Giants väljer sist i varje runda. Även om lagen har möjlighet att byta val mellan varandra ger det dock i grunden möjlighet att fördela talang till de lag där det behövs mest. Förhoppningsvis skall Indianapolis Colts således kunna prestera mycket den kommande säsongen. Lite Robin Hood-mentalitet helt enkelt.

Draften är en god idé men är visserligen ingen definitiv sanning, för hur vet vi egentligen vilka som blir stjärnor på äldre dagar? Peyton Manning (draften 1998) valdes exempelvis först i sin draft medan Tom Brady valdes som nummer 199 (2000). Lagen scoutar självklart alla spelare noga, men egentligen till ingen större nytta. Statsitik visar exempelvis att chansen att lagen hittar en stjärna efter massiv scouting är ca 52%. Dvs. snäppet bättre än att singla slant. På det hela taget är dock NFL en mycket jämn liga, så vad man man än må tycka om draften så fyller den ändå en funktion.

Draft – en idé för Europa?
Men om nu NFL, med sin jämnhet, är ett sådant föredöme. Varför tar vi inte efter i Europa med “våran” fotboll? För det första är fotbollen en mer öppen marknad än NFL. Amerikansk fotboll (på en högre nivå) spelas framför allt i USA, medan fotbollen är en världssport. Fotbollen har inte heller den naturliga påfyllningsmekaniken som collegen i USA erbjuder. Samtidigt tror jag inte heller fotbollens fans skulle tolerera att Leo Messi blir tvångskomenderad till Levante för att det vore bättre för jämnheten i ligan. Inom fotbollen rör det sig istället om andra parametrar som håller ligor jämna. Allsvenskan bibehåller t.ex. sin tävlingsbalans genom att man har en viss position i näringskedjan. Här fylls inte de dåliga lagen på med bra talang utan tvärtom. Mästarna blir dränerade på sin talang genom att dessa killar flyttar ut till proffsklubbar i Europa. Ligan hålls på så vis jämn, även om fansen går miste om talanger. och kvalitén knappast ökar. På det ekonomiska planet inför UEFA (Europeiska fotbollsförbundet), även dom, löpande regler för hur ekonomin skall skötas i en klubb. Framgång skall inte byggas på att ägaren är rik utan att klubben drivs på affärsmässigt sunda grunder. Alltför att spelet skall bli jämnt, rättvist och mer underhållande för oss fans.

Men om nu draften inte är den definitiva lösningen för idrotter världen över, varför används den? Varför släpper man inte bara ut de nya killarna på marknaden samtidigt som alla andra spelare förhandlar sina kontrakt? Svaret är egentligen ganska enkelt. Showen, dramtiken, spektaklet. Visst skulle college-killarna kunna shoppas likt free-agents men hur vet då vi fans vem av dem som är bäst? Alla lagen skulle ha fyllt på sina lag med en handfull spelare, och vi hade i vissa fall endast fått lära känna spelare som en enkel notis i en tidning. Istället har vi nu ett stort mediajippo där någon spelare t.ex. blir vald först. En stjärna kommer således födas den 26 april, sen är det upp till honom att leva upp till det. Om det nu t.ex. blir Andrew Luck som blir vald först så vet alla vi fans att han är bra. Även om vi inte sett han spela en minut i college. För så måste det vara. Han är en superstjärna. Han blev vald trots allt vald först. Eller? Vad tycker ni? Är draften den bästa lösningen för NFL?