Chargers – Tenyards.se

San Diego Chargers draft 2014

När ingen trodde på Chargers så gjorde man det, äntligen fick man spela slutspel i San Diego. Pittsburgh fans håller säkert inte med mig men jag tycker man var väl värda det, trots att sättet man tog sig dit var minst sagt tvivelaktigt och mot ett lag som mönstrade sitt b-lag. Men man slog Bengals i första slutspelsmatchen vilket verkligen visade att det inte bara var på nåder man hade tagit sig dit. Nu får man ladda om och bygga vidare och kanske blir det som vanligt i San Diego nu, man tror man har alla chanser i världen så slutar man 7-9.

Man väljer som nummer 25 och det känns väl som det är försvaret som behövs se över först. Det första jag ser är en mager corner-uppsättning och trots att man förnyat med Marshall så måste minst en corner som kan starta in. Sen kollar jag lite till och upptäcker att det finns stora hål lite överallt i försvaret. En trygg och stadig NT hade verkligen behövts både som back up och starter. Efter att man tappat Phillips behöver man också få in en OLB som kan starta dag 1, Ingram utvecklas långsamt och Freeney vågar man ju inte lita på. Butler och Te’o känns som ett bra par ILB-positionerna men man skulle även behöva ha in en till bakom dem som kan roteras in. Även framåt finns det hål att fylla, offensiva linjen känns väldigt tunn och både en OG och en OT borde ses som ett alternativ då det inte får bli som när Dunlop skadade sig förra året. Keenan Allen var ett fynd förra året men känns som att man skulle behöva få in lite mer konkurens här då Royal, Floyd och Brown känns ok men inte mer. Man har fått in David Johnson som TE för att lasta av Gates som rör sig osmidigare än en oljetanker, trots Johnson hade kanske en TE inte varit en dum idé.

Behov: CB, NT, OLB, ILB, OG, OT, TE, WR

1. DT Louis Nix (Notre Dame)
Jag tror Nix kan falla ner till Chargers och då hade det varit idiotiskt om Chargers inte plockade honom. Här har man den tryggheten och ankaret in sin 3 front som man letat efter. Anledningen till att han kan vara kvar här är att han inte direkt sitter inne på några pass rush skills, men det känns som man kan ha överseende för det då han gör allt det andra som behövs med bravur. Skulle dock inte bli förvånad om man går efter en skills spelare som CB eller WR här.

2. CB Marcus Roberson (Florida)
Var inte det hetaste corner-alternativet för Gators innan förra säsongen men han spelade upp sig väldigt och bjöd på den tryggheten och säkerheten som Florida inte gjorde 2013. Bra längd och bra rörelse och håller sig kall. Går sällan bort eller ner sig och höll förra året än väldigt hög lägsta nivå. Han kan dock ibland vara på lite väl mycket på sin receiver innan bollen kommer vilket ledde till en hel del flaggor. Ett säkert val och känns som en spelare som kommer bli en solid starter men inte den där superstjärnan.

3. DE Jackson Jeffcoat (Texas) eller OLB Jordan Zumwelt (UCLA)
Är som sagt tidigare, väldigt svag för Jeffcoat som trots Texas svajiga försvar spelat väldigt stabilt. Återhämtade sig fint från sin skada 2012 och är precis den typen av pass-rusher som Bolts skulle behöva. Bra storlek och ger sig aldrig från fighten med den offensiva linjen. Bra tacklingsteknik och är överraskande bra även bakom LOS. Behöver bli starkare då han har problem mot större motståndare, är han redan tagen så skulle Zumwelt passa in på vad man söker, väldigt snabb och explosiv pass-rusher som förra året satta skräck i QB’s tillsammans med Barr. Behöver bli mycket starkare och saknar smidigheten att snabbt ändra riktning om han missar vad han läser.

4. WR Devin Street (PITT) eller WR Kevin Noorwood (Alabama)
Street bjöd på en riktigt fin säsong för PITT förra året, smidig i sina rörelser för att skapa separation och även tuff före och efter catch. Riktigt bra händer och du ser ytterst sällan att han tappar en boll. Saknar dock farten som är viktig för en spelare som Street, som mer ska vara det långa hotet och inte inne i slottet. Noorwood är det trygga tråkiga alternativet, gör precis allt rätt, fångar det som kastas till honom, springer sina rutter rätt etc etc. Är dock inte elit i nått men kan bli en stadig nummer två receiver i framtiden och det är lite chans att han kommer underprestera. Behöver dock bli betydligt starkare.

5. TE Marcel Jensen (Fresno State)
Måste köra med någon annan än Gates på plan, gärna redan I år men framförallt nästa år. Jensen har fått mycket gratis då han spelat med QB Carr i Bulldogs. Då WR Adams ofta var dubbelmarkerad fick Jansen röra sig fritt. Stor TE som framförallt är riktigt vass i blockeringsspelet vilket Rivers behöver. Bra händer men saknar snabbheten för att bli ett stadigt offensivt hot.

6. OG Russell Bodine (North Carolina)
Tyckte Bodine såg riktigt bra ut under combine och gjorde även en bra säsong för Tar Heels. Stor och stark guard som har ett förvånansvärt snabbt första steg, framförallt i springspelet. Riktigt vass när han kommer upp på andra nivån mot LB’s. Har ett par extra kilos som måste bort och behöver även få upp flåset. Möter han en stor NT så kan han trots sin stryka bli snabbt bakåt knuffad in in QBens knä.

7. FS Avery Patterson (Oregon)
Kanske lite väl liten för att spela i NFL och säkerligen därför många tror att Patterson inte kommer att bli draftad. Tycker han var Ducks bästa DB förra året och man borde verkligen bortse från hans storlek då han läser spelet fantastiskt bra och är väldigt mogen i sitt spel, framförallt i avvägningen när han ska attackera med en tackling eller när han ska ligga kvar djupt. Men som sagt, väldigt liten, 176 cms, 86 kgs.

The curse of Doug Flutie

Houston Texans insats mot Rams väckte en massa frågor på Twitter igår. Vad är det som händer? Vems fel är det? Schaub, försvaret, coachen eller kanske domaren? Fansen i Huston kanske dock skall börja fundera i andra banor. Kan det röra sig om en förbannelse?

[quote_left] ”Inch for inch, Flutie in his prime was the best QB of his generation.” John Madden[/quote_left]Doug Flutie ((Flutie var även mannen som gav namn till ett av de mer kända college-spelen ”Hail Flutie”.)) var en amerikansk QB som var väldigt duktig, men som egentligen aldrig uppskattades till fullo på hemmaplan. I den canadensiska ligan CFL anses han dock vara den kanske allra störste QB som någonsin spelat där. Anledningen till att många underskattade Flutie var säkerligen hans längd. Prova att googla hans namn en gång och alla historier om honom kommer just nämna hans längd väldigt tidigt. ((Precis som jag gör nu)). Doug Flutie är nämligen bara 1,78 lång, vilket inte är mycket i dessa sammanhang. Flutie visade dock om och om igen att det här var inget problem. Andra ”kortväxta” QBs som t.ex. Drew Brees pratar gärna om Flutie som en förebild/idol i deras egna karriärer.

”The curse of Doug Flutie” är dock, på sätt och vis lite felaktigt namngiven, då den egentligen handlar om Wade Phillips. En av de mer erfarna coacherna i ligan idag med ett förflutet i Bills, Chargers Cowboys och nu Houston Texans. Förbannelsen startade under säsongen 1999 då Douf Flutie ledde Bills till slutspelet på ett helt fantastiskt sätt. När det var dags för slutspel valde dock Bills ledning och Phillips att bänka Flutie till förmån för Rob Johnson som laget ”egentligen” ville ha som startande QB. Problemet var bara det att han, för det mesta, var sämre än Flutie.

Matchen mot Titans i slutspelet såg först ut att gå Bills väg, men på grund av ett av historiens mest absurda spel vände Titans matchen i slutsekunderna. Händelsen gavs sedan namnet ”The Music City Miracle”, och rankas idag som en av de mest spektakulära spelen genom alla tider. Kul händelse om du håller på Titans. Inte fullt lika kul om du heter Wade Phillips och var den som bytte QB lagom till slutspelets början. Ett beslut som även det hamnat på topplistorna. Tyvärr inte i några positiva sammanhang, utan som ett av de största misstagen av en coach någonsin. Det här var då starten på ”the Doug Flutie curse”. Alla som förknippades med Wade Phillips och till viss del även Flutie, var från den här dagen dömda till evigt mörker och otur. Du som kan din historia inser säkerligen att det går att skjuta hål på den här historien. Texans säsonger de senaste åren går knappast att beskriva som ”evigt mörker”, men de som tror på förbannelsen kommer t.ex. snabbt dra upp Brian Cushings skada härom året. Slump? Eller förbannelse? Finns säkerligen Dallas och San Diego-fans som är beredda att hålla med.

Doug Flutie själv tror dock inte på historien utan hoppas mest på att Phillips, eller något av de nämnda lagen, får lite framgång i slutspelet så att förbannelsen kan ”hävas”. Flutie, som har ett väldigt folkligt ((Han har t.o.m. en egen flingsort)) tilltal, jobbar idag inom media och syns ofta som expert i TV. Även om han tar det hela med en klackspark, så finns det onekligen något skumt med Wade Phillips. Mannen är onekligen väldigt duktig, men någonting sätter alltid käppar i hjulet. Kan det vara en förba……nej….det är nog bara slumpen. Eller?

AFC West: Lagens behov

Vi fortsätter med att se över läget i de olika lagen. Idag fokuserar vi på AFC West. Divisionen där vi hittar två av fjolårets bottengäng, samt en tänkbar Super Bowl-kandidat.

Oakland Raiders
Passing Offense: 8 Running Offense: 28 Passing defence: 20 Rushing defence: 18

Fjolåret bjöd endast på 4 vinster vilket innebär att det troligtvis finns ganska många frågor som behöver adresseras. Tyvärr med ett pressat löneläge är det inte alldeles enkelt. Lagets QB Carson Palmer är nödvändigtvis inte ett problem, men hans vara eller inte vara diskuteras ändå lite här och där i media. Framför allt är det hans ålder och höga lön som vållat lite huvudbry. Troligtvis kommer Raiders försöka revidera hans kontrakt en aning. Skulle han inte gilla det är chansen ganska stor att de släpper honom till förmån för någon ny adept från årets drift. Ryktena säger att Raiders i så fall funderar på att plocka in West Virginias Geno Smith.

Tittar man vidare på offensiven i Raiders finns det ett orosmolm kring RB-stjärnan Darren McFadden som visserligen är en god RB, men som alltför ofta är skadad. Under karriären i Raiders har han endast spelat 57 av 80 matcher. Ett fullgott alternativ till honom finns eventuellt på ”inköpslistan” inför draften för Raiders ledning. Belackare i media menar visserligen även att den offensiva linjen kan behöva förbättringar för att underlätta mer för RB-kåren att utföra sitt uppdrag. Att skydda Palmer gör det dock ganska bra, då han ändå fått arbeta upprätt större delen av tiden.

Om vi går vidare till försvarssidan finns det väl ett önskemål om uppgraderingar bland flera poster. Lagets cornerbacks verkar t.ex. ganska skadedrabbade och behöver uppgraderas. Likaså behövs den någon i den defensiva linjen för att stärka upp. Veteranen Richard Seymour har gjort sitt och kanske siktar Raiders på den högt aktade Björn Werner i draften? När vi ändå är inne på ämnet ”Björnar” så verkar Raiders vara lite nyfikna på Brian Urlacher som Chicago valde att gå skilda vägar med. Till rätt pris kan säkert Urlacher bidra med lite erfarenhet som MLB. Just den defensiva linjen och linebackers har varit ett stort fokus under inledningen av free agency, då man bättrat på den här biten rejält, åtminstone kvantitativt.

– – –

Kansas City Chiefs
Passing Offense: 32 Rushing Offense: 5 Passing Defense: 12 Rushing Defence: 27

Kansas City Chiefs lyckades med konsstycket att bli allra sist förra året. En bedrift som egentligen enbart är positiv i draft-sammanhang, eftersom man då får välja först. Inledningsvis är kanske lagets nye coach den största värvningen. Andy Reid, som fick kicken från Eagles efter ha misslyckats med att få ihop delarna där, plockades in och satte genast igång med att skapa ett nytt lag. Även om resultaten i Eagles var skrala är Reid en tränare som bör kunna bidra med mycket i Kansas.

Första tunga värvningen var Alex Smith från 49ers som förhoppningsvis skall kunna bli en ledande figur för dem. Gamle QB Cassels skeppades iväg till Vikings för att lära unge Ponder att kasta boll. Värvningen av Smith kanske inte låter som de häftigaste ett lag kan göra, vilket det inte heller är, men för ett lag som var absolut sämst på att passa bollen kan det vara ett välkommet tillskott. Trots hans fel och brister kan han säkert bidra med ytterligare något streck i segerkolumnen den här säsongen.

Vidare plockades nya cornerbacks in i form av Dunta Robinson och Sean Smith, samtidigt som man var noga med att säkra upp kontrakten med betydelsefulla spelare såsom t.ex WR-stjärnan Dwayne Bowe. Många skribenter har varit imponerade av Kansas framfart under säsongens första veckor. Samtidigt är det ganska påtagligt att rubriksättarna tenderar att överdriva många situationer. Varje trade under free Agency blir lätt ”extremt bra” i deras ögon. För Kansas del har en lång väg tillbaka bara börjat. Det kommer dock bli oerhört intressant att se vad de kommer ta sig an framöver.

– – –

San Diego Chargers
Passing Offence: 24 Rushing offence: 27 Passing Defence: 18 Rushing Defence: 6

Ett lag som har Philip Rivers som QB och Ryan Matthews som RB bör kanske inte återfinnas så långt ner i statistiken som 24:a och 27:a (för resp. kategori). Chargers är med det här ett typexempel på att en kedja inte är starkare än dess svagaste länk. I fallet med Rivers så gäller det t.ex. att han får möjlilghten att arbeta i ett någorlunda upprätt tillstånd. Rivers fick dock bita i gräset 49 gånger, vilket ger honom en andra plats på listan över mest nedslagna QBs förra säsongen. Den offensiva linjen har således ett visst problem i Chargers som behöver tas itu med. I övrigt har Chargers ganska god kår av mottagre, med den gamle Antonio Gates i spetsen. Självfallet går det att förbättra, men det är troligtvis inte det första som ledningen tar itu med under off-season.

I fallet med Ryan Matthews är det kanske synd att enbart lasta allt på den offensiva linjen. Karlen måste ju trots allt komma till spel. Visserligen lyckas han ofta skrapa ihop en 10-12 matcher per säsong, men det känns som de alltid är med nöd och näppe killen överlever i ligan. Frågan rörande en bra backup har det dock redan tagit tag i då de plockat in Patriots ”allt-i-allo” RB Danny Woodhead som säkerligen kommer vara ett bra och flexibelt komplement till Matthews.

Defensivt valde Chargers att under fjolårets off-season satsa hårt på den defensiva linjen och på brutala pass rushers. Även om det blivit en bättring på den fronten så finns det egentligen ingen riktig stjärna i laget. Någonstans har man försökt att hitta någon som skall axla Shawn Merrimans fallna mantel. Helst då utat att behöva pumpa sig full av stereoider.

– – –

Denver Broncos
Passing Offence: 5 Rushing Offence: 16 Passing Defence: 3 Runninng Defence: 3

I takt med Denver, de senaste åren, har blivit en tillflyktsort för relgiösa eller nackskadade QBs, har också mediaintresset för laget ökat. Fjolårets lag, som anfördes utan av den gamle Peyton Manning, såg länge ut som ett mästarlag till Ravens visade vad var skåpet skulle stå. I den matchen belystes även väl var Broncos svagheter fanns. Allra mest uppenbart i den matchen var Champ Baileys tillkortakommande mot Torrey Smith. Bailey må vara en legend, men snabb är han inte längre. Att Broncos skulle plocka in en ny cornerback var väl således inte helt oväntant. Valet föll på Domenique Rodgers-Cromartie ((Kusin med den på alla vis potente CB i Jets. 2 Pro Bowl, 12 barn!!!)) som skall försöka få fart på sin karriär igen efter en sämre tid i Eagles. Vidare skulle det inte förvåna mig om Broncos även slänger ett öga på Safety-posititinen.

Vidare går det väl inte undgå att Broncos plockat in Wes Welker. Med honom i laget har de en smått fantastisk line-up av mottagare, som ser oerhört spännande ut. När vi ändå pratar om saker som är svåra att undvika så kan det nämnas att Broncos och Dumervil verkar ha sjabblat bort sin rleation totalt efter att Dumervils agent (numera f.d.) misslyckats med att faxa alla papper i tid. Handlingen ledde till att Broncos blev tvugna att släppa Dumervil. Tänkbara ersättare är t.ex. Dwight Freeney som är gammal kompis till Manning från Colts, eller varför inte Falcons gamle John Abrahams.

Slutligen bör laget se över sina runningbacks. Om Manning skall kunna ta sin het efterlängatde andra ring så bör han ha en vettig RB vid sin sida. Hur bra han än må vara kan han inte kasta jämt. Broncos attack utmed marken rankades som nummer 16 förra året, vilket i sig är ganska bra för ett ”Manning-lag” (dvs passningstungt). Däremot skulle jag önska någon mer färgstark figur bland deras runningsbacks. MacGahee och Moreno känns sådär.

49ers – Senast det begav sig…[video]

Eftersom Baltimore, i och med att Ray Lewis gör sin sista match, har fått sin beskärda del av uppmärksamhet tänkte jag lägga lite fokus på motståndarens historia. Enklast att göra det här är genom en liten ”trip down memory lane”.

Även om 49ers de senaste åren inte direkt överöst sina fans med framgångar, har de ändå en historia som är full av sådana. Framför allt tänker jag då på eran som startade med ”The catch”, och vars stora omslagspojke var Joe Montana. Kanske den största QBn genom alla tider. Hans monumentala status i 49ers gör att många andra duktiga spelare genom tiderna lätt faller i glömska. T.ex. var hans ersättare Steve Young ”fullt duglig” ((T.o.m. såpass duglig att han blev invald i Hall o fame han med)) han med. Senast 49ers vann Super Bowl var det just med honom som QB. Året var 1995 och Young stod för 6 TD-pass. 3 av dem till Jerry Rice.

Matchen mellan 49ers och Chargers spelades 29 januari 1995 på Joe Robbie Stadium i Florida. Efter Montanas nätta uppvisning slutade siffrorna 49-26.

http://www.youtube.com/watch?v=5j2lUeeeOPM

Patriots & Chargers: fuskare eller bara finurliga?

När resterande sportvärlden skriver om cyklister som gråter efter sina dopingbrott är det egentligen lite synd att dra paralleller till NFL. Även om det inte handlat om doping, har ändå en likande fråga väckts på flera håll under veckan som gått: Vart går egentligen gränsen mellan att utnyttja systemet till fullo och fusk?

Första fallet som vållat lite uppståndelse är Patriots utveckling av ”no-huddle offense” ((Tanken att hålla ett högt tempo i sina anfall genom att inte återsamlas grupp efter varje spel, utan bara ”köra på”. Fördelen är att motståndarna har mindre tid för byten och att gruppera sig.)) I matchen mot Broncos härom veckan lyckades det genom sitt höga tempo hålla Broncos bäste defensive spelare Von Milller utanför planen på 1/3 av spelen. Så fort han byttes ut, lät Patriots inte honom bytas in igen. Broncos hann helt enkelt inte innan Patriots ”snappade” bollen igen mellan spelen. Resultat var 171 yards när Miller var på sidlinjen.

Veckan efter mötte Patriots Jets som naturligtvis var förberedda, åtminstone muntligen. För är det några som gillar att anmäla Patriots så är det just Jets. Bl.a. åberopade man regelboken på så vis att försvaret har rätt att göra ett byte om anfallande lag gör ett. Problemet är bara det att Patriots är såpass snabba att man som motståndare inte hinner med. Jets LB Calvn Pace gick så långt att han kallade Patriots sätt att spela för ”borderline illegal”. Jets informerade även innan matchen att domarna kunde räkna med att Rex Ryan (coach) skulle ”ligga på dem”, och påminna om det här konstant. Vilket han säkerligen gjorde. Så fort slutsignalen ljöd i söndags, verkar dock ämnet glömts bort, och även ilskna spelare såsom ovan nämnda Pace kan kanske njuta av Patriots snabba spel framöver.

Ett annat gäng som hamnat under luppen är San Diego Chargers som är under utredning efter att Broncos bett NFL titta närmare på det handdukar som Chargers spelare använder sig av. Misstankarna här bygger på att dessa mystiska handdukar innehåller något klister som skall ge spelarna ett ”extra bra” grepp. Precis som handbollsspelare har. Om det här skulle vara sant så skulle det kunna vara förklaringen till varför Chargers leder ligan i minst antal tappade bollar.

Sanningen här ligger säkerligen någonstans mitt emellan. Chargers coach Norv Turner hävdar om att undersökningen mot dem berör en viss typ av handduk och ingen substans såsom klister. Fox Sport meddelar dock att de skall ha varit en incident på planen i Broncosmatchen där en av Chargers materialförvaltare hade varit på planen och fått en av domarnas ögon på sig. Domaren tyckte att något var skumt och bad att få titta på handduken. Materialaren vägrade då att lämna ifrån sig den, vilket slutade i ett visst tumult. Allt är i nuläget bara ”hörsägen” men Chargers skall nog inte vara alltför säkra att det här går helt obemärkt förbi hos NFL. Att som vissa amerikanska journalister måla upp det som en skandal av gigantiska mått är dock lite att ta i skulle jag tro. Den som lever får se helt enkelt

3 matcher att hålla ögonen på

Packers @ Texans: Stormatch i Houston. Gästerna Green Bay riskerar att lämna staden som sista laget i sin division (om Lions vinner) vid en förlust. Förra veckan tappade de en stor ledning i Indianapolis. Även om det var en speciell kväll för Colts då, borde de tagit hem segern. Således dags för Rodgers att börja vinna snart. För Houston gäller det att fortsätta på den inslagna vägen. Laget har sett jättefint ut, men det hänger ett stort frågetecken över försvaret. Hur kommer det agera utan deras naturlige ledare Brian Cushing ((Brian Cushings skadades i förra omgången mot Jets))?

Broncos @ Chargers: Titelmatch i AFC West. Mannings Broncos är ett spännande projekt som löpande blir bättre. För att bli ett riktigt hot krävs naturligtvis att laget tar sig till slutspelet. Största hindret på vägen är just det San Diego som de ställs emot på måndag kväll/natt. Chargers leds som vanligt av Philip Rivers som även han är en högt aktad QB. Av någon outgrundlig anledning hamnar de dock alltid utanför löpsedlarna. Kanske har de dock kunnat dra nytta av att Broncos fått lite mediatid det senaste året, och gjort divisionen mer attraktiv för media. Vinnaren här tar kommandot över divisionen. Oerhört viktig match för båda parter.

Giants @ 49ers: Repris på förra årets NFC Championship match, och omgångens tyngsta möte. 49ers hade egentligen matchen senast men på grund av lite såpiga händer och tappade bollar, så vände lyckan och Eli Mannings Giants kunde ta sig till final. Räkna med att 49ers är taggade till tusen idag. Den här gången har de nog dessutom lärt sig att det kan vara dumt att tappa bollen på egen planhalva under en förlängning. Fråga bara Kyle Williams.

3 saker att hålla ögonen på ikväll

Efter förra helgens spännande matcher är det egentligen ganska svårt att välja ut endast tre saker. Jag har dock försökt plocka ut några ämnen som jag tycker kan vara av värda att hålla ett öga på.

– Patriots, Saints och Packers
T.o.m. Aftonbladet har fått upp ögonen för dessa storlags mediokra säsongsstart, och skriver om det i dagens tidning. För Patriots är det nog inte någon fara på taket ännu, då de spelar in en ganska svag division. De två andra, som för övrigt möts idag, får nog börja vinna nu. Saints riskerar att efter dagens match vara 0-4 vilket antagligen skulle betyda att säsongen, mer eller mindre är över för deras del. Eller åtminstone att de kan glömma att vinna divisionen.

– De fula ankungarna
Som ni kanske anar, pga av föregående punkt, är listan över de QB som presterat bäst väldigt intressant. Etta är Matt Ryan, som ni för övrigt kan spana in på TV10 klockan 19.00. Två är ”Big Ben” i Steelers, men sen blir det intressant, för sen följer Kevin Kolb, Andy Dalton och Christian Ponder. Dalton har visserligen varit ett ganska trevligt tillskott i ligan sedan han började, men de andra två? Backar vi bandet två månader sades det bl.a. att jobbet som QB i Arizona skulle gå till den som var minst dålig av Kevin Kolb och John Skelton. Minnesotas Ponder har inte varit speciellt mer omtyckt han. När jag googlade honom i morse förslog datorn att jag skulle kombinera namnet med ordet ”joke”. Men som vi alla vet så har inget varit sig likt hittills i år. Storlag har underpresterat och andra överraskat. Har du möjligheten, tycker jag du skall spana in dessa herrar som har vuxit betänkligt i år.

– AFC West
Divisionen med San Diego, Kansas, Oakland samt Denver bjuder på en spännande kväll där lagen möter varandra. Kansas tar emot San Diego medan Denver tar emot Oakland. Alla lagen måste vinna ikväll för att inte tappa mark mot de andra. Personligen, som stor Peyton Manning fan, ser jag fram emot Broncos match. En förlust för dem skulle innebära tredje på raken och försätta deras ”nysatsning” i en prekär situation. Broncos har dock mött synnerligen starka försvar än så länge (t.ex. Houston och Falcons), så personligen tror jag Peyton och hans mannar får det lite enklare ikväll, och på så vis ger sig själva lite andrum.