Mike Ditka

I vår serie av småporträtt av, mer eller mindre, slumpmässigt valda kändisar har turen idag kommit till en man som visserligen inte lämnat rampljuset men vars person och bedrifter aktualiserats genom Rob Gronkowskis framfart i New England Patriots. Härom veckan passerade han nämligen Mike Ditka som den snabbaste TE till 20 TD.

Mike Ditka (f. 1939), eller coach Ditka, som han ofta tituleras är en legend inom amerikansk fotboll. Dessutom till den grad att detta porträtt nästan känns överflödigt. Bl.a. en av få som vunnit Super Bowl som spelare, ass.coach och coach.Även om vissa av oss mest känner honom som Chicago Bears f.d. tränare och karaktärsskådespelare i Will Ferrells epos ”Kickin n screaming”, var det ändå som spelare han slog igenom. Efter en mycket framgångsrik collegekarriär valdes han som nummer 5 i draften 1961 av Chicago Bears. Ditka tackade för förtroende och satte diekt sitt avtryck på hela sporten genom att visa att Tight Enden kan användas till en mer än att bara blocka. Med 58 mottagningar under sitt första år i serien var succén ett faktum och Ditka valdes till Rookie of the year. Han kom att spela för Bears under 5 år och var bl.a. delaktig i att de kröntes till mästare i NFL 1963. Efter tiden i Chicago bar det av till Philadelphia (två år) och sedermera Dallas Cowboys (4 år) där han bl.a vann Super Bowl 1972. 1988 belönades han för sina insatser på planen genom att bli invald i Hall of fame som förste Tight End någonsin.

Efter att han lade skorna på hyllan (1972) anställdes han direkt som assistent till Cowboys legendariske coach Tom Landry. Ditka spenderade hela sjuttiotalet i Dallas och var en del i en mycket framgångsrik period som kulminerade i och med segern i Super Bowl 1977.1982 anställdes Ditka som coach för Chicago Bears. Jämfört med Dallas var Bears sjutiotal långt ifrån lika fantastiskt och förluster var vanligare än vinster. Ditkas ankomst kom dock att bli en vändpunkt för Bears och åren med honom var synnerligen framgångsrika. I januari 1986 fick Ditka uppleva ännu en Super Bowl-seger, den här gången som (huvud) coach. Den här årgången av Bears anses av experter vara ett av de bästa lagen genom tiderna, även om valet slutligen oftast brukar hamna på Miami anno 1972. Dolphins gick detta år helt utan förluster, vilket är tämligen imponerande.En av nycklarna till lagets framgångar hade varit lagets solida defensiv. Ett område en viss Buddy Ryan (väl värd en egen artikel, för övrigt pappa till Rex och Rob)hade ansvarat för. 1986 lämnade han dock Bears för att ta över Philadelphia. Även om Bears fortsatt kom att vara ett bra lag, så blev det inte fler Super Bowl-vinster för Ditka och Bears. Resultaten blev successivt sämre och efter 1992 års säsong valde Bears att sparka Ditka. I slutet av 90-talet gjorde han dock sedermera comeback som coach för New Orleans Saints. Dock utan att något blev direkt lycklig över det. Ditka själv har beskrivit den tiden som sina tre värsta år någonsin, vilket sammanfattar det hela ganska bra.

Idag arbetar han istället mycket inom TV som expert i olika sammanhang. I sitt kära Chicago driver han också en restaurang som bl.a. är scen för ett lokalt radioprogram emellanåt. Som lite avslutande kuriosa kan det nämnas att han gästade programmet ifråga inför årets Londonmatch. Matcher i Europa är ingen direkt ny företeelse och därför frågade programledaren hur han (Ditka) upplevde de europeiska matcherna på sin tid. Svaret var enbart positiv och det allra trevligaste landet att spela ansåg Ditka vara Sverige. Ni med gott minne kanske minns att Ditkas Bears besökte Ullevi i Göteborg för en match mot Vikings 1988. För övrigt första NFL matchen i Europa någonsin. Skulle du framöver ha vägarna förbi Chicago framöver så sänds radioprogrammet ifråga varje torsdag från Ditkas restaurang. Kanske kan du då få byta några ord med av en av de största inom den amerikanska fotbollen. Glöm dock inte att det är brukligt att titulera honom ”coach Ditka”.