Super Bowl I återfunnen!

Återfunnen? Ja, bilderna från den allra första Super Bowl-finalen 1967 har varit borta i många år. Tack vare NFL Films kommer dock matchen visas i sin helhet igen nu på fredag. För första gången på över 50 år.

Finalen spelades mellan Green Bay Packers och Kansas City Chiefs den 15 januari 1967. På grund av att AFL och NFL precis påbörjat sitt sammangående sändes matchen på både NBC och CBS ((Bolagen hade normalt sett rättigheterna för vardera ligan.)). Den här faktorn borde, normalt sett, gjort att chansen att matchbilderna bevarades för eftervärlden var större. Men så blev ej fallet. Band försvann och band spelades över.

Nu har dock folket på NFL Films dammsugit arkivet & USA efter bilder på de 145 spel som matchen bestod av. Efter lite ”klipp och klistra” fick de tillslut ihop alla klippen till en enhetlig film. Kommentatorsspåret hämtades ifrån NBC radioarkiv och kommer bjuda på Jim Simpson och George Ratterman. Både bortgångna idag. Den sistnämnde avled tyvärr så sent som igår.

Vidare har de även lagt till ett ljudspår ifrån Packers legendariska coach Vince Lombardi.

Matchen kommer visas på fredagkväll med tillhörande analyser och intervjuer. Förhoppningsvis kommer den då även finnas tillgänglig på NFL Gamepass, och eventuellt mer ljusskygga områden av Internet under lördagen.

3 matcher att hålla ögonen på ikväll

Vecka 9 är igång. Vid en snabb titt på spelschemat finns det en del matcher som känns aningen ljumna. Personligen har jag dock bestämt mig för att hålla ögonen på tre matcher.

Packers @ Panthers
Josh-Norman-Set-To-Become-Houshold-Name-For-Carolina-PanthersDet är väl ingen sensation om jag utser den här matchen till kvällens absoluta höjdpunkt. NFCs två stora lag drabbar samman i en match som kan betyda oerhört mycket när det är dags att summera säsongen en dag.

När det stod klart att Kelvin Benjamin (WR) skulle missa säsongentrodde jag att det skulle bli svårt för Panthers att nå upp till tidigare års nivå. De har dock visat att det på intet sätt är beroende av
gubbe och är än så länge obesegrade. Det har visserligen inte alltid sett så snyggt ut, men en seger är alltid en seger.

Håll ett extra öga på Josh Norman. Cornerback i Panthers. Han har varit fantastiskt bra den här säsongen.

Packers kommer ifrån en förlust mot Broncos i förra omgången. Då presterade Rodgers bara 77 yards! Packers måste prestera bättre än så, även om motståndet var bäst möjliga.

Raiders @ Steelers
Divisionssegrar känns nog lite avlägset för dessa två lag, men wild-card-platserna är inte omöjliga. Tillsammans med Jets känns de ändå som de starkaste kandidaterna för dessa platser i AFC.

Steelers har en oerhört potent offensiv men fick ett enormt avbräck förra veckan när Le´Veon Bells säsong tog slut pga ett sargat knä. Dock skall det sägas att back-up RB Williams har ersatt Bell förr och då gjort det riktigt bra.

Oakland har sedan sin bye-week för två veckor sedan besegrat både Chargers och Jets, och ser starka ut. En seger idag skulle positionera dem perfekt inför slutspelet eftersom de då skulle ha ”trumf” på Steelers & Jets pga inbördes möten. Raiders är fullt av unga spännande spelare såsom Carr (QB), Cooper (WR) eller Mack (DE). Glöm dock inte bort de rutinerade såsom förre Super Bowl MVP Malcolm Smith eller ”gubben” Charles Woodson som uppenbarligen håller än.

Det kommer bli mycket intressant att se var de här två lagen står.

Broncos & Colts

Den här matchen kommer troligtvis inte bli jättespännande, men man kan aldrig veta i NFL. ”Any Given Sunday” heter det trots allt av en anledning. Av tidigare resultat att döma bör dock Broncos ta den här matchen tämligen enkelt.

Matchen kommer dock rendera mycket uppmärksamhet eftersom Peyton Manning återvänder hem till Indianapolis, och dessutom kan slå några riktigt viktiga rekord idag. Framför allt tänker jag då på rekordet för flest passing yards genom karriären. Lyckas Peyton Manning prestera 285 yards idag passerar han nämligen Brett Favres rekord, och övertar då rollen som ”passningsgladast” genom alla tider.

Vidare hörde jag en intressant tes på radio idag om matchen. En ”NFL-tyckare” menade att alla de känslor som finns kring matchen (Peytons hemkost) skulle kunna få stora effekter. Främst genom att Jim Irsays (Colts ägare) skulle påverkas av situation och helt enkelt kicka Chuck Pagano om Broncos vinner. Jag kan väl visserligen tycka att Pagano sitter rätt löst till redan innan matchen, men tanken är intressant. Kan det här blir droppen som får bägaren att rinna över?

Broncos ägde Packers

Måndagsmorgon betyder att klockan ställs på 5.00 och kaffet inmundigas tillsammans med Al & Cris. Den här gången bjöds de på en kraftfull markering från Peyton Manning och hans mannar. Packers hade egentligen inte en chans. Frågan är dock vad vi lärde oss?

Slutsiffrorna 29-10 säger visserligen en hel del, men jag undrar om inte Aaron Rodgers 77 passing yards säger desto mer. Broncos försvar ägde fullkomligen Packers stjärn-QB. Det har var visserligen inte något jätteförvånade eftersom Broncos försvar har visat sig vara en övermäktig uppgift för de flesta QBs än så länge.  Det skall dock sägas att Rodgers inte fick bita i gräset allt för ofta, men han hade onekligen en tuff afton. Konstant stress och alla måltavlor punktmarkerade.

Det som förvånade allra mest med den här matchen var Broncos offensiv som fyrade på alla cylindrar. Allt det som inte fungerat tidigare var plötsligt hur enkelt som helst. Manning kunde både springa bootlegs och kasta långt, och CJ Anderson lyckades t.o.m att springa framåt med en TD som följd.

Nu skall det dock sägas att Packers tidigt förlorade två cornerbacks (Shields & Rollins) vilket inte underlättade deras dag. Men det här var en sådan afton då det spelade en ringa betydelse. Det mesta gick helt enkelt Broncos väg.

Vad kan vi då lära av den här matchen? Det naturliga är självfallet att Broncos självförtroende fick sig ett litet uppsving. Dock behöver offensiven prestera på den här nivån vecka efter vecka för att det skall bli AFCs representant i februari. Som det ser ut nu tror jag att Broncos säsong avgörs den 29 november då New England kommer på besök. Vinnaren där har har stor chans att säkra konferensen och därmed hemmaplan genom slutspelet.

Green Bay åker dock hem med svansen mellan benen. Personligen tror jag att de mycket väl kan tacka Broncos för den här matchen efteråt. Nu fick man en liten påminnelse på vissa saker som bör rättas till inför slutspelet. Vinnare av konferensen tror jag dem blir ändå. Vägen till Super Bowl går (i NFC) troligtvis via Lambeau Field ändå.

 

 

 

 

 

Veckans fan: Jonathan och hans Packers

Alldeles för många kalas gjorde att uppdateringarna blev få förra veckan. Nu är vi dock tillbaka igen med ett nytt fan. Den här gången skall vi stifta bekantskap med Jonathan Torell som stöttar ett klassiskt pack.

Thorell1. Vilket är ditt lag?
Green Bay Packers

2. Hur kommer det sig att det blev just Green Bay Packers?
Mycket på grund av Clay Matthews. Sättet han spelade på, fina highlights och självklart hans berömda hår som var överallt.

3. Ditt bästa minne?
Det måste väl vara Super Bowl-vinsten 2011 även om jag tyvärr inte var så insatt på den tiden för att fatta hur stort det var. Kollat flera gånger i efterhand — mäktigt!

4. Nämn 3 viktiga fakta (spelare, ledare, händelser etc) som du tycker vi bör ha koll på.
– Mick McCarthy gör sitt 10e år som HC, är i toppen av ”snabbast till 100-wins” och har nyss släppt playcalling för att få mer tid all-round.
– Organisationens vilja och framgång med att drafta bra och behålla sina egna, väldigt få spelare ((Julius Peppers och James Jones…o säkert någon till. Red Anm)) på rostern som har varit i andra lag.
– Clay Matthews, blev flyttat från OLB till ILB förra säsongen och denna säsongen är han överallt och det är jävligt underhållande.

5. Vad skall vi hålla ögonen på framöver rörande ditt lag?
Först och främst är det intressant hur offense ska hitta nån typ av ersättare till Jordy Nelson (korsbandsskadad) vilket har saknats hittils. Även kul att kolla på våra rookie DBs Randall och Rollins som har sett bra ut. Sist men inte minst, Aaron Rodgers – bästa spelaren i NFL.

3 frågor inför kvällen

Egentligen är det väl dumt att begränsa sig en afton som denna. Första omgången är naturligtvis fylld av frågor. Jag har dock valt att fokusera på 3 saker som kommer få mitt intresse.

19.00 – Packers @ Bears
Hur hanterar Green Bay avsaknaden av Jordy Nelson? Många, inklusive undertecknad, har ((Kan tänka mig att många ändrade sitt val efter att Nelson gick sönder.)) dem som förhandsfavoriter och då är frågan den primära kring laget. Spelarna som de flesta kommer hålla ögonen på ikväll är således Devota Adams & Ty Montgomery. Kan någon av dem axla manteln? McCarthy lär väl visserligen se till att sprida ut ansvaret på fler individer. Hur det går ser vi på Viasat ikväll.

22.30 – Ravens @ Broncos
Som gammal inbiten Manningfantast har det smärtat mig att se Broncos QB under träningsmatcherna. Har åldern till slut tagit ut sin rätt? Passen har sett lösa och ”wobbliga” ut. Var det bara ett temporärt olycksfall i arbete eller är karln inte bättre? Kan det vara så illa att vi redan ikväll kan skriva av en av favoriterna till titeln?

02.30 Giant @ Cowboys
Ett av off-seasons svårast beslut måste ha legat på Cowboys ledning. Behålla, eller inte behålla, DeMarco Murray? En ytterst skadebenägen runningback som precis avklarat sin bästa säsong någonsin. Samtidigt var det så att Murrays arbete utfördes ihop med ligans kanske bästa offensiva linje. För oss lekmän blir det ett tydligt och intressant test. Vad är viktigast? Lagets running back eller den offensiva linjen? Cowboys ledning satsade på det sistnämnda. Hur det går ser vi i kvällens nattmatch.

Dags för semifinaler!

Dags för semifinaler i NFL. Vi börjar närma oss slutet helt enkelt.

Texten nedan återfanns i vårt nyhetsbrev som ges ut varje vecka. Formuläret för anmäla sig dit hittar du här.

– NFC –

Seattle Seahawks – Green Bay Packers
När man nu blickar bakåt känns NFLs 16 matcher ganska lång. Minns ni t.ex. säsongens första match? Den spelades i samma arena med precis samma lag. Då vann Seattle tämligen bekvämt med 36 – 16, efter att presterat på en nivå som fick oss att tro att Super Bowl spelades igår.

Av Packers insats minns vi främst att Eddie Lacy fick kliva av tidigt efter en hjärnskakning, samt att Rodgers vägrade kasta till Richard Shermans sida av banan. Om vi till helgen skall få en annan utgång än den i september bör nog de två parametrarna ändras på. En QB av Rodgers kaliber bör inte vara rädd för en cornerback (oavsett kaliber). Han skall kunna placera bollen tillräckligt väl ändå. Vad gäller Lacy så är hans roll oerhört viktig för att inte Packers skall bli alltför endimensionellt.

En av de stora snackisarna kring matchen kommer troligtvis vara Aaron Rodgers hälsa. En Rodgers med samma hälta som uppvisades i första halvleken kommer inte överleva länge i Seattle. En mobil ”frisk” Rodgers är således ett krav för att det skall bli match.

p.s. Noterbart i övrigt är att en stad i Washington (staten) förbjudit ost. Humor på hög nivå. (Packers fans kallas för ”Cheeseheads”)

– AFC –

New England Patriots – Indianapolis Colts
Precis som föregående lag har även dessa möts tidigare under säsongen. I vecka 11 spöade Patriots Colts med hela 42-20. Av det mötet minns vi framför allt att vi fick lära oss namnet på Jonas Gray (RB, Patriots). Killen sprang då för hela 201 yards och 4 TD, i en match där Tom Brady (för en gångs skull) verkade tämligen mänsklig. Uppvisningen i den matchen visade någonstans essänsen i Patriots och Bill Bellichicks storhet. Likt en kameleont ändrar det utseende för att bäst (eller sämst) passa motståndet. Inget annat lag kan uppvis så olika spelstilar och strategier från match till match.

Vad skall då Colts göra när de dessutom spelar på bortaplan? För det första har Colts försvar tagit rejäla kliv framåt sedan de möttes senast. Från divisionsrundan kan Colts säkerligen lära sig från Ravens ”framgångsrecept” (även om de inte räckte för dem). Springspelet rönte exempelvis stora framgångar. Ravens spelare nådde ofta långt upp i banan utan att de knappt blev nuddade. Nu är dock inte springspelet Colts adelsmärke, snarare tvärtom, men ändå. De måste ändå testa lite?

Vidare var Darelle Revis inte riktigt sig själv i matchen Ravens. Markeringsmissar och onödiga bestraffningar hör inte till vanligheterna i hans fall. Troligtvis var det här bara en dålig kväll för honom, men kanske finns det en svaghet här? Förvänta er en intressant match-up mellan honom och Colts WR T.Y Hilton.

Svårt att inte prata väder nu…

Första rundan av slutspelet är avklarad och det är svårt att inte ha Dallas möte med Detroit på näthinnan. Nu är det dock dags att blidka framåt. Eller bakåt. Välj du.

Dallas är alltså vidare i slutspelet och ställs emot Green Bay Packers som kommer ha ”fördel” av hemmaplan. Slutspelsmatcher i Wisconsin är alltid intressanta eftersom väderleken alltid blir en påtagliga faktor för alla de inblandade. Kylan är ofta påtaglig och underlaget brukar vara tämligen hårt att falla på. Raka motsatsen till de förutsättningar som rådde inne i AT&T Stadium i söndags ((Cowboys – Lions)). Då var snarare värmen en påtaglig faktor för spelarna, vilket bl.a. ledde till att vissa spelare uppvisade symptom för uttorkning.

Packers mot Cowboys på Lambeau Field ger oss även möjlighet att titta i backspegeln en aning. I 1967 års NFL Championship game ((Ja, NFL inte NFC. På den här tiden var Super Bowl bara barnet och den namngivning och organisation som vi har idag var ännu ej satt)) möttes lagen under synnerligen klassiska och kyliga förutsättningarna. Termometern visade -26 grader när Vince Lombardi och Tom Landry skickade ut sina mannar för match. Ett exempel på temperaturens inverkan var att visselpipan frös fast på domaren läpp vid första spelet. När han skulle få loss den uppstod blodvitor, vilket fick till följd att domaren meddelade att han skippade visselpipan för att istället ropa den gånger han ville få uppmärksamhet. Matchen slutade 21-17 till hemmalaget som gick vidare till finalen.

Helgens möte mellan Packers och Cowboys spelas klockan 19.05 på söndag.

Seahawks går på knock direkt

Så var det då igång igen. Vårt älskade NFL. Flygbilder över Seattle ackompanjerades av ”Black Hole Sun” och legendaren Al Michaels klassiska stämma. Kan det bli bättre? Inte om du är Seattle-fans.

Att säsongen alltid öppnas av mästarna är en trevlig tradition som alltid gör att det redan från första sekunden är toppfotboll som kablas ut över världen. I år var det således Seattle Seahawks som stod för spelplatsen, och Green Bay Packers var det lag som hade fått äran att dela rampljuset. Tyvärr för Packers del var det inte bara TV-sändnigen som var sig lik, utan även Seahawks. Harvin, Wilson, Lynch och Co. spelade som om vi inte hade haft något uppehåll alls. Som om Super Bowl spelades igår.

Allra roligast att se var Percy Harvin som har en härlig unik stil. Det är som om han föredrar att få passen bakom line of scrimmage varenda gång. För oss tittare, Seattle, men kanske framför allt för Percy Harvins egen del vore det oerhört kul om han nu äntligen kunde få vara skadefri och visa världen var han går för. Fjolåret förstördes till större delen av skador. Harvin ar dock tillbaka lagom till slutspelet och blev där en välkommen joker som direkt skapade bryderier för motståndarna.

För Packers del var det naturligtvis inte en lika glad afton. Även om rubrikerna kommer säga något annat idag, så höll de länge jämna steg med Seattle. Onödiga regelbrott och turnovers gjorde att uppförsbacken tillslut blev för brant för dem. Borta mot Seattle har man t.ex. inte råd med att springa in i kickern, och bjuda mästarna på fyra nya försök. Ett regelbrott som de genast omsatte i poäng.

Kvällens största motgång var dock inte resultatet i sig. Lagets right tackle Brian Beluga och RB Eddie Lacy (hjärnskakning i slutet av matchen) fick kliva av på grund av skador. Värst ställt är det troligtvis med Beluga, men även Lacy är ett lite orosmoln då detta var hans andra hjärnskakning på 18 månader. Packers lämnar Seattle med många frågetecken. Mästarna fortsätter dock sin, än så länge, bekymmerslösa eriksgata.

Matchen slutade 36-16

Vilket lag är bäst i draften?

Härom dagen var jag ofin nog att publicera en bild på twitter som berörde vilka som Oakland hade missat att ta i draften genom åren. Kanske inte helt snällt, men det väcker en fråga: Vilka är egentligen bäst på att drafta?

Ouch! Svårigheten med en sådan fråga är inte direkt underlaget, utan snarare att definiera vad en framgångsrik spelare är? Flera skribenter runt om på internet har försökt ge sig på det här, och någonstans hamnar de alla i ett resonemang om antal spelade matcher och Pro Bowls som mått. Personligen tycker jag det sistnämnda är ett alldeles för populistiskt ((Med tanke på hur dessa spelare väljs ut)) mått som inte nödvändigtvis bör användas i statistiska sammanhang. Matcher, och andra sidan, känns mer konkret. Frågan här är väl dock om man skall räkna med alla matcher som spelaren gör? Är det att anse som ett lyckat val i draften om du släpper spelaren, men att denne spelar kvar i ligan?

Att ge sig in den här frågan och försöka bringa någon klarhet är lite av ett självmordsuppdrag, men som vi alla vet finns det dem som prövar på det med. Bland dessa kan Brian Burke på Advanced NFL Stats nämnas. Materialet är ganska daterat, men det ger ändå en inblick i hur man kan räkna, och hur det sett ut historiskt. I just den här undersökningen sticker t.ex. Indianapolis ut vilket inte är helt förvånande, då Bill Polian (1997-2011, General manager, Team President) är ett högt aktat namn i NFL. Speciellt när vi börjar diskutera det här med draften.

Från signaturen @sveakla fick vi även ett länktips med lite nyare material. Tony Villiotti på Nation Football Post har även han försökt räkna. Noterbart här är att Colts hamnar bland de allra sämsta. Vinnaren här är istället Titans. Även Patrick Rishe på ansedda Forbes har försökt ge sig på det här. Hos honom hamnar Packers i topp.

Att avgöra vilket lag som är bäst är naturligtvis tämligen omöjligt, men vid en snabb genomgång av materialet i den här artikeln kan det finnas fog för att tro att Packers är oerhört duktiga i draften. Alla tre skribenterna har nämligen med dem högt på just sina listor. Oavsett hur man räknar. Brian Burke väcker även i sin genomgång frågan om hur slumpen spelar in. Dvs tanken att alla kanske är lika bra på det här spelet? Många undersökningar, där det pratas om framgång, kring draften hamnar nämligen ofta kring 50% vilket innebär att lagen lika gärna kunde lotta ut spelarna.

Vad tycker du? Vilka är bäst? Hur skall man definiera framgång i draften? Eller är det så illa att allt bara är ett maskerat lotteri? Gör gärna din röst hörd i kommentarsfältet nedan.

Green Bay Packers draft 2014

Packers tog sig till slutspel förra året trots en viss frånvaro av lagets suveräne QB. Nu hade man inte bara Rodgers skadad under året och med en relativt tunn trupp som står och faller lite väl mycket med sin QB var det strongt att ens vara med i snacket och än mer att ta sig till slutspelet.

Oftast tar Green Bay med stolthet det lugnt på marknaden och satsar åter på att bygga laget genom draften, nobelt och fint med kan ibland gå till en viss överdrift tycker jag. Laget hade mått bra av att ta in ett par spelare från marknaden och det känns väl som man i varje fall har kollat på marknaden en del i år då man signat Bears före detta DE Julius Peppers och med DT Raji kvar så känns inte linjen lika mycket panik som för ett par veckor sen, nu misstänker jag att Peppers kommer att spela OLB i lagets 4-3 försvar, men, men. Hur som, man väljer som nummer 21 och man har helt klart en hel del hål att fylla.

Laget hade stora problem i det defensiva förra året och jag tycker det är där man ska bygga upp först. Safety-positionen var bedrövlig förra året och man behöver stärka upp med både en strong och en free safety. Brad Jones och ständigt underskattade A.J. Hawk är ett bra ILB-par men bakom dem är det väldigt tunt, behöver helt klart djup här. I offensiven tycker jag det ser betydligt bättre ut, surt att man tappade centern Dietrich-Smith till Bucs som både var ung och riktigt bra, så en ny center in är ett måste. Finley är borta vilket gör att man måste finna en ny TE och känns som att draften har ett par som kan passa Packers spel. Kan möjligtvis tänka mig lite djup bland lagets receiver och gärna en stadig back up QB då det var lite väl mycket svängdörr där förra året. Skulle man sen få in en OT till så skulle det vara bra för djup på en viktig position med tanke på att man gärna inte förlorar sin QB i åtta matcher igen på grund av en skakig linje. Då man har bra med picks kan jag också se att man stärker upp djupet i sin d-line.

Behov: FS, SS, ILB, C, TE, WR, QB, D-line

1. FS Calvin Pryor (Louisville) eller HaHa Clinton-Dix (Alabama)
Trots att Pryor är min favorit på positionen så tror jag att Clinton-Dix kommer att göra mer nytta i NFL från dag ett än vad Pryor kommer att göra. Så Dix om hans finns kvar, vilket väl är tveksamt, oerhört säkert val och man vet vad man får. Finns inte Dix kvar så kör med Pryor, underbar utveckling på honom.

2. TE Austin Seferian-Jenkins (Washington)
Kanske den TE i draften med mest potential och vågar Packers chansa en aning här så har man en stor TE som är en perfekt måltavla för Rodgers. Spelade ok för Huskies förra året men fick liksom inte ut allt och kändes nästan lite ointresserad ibland. Förvånansvärt bra händer för sin storlek och springer sina rutter utmärkt. Behöver dock bli starkare och har haft problem med skador.

3. C Travis Swanson (Arkansas) eller Weston Richburg (Colorado State)
Min favoritcenter i draften, Swanson, har jag hyllat tidigare så jag behöver väl inte göra det igen. Känns bara rätt och är redo dag 1. Är han tagen så ska man satsa på Richburg, känns märkligt om båda dessa samt Martin skulle vara tagna i mitten av tredje.

3. DE Jackson Jeffcoat (Texas)
Packers måste bli snabbare på den defensiva linjen redan i år, Peppers har inte den farten han en gång hade helt enkelt. Jeffcoat har bra storlek och är jäkligt explosiv och ibland ser det ut som han flyger igenom linjen, även snabba fötter i sidled. Texas försvar var ingen vacker syn förra året men Jeffcoat var i stort sett dominant i varje match. Trots sin storlek känns han dock ibland lite klen och får förlita sig lite för mycket på sin fart.

4. ILB Christian Jones (Florida State)
Ytterligare en av alla dessa Seminoles försvararna som spelade så bra förra året. Jones blev bara bättre och bättre och är en LB som kanske är som bäst när han får falla i markeringen man mot man. Riktigt bra fötter gör att han hänger med TE’s och slotreceivers snyggt. Behöver kanske utveckla sin blick för spelet en aning och slänga in lite mer tacklingar.

5. OT Seantrel Henderson (Miami)

Påminner väldigt om förra årets pick i första D.J. Fluker som gjorde ett fint först år. Bra fötter trots sin storlek och är som bäst i springspelet när det ofta ser ut som han överraskar försvararna med sina långa armar. Även bra i spelet mot pass rushern. Hans storlek är också hans problem, kan bli lite framtung och har lite problem med balansen.

5. WR Brandon Coleman (Rutgers)
Ganska bra läge att rotera in store Coleman i Packers receivergrupp i lugn och ro. Stor, och nästan ett huvud längre än de flesta försvararna gör att han enkelt plockar ner höga bollar. Ett bra val för Rodgers att lägga bollen på om fickan spricker tidigt. Hyfsat bra fart för att vara så snabb, men har en del problem med sina routs och saknar en del tuffhet trots hans storlek.

6. QB Connor Shaw (South Carolina) eller QB Tom Savage (PITT)
En stryktålig QB som gjort vad som har begärts av honom hos Gamecocks. Kommer inte att gnälla över en back-up roll i NFL på bra många år. Kanske inte riktigt passar in i Packers passglada offensiv än. Savage är ett annat alternativ, jobbat bra i det tysta hos PITT efter lite kringflygande i college. Svårt att få en helhets bild hos Savage, men kan tänkas funka i Packers system.

7. SS Hakeem Smith (Louisville)
Inför säsongen 2013 var det Smith som var ett av affischnamnen i Louisville försvar. Ganska snabbt sprang hans safetykollega Pryor om honom med raketfart och inte för att Smith gjorde en dålig säsong men han levde inte riktigt upp till förväntningarna, framförallt efter hans grymma förstaår 2010. Men hade varit fräckt om Packers tog in Louisville-paret med första och sista valet.